This study investigates the difficulties that may arise for students as a consequence of differences that exist in mathematics education between different educational systems. The questions asked are when and why difficulties as a consequence of differences in writing or types of student problems may arise and in which way teachers and students attend to these difficulties. The focus is thus on the written parts of mathematics education and the questions are asked within the frame of general upper secondary education.In order to answer these questions, a sociocultural perspective based mainly on Sfard?s (2006) participationist theories together with Vygotsky?s (1999) general theories on development and learning is used. An important analytic tool is the discourse concept which in this context means a type of communication that brings some people together while excluding others from the communication.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck.

Managementmodeller med inriktning mot processorientering blev populära i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet och ett flertal olika modeller togs fram, marknadsfördes ivrigt av konsulter samt implementerades i många företag. Några av dessa modeller fick större genomslagskraft än andra. Många av dessa modeller blev så kallade managementtrender som fick stor uppmärksamhet under en period men sedan försvann. Litteraturstudier förde oss in på att Total Quality Management (TQM) och Business Process Reengineering (BPR) är två modeller som rönt stor uppmärksamhet. Det som intresserade oss vid litteraturstudierna var att studera hur dessa modeller upplevs i näringslivet idag, 10-15 år efter att de slagit igenom.

The aim of this project was to develop educational resources concerning bioenergy and sustainability. The initial purpose was to produce two sets of material: one suitable for children in their first years of Swedish compulsory school, and one designed for upper secondary students. In the report, however, the possibilities are discussed for this material to be used with even wider audiences.In the first phase of the process, literature (books, reports etc.) with relevance to bioenergy, sustainability and theories of learning were studied. This insight, along with the appropriate course curriculums, was used in the development stage to produce learning material for the targeted audiences. The development was followed by tests and evaluations carried out with high school students, upon which an analytical discussion is held regarding the consequences and possibilities that the results of this project pose.The content of the learning material is based on the curriculum and course requirements provided by Skolverket (The Swedish National Agency for Education) for lower elementary and high school students.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.

Stavning handlar ej enbart om att stava rätt! Att lära sig stava kan vara en hjälp i en individs läs- och skrivutveckling. Genom att lära sig stava kan det bli lättare att lära sig läsa, samtidigt som läsningen kan bidra till att lära sig stava. Genom att skriva kan en elev lära sig stava bättre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet i skriftspråket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien är att ta reda på när, hur och varför lärare arbetar med stavning i de tidiga skolåren och att skapa en överblick över olika synsätt på stavning samt hur dessa kan påverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, från det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning.

Scania som är ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och påverka sitt eget arbete, och att hantera dagens läs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett läs- och skrivprojekt med mål att höja medarbetarnas läs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmälde sig till läs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvärdera projektet. Syftet med vår studie är att utifrån djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar på vad läs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna.

Title: Experiential learning in the upper secondary school ? a study of film as a method in music education. Today the school competes foremost with TV and the computer regarding the spreading of knowledge. I believe that it is of great importance for the school to move with the developments of society in order to, to a greater extent, reach and motivate pupils. My degree thesis is about how you, as a teacher, can use experiential learning in music teaching in the upper secondary school.