Abstract Nilsson, Matilda Larsson, Marika (2010) . Inne eller ute ? har det någon betydelse för inlärning? - En studie om hur pedagoger på en traditionell förskola respektive utomhusförskola arbetar med att främja inlärning. Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar för att främja inlärning på en traditionell förskola respektive utomhusförskola. Via vår studie vill vi ta reda på hur åtta stycken pedagoger på fyra förskolor arbetar med inlärning. Vi vill också undersöka pedagogernas tankar kring inlärning, lekens betydelse för inlärning, hur arbetssättet kan se ut på de olika förskolorna samt hur stor betydelse den pedagogiska miljön har för inlärningen.

Barns lek ses som välgörande för barns utveckling och välmående. Idag framställs stress som ett problem för många barn, även inom förskolan. Barns stress och lek antas vara två sidor av barns vardag.Studien syftar till att belysa och analysera förskollärares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. Målet är att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förståelsen av den fria lekens betydelse i förskolan.Studien är av kvalitativ empirisk art och grundar sig på enskilda intervjuer med sju förskollärare från fyra olika förskolor.Resultatet visar att den fria leken kan vara så väl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken när den är välfungerande innehåller många aspekter som kan anses både stressförlösande och stressförebyggande.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade essän är att utforska vad min uppgift som förskolepedagogär i mötet med barn som har svårt att leka med andra. Vad innebär det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svårt att leka med både vuxna och barn? Frågeställningenväcktes i mig då jag på min nya avdelning uppmärksammade två barn som hade den svårigheten.Essän börjar med mina samspelande observationer av barn som har svårt att leka medandra. Därifrån börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse från tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgränsöverskridande (Vygotskij).

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollärare ser på sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollärarna ser och uppfattar sig själva. Vi intervjuade sju verksamma förskollärare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig på olika sätt. Förskollärarna anser att de ska finnas där för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

The purpose of this study is to illustrate the impact on children's development around playing and how significance the formation of the schoolyards is focusing on how it inspire and calls to play within the children's. The study will also show how the youth workers experience the schoolyards and how they can incorporate the playground in their work to inspire the children's play and activities. The methods used in this study is based on both real conversations and by mail with educated youth workers and observations. The results shows that the schoolyard environment is very important for the children's play and development. The study reveals the importance of having nature like forest nearby and that the environment should be suited for everyone.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på lekens betydelse för barns lärande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lärare i olika årskurser från förskoleklass till årskurs fem, detta för att undersöka hur lärares förhållningssätt påverkar undervisningen..

?Examensarbetet handlade om att ta reda på hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar läroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att få reda på hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) när det gäller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgångspunkten ?i arbete är det sociokulturella perspektivet som handlar om lärande genom samspel och interaktion med andra människor.Studien bygger på intervjuer med ?sex pedagoger.

Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken syn föräldrar har på den fria lekens betydelse för barns lärande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jämförs sedan mellan de olika länderna.Vi har utgått från tre frågeställningar;? Vad innebä begreppet fri lek enligt föädrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lär sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angående deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material använde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vårt res-lutat kom vi fram till att det finns både likheter och skillnader i svaren vi fick från föräldrar angående den fria leken jämfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. Föräldrarna till barnen i den svenska skolan nämner flera begrepp och förmågor som barnen lär sig medan föräldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan.

Studies among parents of children with disabilities have shown that they experience a higher level of parenting stress as well as a lower degree of wellbeing, compared to parents of children without disabilities. However, there is a need to further explore parents? experience on this matter within a Swedish context. The aim of the current study was to examine how parents of preschool children, with and without disabilities, in Västerbotten, experience the impact of their child. A sample of 67 parents of children with disabilities and 134 parents of children without disabilities took part in the questionnaire study.

This study deals with play and the importance of meaning of play in the learning process. The aim is to look in to and analyze four preschool teacher´s beliefs and views about the importance of play for children´s learning and development. The study looks at two different preschools, one based on Reggio Emilia- and the other on Montessori- pedagogy, and the aim is to compare the different views and ways of working that the preschool educators have.The theoretical basis for this study is both rooted in a socio-cultural and constructivist perspective, and deals with the relationships between theoretical concepts mean as play, learning, way of working and pedagogy.The study is based on qualitative research methods that consist of interviews and participant observations. The person?s participants in the study consisted of four active preschool educators, who work in two different preschools.The results of the investigation show that the educators have similar views on the importance of play for the children´s learning process, and this also applies to their way of working.

Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008ABSTRAKTHanna Kroon, Sandra Sandström och Anna SvenssonMotorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärandeMotor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of viewAntal sidor: 29Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband.

Abstract Titel: Pang, du är död! Författare: Emilia Franksson Undersökningen belyser olika aspekter gällande krigsleken och leksaksvapen i förskolan där pedagogernas resonemang tydliggörs. Syftet med studien är att belysa krigslekens komplexitet för att ge redskap vid bedömning av lekens tillåtande respektive inte tillåtande. Huvudfrågan i studien är vad pedagogerna anser om krigslekar och leksaksvapen. Huvudfrågan är formulerad i fyra mindre frågor som är följande: Vad definierar pedagogerna som krigslekar? Vilka positiva samt negativa egenskaper anser pedagogerna finns med krigsleken? Vad definierar pedagogerna som ett leksaksvapen? Vad anser pedagogerna om vuxnas närvaro i krigsleken? För att finna svar på frågorna fick sex verksamma pedagoger på en förskola besvara enkäter samt observerades 37 barn när de leker krigslekar. Tidigare forskning tar upp lekens betydelse angående utveckling och lärande.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag på förskolegården, därför bör denna ges betydelse och innehåll. Barn behöver lära sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lärande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet är att ta reda på hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegården, hur de använder den och vilken betydelse de anser den har för barns lärande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts, där sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.