Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar en persons hela liv. Den progressiva sjukdomen har dödlig utgång men trots det kan personer som lever med sjukdomen uppleva välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos personer som lever med ALS. I studien ingick 12 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva varje dag till fullo; Att välja en positiv syn på livet; Att känna sig behövd och vara ett stöd; Att vara sig själv.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa.Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår.Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor drabbas av. Tidigare studier indikerar att kvinnor upplever mycket starka känslor kring sjukdomen bröstcancer och att de har drabbats av den. Tanken av att förlora ett bröst är en av punkterna som bringar mycket ångest och lidande. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med självbiografiska böcker har utförts.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

Psoriasis kan ha en stark påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Sjukdomen kan medföra hinder i psykiska och fysiska funktioner, hinder som är jämförbara med dem som ses vid cancer, ledinflammation, hypertoni, hjärtsjukdom, diabetes och depression. Det finns idag ingen behandling som helt botar psoriasis eller följdsjukdomen psoriasisartrit, i stället verkar den behandling som erbjuds främst symtomlindrande. Syftet med studien är att undersöka hur det är att leva med psoriasis och på vilket sätt sjukdomen kan medföra lidande. Metoden som används är litteraturstudier för att skapa en litteraturöversikt där likheter och skillnader mellan de ingående studiernas resultatdel undersöks.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelse av att leva med en MS-sjuk förälder i hemmiljö. När en förälder får en kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom med stora variationer i både omvårdnadsdiagnos och prognos för hela familjen, inte minst barnen. Elva artiklar som motsvarade syftet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 6 kategorier: att ha en begränsad fritid och inte kunna ta hem vänner, att engagera sig i hemmet gör en mogen och stolt men minskar friheten, att förälderns tillstånd påverkar ens kroppsbild och gör en arg, att vara orolig för sin egen och föräldrarnas framtida hälsa, att vilja bli behandlad rättvist och längta efter tillit samt att prata om problemen, glädjas och hoppas på en bättre framtid.

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter påverkar det dagliga livet. Frågeställningen är: Hur är det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur påverkar kostomläggningen och tillgänglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var måltider i hemmet, måltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgänglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Bakgrund: Långvarig smärta påträffas hos uppskattningsvis hälften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. Smärtan ska ha varit kvarstående i minst tre månader för att den ska kvalificeras som långvarig. För att behandling ska fungera är det av stor betydelse att personen med smärta ska bli lyssnad på och trodd i sin subjektiva upplevelse av smärta. Den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Den teoretiska utgångspunkt som har använts är Erikssons teori om lidande samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med långvarig smärta.Metod: En litteraturöversikt gjordes där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt på den aktuella befintliga forskningen.Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier.