Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet. En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat.

 The aim of this study was to describe the experiences and thoughts among midwives when encountering same sex couples at the maternity ward. Further, the aim was to explore the midwives attitudes towards education about special needs among same sex couples and their thoughts about contents and design of such education. The study had a descriptive design using a qualitative method. The data was collected through interviews with 10 midwives in February 2009. The midwives worked at two different maternity wards.

I Sverige drabbas idag ca 13 % av alla kvinnor av post partum depression, förlossningsdepression under de första månaderna efter förlossningen. Genom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns idag stöd och hjälp för de mödrar som drabbas i form av samspelsbehandling. Intervjuer med mödrar som alla deltagit i samspelsgrupper på BUP mellanvården Nordost ligger till grund för denna studie. Syftet med studien var att belysa och få en inblick i mödrarnas erfarenhet av samspelsgrupperna, samt att undersöka vad mödrarna upplevt som gynnsamt med kontakten. Tre övergripande teman framträdde: Rädslan att inte duga som mamma, att lära sig vara mamma till sitt barn och att ta sig ur det mörka.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

AbstraktDenna studie handlar om förhållanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tänkande där kvinnor som feminina respektive män som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger på berättelseanalys av personliga berättelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och Såna som oss, vilka tolkas utifrån en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. På detta sätt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska självrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begränsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. Utifrån detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begärskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhållande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förståelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoängOmvårdnad ? Eget arbete/OM2240/SPN10.

Titel: Kan man bli mamma? ? Steriliseringskrav och könskorrigering i Dagens NyheterFörfattare: Johan KällmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal: 32 sidorSyfte: Undersöka mediediskursen kring transpersoner/transsexuella som uppstått i samband med steriliseringskravetMetod: Kritisk diskursanalysMaterial: Tidningsartiklar ur Dagens NyheterHuvudresultat: I mediediskursen kring transpersoner/transsexuella och steriliseringskravet visar det sig att familjepolitik och argument för mänskliga rättigheter används i debatten om lagkravet ska slopas eller inte. Det är en tydlig majoritet som är för en lagändring eller att lagkravet avskaffas helt. Däremot är texterna oftast skrivna ur et heteronormativt perspektiv. Den heterosexuella matrisen är på så sätt ständigt närvarande..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Fem procent av kvinnorna som drabbas är under 40 år, därmed är många av dem mammor till hemmavarande barn. Att vara mamma och samtidigt drabbas av en dödlig sjukdom kan göra att frågor uppstår om rollen som förälder i förhållande till sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskor i vården av kvinnor som drabbats av bröstcancer uppmärksammar även dessa frågor. Syftet med studien är att belysa kvinnornas upplevelser av att vara mamma till hemmavarande barn och lida av bröstcancer.

Homosexuellas rättigheter i samhället är ett omdebatterat ämne och en viktig rättighetsfråga av relevans för socialt arbete. Denna studie syftar till att genom narrativ analys undersöka hur svenska textmedier rapporterar om homosexuella föräldrar. Studien bygger på artiklar rörande homosexuella föräldrar i svensk dagspress. Frågorna som studien fokuserar på är; Hur ser mediernas framställning av homosexuella föräldrar ut? Vilka ges möjlighet att uttala sig i rapporteringen vi studerat? Hur upplever homosexuella föräldrar, i mediernas rapportering, kontakten med människovårdande yrken? I studien framträder bland annat tre olika aktörer, som ges möjlighet att uttrycka sig i medierna när det rör homosexuella föräldrar, där den politiska och religiösa debatten är den som får störst utrymme..

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framställs föräldraskapet? En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och år: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, föräldraskap, framställning, föräldraroll, pappa, mamma. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur föräldraskapet framställdes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att använda oss av diskursanalys som tillvägagångsätt och teori ville vi få fram på vilket sätt de båda magasinen framställer föräldraskapet. Vi ville även veta vad som, enligt magasinen, är ett gott moder -fader- och föräldraskap. Empirin består av tio nummer, fem vardera av de två magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig åt på många håll.

Syfte: Inom ramen för studien är syftet att få en ökad förståelse för hur en ung mamma i gymnasiesärskolan upplever sin skolgång.Teori: Studien använder sig av teori och ansats från livsvärldsfenomenologin. Med livsvärldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och därefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri består av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas där den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. Två intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens närhet och åtta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns också representerade inom ramen för studien. I studien är empirin bearbetad utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebär att istället för att förklara vad min informant har varit med om så avser jag att beskriva och förstå hennes livsvärld.Resultat: Studiens resultat visar att lärarnas bemötande och förhållningssätt är centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Bakgrund: Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten.

The main purpose of this essay ?Mama & Papa usually do not have time? (Mamma och pappa har oftast inte tid), is to investigate what possibilities the pupils have when they need help with their homework. I also wanted to see what the actual conditions are when they do their homework. My second purpose is to see what their teachers think about homework and what they think are the positive and negative effects of homework. To be able to answer my main purpose I made a questionnaire with the pupils.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas.