Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av förtidig menopausefter cytostatika- och/eller hormonbehandling. Ett ytterligare syfte var att beskriva hursexualiteten upplevdes efter dessa behandlingar. Undersökningen genomfördes i två etapper med fenomenologisk metod. Öppna individuella intervjuer valdes i delstudie 1. I delstudie 2 användes fokusgrupp.

Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden ? medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen.Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva kvinnors egna erfarenheter av att ?spela?, hur de själva ser på sina spelvanor. Vilka problem det kan finnas kopplade till spelandet. Samt hur det är att vara spelande kvinna. Jag genomförde sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som har varit eller befinner sig i ett spelberoende.

Föreliggande studie syftade till att sökakunskap om barns reaktioner vid bevittnade av våld samt derasupplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studiengenomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som isitt arbete kommer, eller har kommit, i nära kontakt med barn sombevittnar våld. Via en omfattande datainsamlingsprocess där artiklar,avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde enkartläggning av det aktuella kunskaps- och forskningslägetgenomföras, vilken sedan användes vid analys av det insamladeintervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barnreagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.Det visade sig även att barns reaktioner är mycket individuella, blandannat beroende på i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, densociala omgivningen samt den mening barnet ger föräldrarnaskonflikter. Studien visade även att barn som bevittnar våld bär på starkakänslor i form av oro, ilska, rädsla, skuld etc., samt att de aktivtförsöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa våldet..

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par.

SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras.

Bakgrund: En förlossningsdepression är en sorts depression som drabbar var åttonde nyförlöst kvinna successivt inom de tre första månaderna till ett år. Kvinnans förlossningsdepression är inte endast ett problem för kvinnan själv utan även för hela familjen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att insjukna i en förlossningsdepression närmaste året efter förlossningen. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundas på två självbiografiska böcker, där kvinnorna berättar om sina upplevelser av sin förlossningsdepression. Resultat: Innehållsanalysen av de två böckerna resulterade i sex kategorier; förtvivlan och rädsla, upplevelsen av att inte kunna älska barnet, skuld, bristande självkänsla, avundsjuka och självmordstankar.

In this study we have chosen to explore if there is still signs of gender typing in the two news programmes Rapport and Nyheterna. By using a quantitative survey as a method we have investigated if there are any differences between the sexes and their roles.The two main questions where:How does the representation look when it comes to the numbers of women and men?In what extension is the representation gender typed?Due to different theoretical points and former research we have seen that journalistic subject and gender often tends to go hand in hand. When it comes to other participants, such as subjects of interviews, earlier research has shown that experts most often are men. Whereas women often participate as ordinary people, such as mothers or students.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor.I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs.

Bakgrund: Ätstörning bland tonåringar har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen är det viktigt att även lägga fokus på familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonåring som drabbats av ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjälp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan användas i förskoleverksamheten för attfrämja hela barngruppens språkutveckling.De metoder som har används för att undersöka och svara på frågeställningen är intervju ochenkätundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som även är certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor på Barnavårdscentralen.Enkätundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade.

En graviditet och att bli mamma är en stor omställning, inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Kvinnor är i behov av förståelse dels från sin omgivning och dels från sjuksköterskor som i olika vårdkontexter träffar dem. Det beror på att kvinnornas upplevelser av identiteten, tankar om oro och rädsla samt positiva upplevelser är förändrade i samband med att de väntar barn. På vårdpersonal ställs det krav som bland annat kan handla om att förstå hur kvinnorna upplever sin förändrade situation. Dessutom är det viktigt att veta att olika kvinnor kan uppleva samma situation, men på olika sätt.