Arbetet utgår från Piagets och Vygotskijs lärandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlärning. Syftet är att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna använder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkät tilldelades 23 barn i åldern fyra och sex år på en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att både barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, både att arbeta med ämnena var för sig och att kombinera dem..

Syfte med studien är att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi också valt att titta på relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.Frågeställningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare på Zonen?? Påverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i så fall på vilket sätt? Metoden för undersökningen är kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen på Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har också samlat in vårt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen på olika sätt är av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov så som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistå med kläder.

Denna uppsats syftar till att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation. Vi anser ämnet högst relevant inför vår kommande profession då läraren förväntas samverka med föräldrarna. Vi har inledande i undersökningen använt oss av kvantitativa enkäter med elever samt föräldrar från fyra olika klasser. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jämnt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrån tre frågeställningar vilka behandlar lärares, elevers samt föräldrars uppfattningar kring föräldrars engagemang samt dess betydelse beträffande elevens skolsituation. Vår undersökning visar att lärare, elever och föräldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. Lärarna i vår studie är övertygade om att föräldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.

Syftet med studien är att genom intervjuer med fyra pedagoger på olika fritidshem undersöka fritidshemmens utevistelse. För att ge en förförståelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar fritidshemmets och fritidspedagogsyrkets framväxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lärande och lek samt pedagogiska perspektiv på utevistelsen. Resultatet från intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för ämnet relevant forskning. Undersökningen visar att fritidshemmen har olika förutsättningar för utevistelse.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet.

Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som både lärare och näringsliv förväntar sig av en elev som går ut från byggprogrammet ska besitta, är främst socialt betingade. Begrepp som socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande är ofta förekommande svar från informanterna. Vi har även undersökt betygens betydelse vid en anställning inom byggbranschen där de visar sig ha en väldigt liten betydelse. Det verkar råda en samsyn mellan yrkeslärare och näringsliv på många punkter som skiljer sig från styrdokumentens direktiv..

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse lärare i förberedelseklass anser att modersmålet har för andraspråksinlärningen. För att besvara syftet utgår den empiriska undersökningen utifrån två frågeställningar. Frågorna handlar om hur lärarna ser på och motiverar modersmålets betydelse i inlärningen av det svenska språket samt hur lärarna menar att de arbetar med elevernas modersmål. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra lärare i förberedelseklass. De intervjuade arbetade inom olika årskurser.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganställdas upplevelser av en gemensamt antagen värdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mål samt vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att tillämpa värdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anställda från en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att värdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna såg inte värdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, då de i huvudsak agerade utifrån erfarenhet och sin egen etik och moral för samhället och medborgarnas bästa.

SammanfattningDenna uppsats handlar om den sociala bakgrundens betydelse för högskolestudier. Uppsatsen bygger på olika teorier som finns inom klassteorin bland annat av Marx, Weber, Bourdieu. Samt har även annan litteratur och teorier används inför fallstudien. Den socioekonomiska indelningen är viktig att studera för att komma ifrån klassindelningen. Jag har både använt mig av svenska socioekonomisk indelning från SCB och Goldthorpes klasschema.Syftet med uppsatsen är att förstå hur studenter värderar högskolestudier i förhållande till samhällsklass, detta med tyngdpunkten på den sociala bakgrundens betydelse.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Syftet med denna studie är att identifiera hur faktorer såsom nätverket, affärsidén samt timingen är betydelsefulla inom entreprenörskap. Detta för att blivande entreprenörer, stödverksamheter samt entreprenörskapsforskare ska få en mer rättvisande bild av entreprenörskapets faktorer. En kvalitativ undersökning har legat till grund för denna studie då den har baserats utifrån primärdata i form av tolv intervjuer. Sedan har denna information analyserats utifrån nätverkets, affärsidéns samt timingens betydelse. Med hjälp av de slutsatser som har dragits har det utvecklats en matris som visar faktorernas betydelse till respektive entreprenör och därmed är studien delvis kvantitativ.Blivande entreprenörer, stödverksamheter samt framtida forskning kring ämnet entreprenörskap ska iaktta faktorerna (nätverket, affärsidén och timingen) istället för att fokusera på brister i personligheten. Dessa faktorer påverkar entreprenören i olika grad beroende på vilket verksamhetsområde denne tillhör.  .

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Personer med demenssjukdomar ökar i samhället. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förändring av beteende, emotionell labilitet och förändrad sinnestämning. Personer med demenssjukdom kan även förändras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan påverkas med ökad oro och otrygghet när aggressiva situationer förekommer på särskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende.

Fetma hos barn i västvärlden är ett växande folkhälsoproblem som har nått epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu är den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvårdnad av barn med fetma i åldern 7-12 år inom Primärvård och Barn- och Skolhälsovård. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan åren 1996-2006. Artiklarna är funna i elektroniska databaser såsom PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.