Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen på kvinnans roll och de nuvarande förväntningarna som ställs på kvinnor i politiken. Begränsningarna är att studera några utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsätt kan ha påverkat dagens samhälle. Två moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och härskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn på hur bemötande och synsättet på kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsätt och värderingar fortfarande är aktuella.

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS ? modellen.

Bakgrund: Forskning har visat att förlossningsupplevelsen har betydelse för kvinnansframtida inställning till barnafödande. Forskningsresultat har huvudsakligen presenterats för normala graviditeter eller där urvalet varit blandat (normala och komplicerade graviditeter). Begränsad forskning finns om hur komplicerad graviditet kan påverka förlossningsupplevelsen.Syfte: Att jämföra förlossningsupplevelse bland kvinnor som haft normal graviditet respektive graviditetsdiabetes samt studera sambandsfaktorer för förlossningsupplevelsen.Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie där data insamlats med hjälp av enkäter. Deltagarna (n=444) är slumpmässigt valda bland kvinnor i Sverige med normal graviditet och kvinnor med graviditetsdiabetes. Kvinnor som fött tvillingar och som inte angivit barnetsfödelsevikt exkluderades från fördjupningsstudien, vilket innebar att data för 429 kvinnor, 326 med normal graviditet och 103 med graviditetsdiabetes ingick.

Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.

I resultatet framgår det att det finns tydliga ideal för hur man ska se ut och inte se ut men de upplevs verklighetstrogna och fullt uppnåbara om lite tid och energi läggs ner på kroppen. Dessa ideal påverkar dessutom kvinnor mer än vad de påverkar männen. Även idealen på männen ansågs påverka kvinnor mer än männen själva..

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur gravida kvinnor med rygg/bäckensmärta upplever Basal Kroppskännedom. Sex gravida kvinnor med smärta från ländrygg/bäckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. Mätmetoderna var både kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mätmetod visade sig ej vara tillräcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivåerna som BK bygger på.

Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna bland män och kvinnor i världens idag. Kardiovaskulär död minskar bland män, men inte bland kvinnor. Att drabbas av en hjärtinfarkt, innebär ett hot mot livet för personen som drabbas, och påverkar personen och dennes familj under lång tid. Kvinnor som insjuknar är i genomsnitt 75 år och har en sjukdomshistoria med andra sjukdomar i bakgrunden när de drabbas av en hjärtinfarkt. Män är i genomsnitt sett 10 år yngre än kvinnor och har oftare varit med om en tidigare hjärtinfarkt, när de återinsjuknar.

Syftet med vår rapport är att ge en inblick hur piketen fungerar, framförallt hur urvalsprocess går till och hur man jobbar för att få in kvinnor i enheten. Vi blev intresserade av hur piketen fungerade och hur man jobbar med att rekrytera kvinnor, när vi hörde att Stockholms piketen haft ett projekt under hösten 2007. Projektet riktade sig till kvinnor för att få fler av dem att söka sig till piketen. Vi tycker att detta ligger i tiden eftersom det diskuteras på många håll att man strävar åt ett mer jämlikt samhälle. Vi har fått stor hjälp med att få fram information om projektet och enheten av piketen i Stockholm där vi gjort ett studiebesök.

Motivation är av stor vikt för att kunna lägga mycket tid och energi på sitt arbete. Syftet med den här studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och män är olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler män än kvinnor på högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och män intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och män upplever vara motiverande. Traditionella föreställningar om kön verkar leva kvar, och även upprätthållas av organisationer..

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården.Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv.

I min uppsats har jag som syfte att analysera och diskutera hur tre av mig utvalda kvinnor i Gamla testamentet tolkas förhålla sig till de gammaltestamentliga patriarkala maktstrukturerna, samt undersöka vilken status och vilka roller dessa kvinnor har tillskrivits. För att besvara frågorna i mitt syfte så har jag undersökt hur forskare inom religionsvetenskapen tolkar följande tre kvinnor ur Gamla testamentet: Mirjam, Rut och Ester. Två av dess kvinnor, Rut och Ester, är så betydelsefulla att de i Gamla testamentet blivit tillägnade varsin bok. Den tredje kvinnan Mirjam, som är syster till Mose, uppfattas som viktig i judendomens tillblivelse, eftersom att det var Mirjam som lade ut Mose i vassen och på grund av sin handling räddade livet på judendomens religionsstiftare. Uppsatsen är en litteraturstudie, där jag använder mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Ingen resumé lämnad..

Uppsatsen handlar om problemet med att bevisa våldsbrott mot kvinnor i nära relationer. Det är vanligt att kvinnor inte anmäler våld som utövas av en närstående man alternativt väljer att inte medverka i den brottsutredande verksamheten efter en anmälan. Våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och rädsla för de våldsutövande männen är framträdande i uppsatsen. Problematiken med att bevisa brott inom stängda dörrar diskuteras även i samband med det eventuella kravet på stödbevisning i svensk rätt..

Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.