Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i idrott och hälsa bedrivs för barn i behov av särskilt stöd som inte går i den vanliga skolan. Studiens frågeställningar är följande:Hur ser Lektionerna i idrott och hälsa ut på de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen på de besökta skolorna till elever som är i behov av särskilt stöd?Hur arbetar dessa lärare med kursplanen?Vad är dessa lärares syn på att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lärare i idrott och hälsa från fem olika skolor intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju som utgår ifrån studiens frågeställningar. Skolorna som ingår i denna studie hittades via sökningar på Google. Sökorden som användes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares kunskap om, samt praktiska utövande av, entreprenörskap i skolan. Därtill att undersöka huruvida undervisningsämne, eller andra faktorer påverkade graden av användning. Syftet föranledde följande frågeställningar: Vilken begreppsförståelse har gymnasielärare av entreprenörskap? I vilken omfattning använder gymnasielärare entreprenörskap i undervisningen? Finns det någon skillnad beträffande entreprenörskap mellan lärare i teoretiska ämnen, samt i praktiska ämnen? Metod: Förhållningssättet i denna undersökning var att ha en hermeneutisk ansats genom att deduktivt utgå från teorier och tidigare forskning som därefter härledes till frågeställningar. Dessa undersöktes därpå empiriskt genom dels kvantitativ metod bestående av enkäter, samt även genom en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer (Patel & Davidson, 2011).

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare. Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottsLektionen.Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de?Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer?Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg?MetodDen här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-Lektion, 2x 45 minuter.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottsLektionen.Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de?Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer?Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg?MetodDen här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Syfte: Har varit att försöka komma åt/ ta reda på, vad i ett skolutvecklingsprojekt som är viktigt för att det skall ge lärarna användbara verktyg att använda i sin undervisning.Teori: Den teori som använts vid analysen har varit systemteori. Det perspektiv av systemteori som fokuseras är kommunikation och relationen, främst mellan läraren - handledaren, men även relationen lärare ? lärare samt, läraren ? eleven berörs. Systemteori bygger på att tänkandet är cirkulärt istället för linjärt och att detaljen sätts i relation till helhet och tillbaks till detaljen igen, enligt Öqvist (2003). I handledning, som är en viktig komponent i metoden Learning study, framhåller Gjems (2007) att språket är centralt, då det är med språket som verktyg vi förmedlar vår syn på omvärlden och hur vi tolkar vår värld.

?Statistical Process Control? har för syfte att genom av statistiska metoder, mäta och analysera variation för att upptäcka särskilda orsaker till variation i processen och sedan genom eliminering av de orsakerna, förbättra processens kapabilitet.Inom SPC finns några begrepp som kräver lite förståelse, till exempel olika typer av variation, skapandet av styrdiagram och tolkning av detsamma för att hitta särskilda variationer. Till författarens kännedom finns idag inget spel som på ett enkelt och konkret sätt underlättar förståelse av dessa teorier.Inom område ?Lean Produktion? finns ett spel (?Lean-spelet?) som har för syfte att förklara begreppet slöseri, olika typer av slöseri i produktionsprocessen och hur man kan förbättra produktionen genom eliminering av de olika slöserierna inom produktionsprocessen. Syftet med detta examensarbete är att se på möjligheterna till ett liknande spel för SPC.Utgångspunkten för skapande av sådant spel var design av en monteringsprocess som färdiggör en produkt (i detta fall en traktor).

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under Lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska Lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena Lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot.

?Statistical Process Control? har för syfte att genom av statistiska metoder, mäta och analysera variation för att upptäcka särskilda orsaker till variation i processen och sedan genom eliminering av de orsakerna, förbättra processens kapabilitet.Inom SPC finns några begrepp som kräver lite förståelse, till exempel olika typer av variation, skapandet av styrdiagram och tolkning av detsamma för att hitta särskilda variationer. Till författarens kännedom finns idag inget spel som på ett enkelt och konkret sätt underlättar förståelse av dessa teorier.Inom område ?Lean Produktion? finns ett spel (?Lean-spelet?) som har för syfte att förklara begreppet slöseri, olika typer av slöseri i produktionsprocessen och hur man kan förbättra produktionen genom eliminering av de olika slöserierna inom produktionsprocessen. Syftet med detta examensarbete är att se på möjligheterna till ett liknande spel för SPC.Utgångspunkten för skapande av sådant spel var design av en monteringsprocess som färdiggör en produkt (i detta fall en traktor).

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under Lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska Lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena Lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik?Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en Lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett kriminalvårdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrättsliga begreppen ärende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, där fyra kriminalvårdsspecifika utgångspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) står i centrum för framställningen. Uppsatsen är utarbetad enligt en rättsdogmatisk metod, vilken förutsätter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rättspraxis.     Någon närmare beskrivning av begreppet ärende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handläggning av ett ärende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rättsfaktum.      I motsats till ärende framförs det faktiska handlandet, som kännetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar ärendehantering.

Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.