Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgå bröstcancer påverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förändringar som inverkar på kvinnans hälsa, kropp, livsvärld och sätt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanställts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer påverkar kvinnor känslomässigt och väcker tankar kring livet och framtiden.

En allvarlig sjukdom påverkar den sjuke och hela dennes familj. Partners till kvinnor med bröstcancer står bredvid och ser vilka konsekvenser sjukdomen för med. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja göra allt för sin partner och vilja vara delaktig, att känslorna är svåra att hantera, att den sexuella relationen förändras, att söka balans i livet och att ha behov av att prata, få stöd och förståelig information.

PTSD innebär ett stort lidande för många människor. Sjukvården kan i många fall inte identifiera dessa personer. Det råder brist på kunskap om vilka upplevelser personer med PTSD har och vilka konsekvenser det leder till i deras dagliga liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Femton vetenskapliga artiklar med utgångspunkt från flera olika traumatiska händelser, med både kvinnor och män, analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

När en person har genomgått stroke medför det stora konsekvenser i livet, inte bara för den som drabbas utan även för deras närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse för närståendes situation för att kunna möta de individuella behoven. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser till personer som genomgått stroke efter den akuta fasen. Artiklarna i studien hittades i referens databaser och genom manuell sökning i referenslistor. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Ileostomi och kolostomi är vanligt förekommande inom vården. Ileostomi och kolostomi är ett kirurgiskt ingrepp som innebär en öppning på buken där en del av tarmen tas fram genom bukväggen och läggs ut mot huden med syfte att tömma avföring. Orsaker till detta kan vara sjukdom i tarmen eller andra skador som gjort att tarmen förlorat sin funktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med ileostomi och kolostomi. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara anhörig till någon som har långvarig smärta är något som de flesta inte tidigare har erfarenhet av. Traditionellt sett har familjen varit ansvarig för vård och omsorg. I de flesta fall ses det som en självklarhet att hjälpa och vara ett stöd för den smärtdrabbade makan/maken. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nära anhöriga upplever det att leva tillsammans med personer som har långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes och analyserade kvalitativt, datainsamlingen genomfördes via artikelsökning i olika databaser.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med visshet om en nära förestående död. Med detta menas att personer i litteraturstudien visste att de led av en terminal sjukdom, vilket innebar att de levde med progressiv obotlig sjukdom som skulle leda till funktionsnedsättning och död. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutliga kategorier: Att fråga sig varför och inte vilja lämna allt: att vara osäker, sårbar, rädd och frukta det okända: att befinna sig bortom all hjälp: och att njuta av livet och se döden som god. I resultatet framkom att kontroll över döden var viktigt. Önskan om kontroll kan öka betydelsen av sjuksköterskors reflektion beträffande inställningen till önskan om dödshjälp, eftersom denna önskan kan ge upphov till etiska konflikter.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste ämnesomsättningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner människor världen över lider av sjukdomen i någon form. En siffra som beräknas fördubblas fram till år 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande målet för behandling är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Vidare bör vårdpersonal ha en väl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vården.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik.Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, strukturella faktorer.

Introduktion. Många personer med långvarig smärta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vår yrkesroll att träffa många patienter med långvarig smärta och det är därför nödvändigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund. Många personer är idag drabbade av långvarig smärta.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

Fetma och övervikt blir allt vanligare i hela världen. Det har blivit vår tids stora folksjukdom och sambandet med en lång rad andra sjukdomar är tydligt. Samhällets skönhetsideal påverkar kvinnor vars kroppar inte överensstämmer med de gällande normerna. Dessa kvinnor lever med en ständig kamp, dels mot sin egen övervikt, men även mot samhällets för- domar avseende överviktiga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt.

Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till njursvikten kan variera Att leva med dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg & Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur njursviktspatienters livskvalitet påverkas av dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer.