Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer.

Bakgrund: I Lpo 94 står det att skolans uppdrag är att inkludera lek i undervisningen. Särskilt under de tidiga skolåren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare är eniga om lekens betydelse för barns lärande. Lärarutbildningen förespråkar lek och lustfyllt lärande för att främja barns lärandeprocess. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken är så lite förkommande i skolan.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillåts att ta störreplats och på förskolor är den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara på detlustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte är att undersöka, tolka, beskriva och analysera några pedagogers syn på lekensbetydelse för barns lärande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de använder sig avleken i lärandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har använts med intervju som redskap.

Syftet med studien är att undersöka pedagogerna på två avdelningar och hur de arbetar beroende på lokaler och miljöer, inom lekens ramar. Vi ville även undersöka om pedagogerna endast deltar i den styrda leken eller om de också deltar och styr upp den fria leken. Frågeställningar som vi använde i studien är; finns det någon skillnad på pedagogernas arbetssätt när det gäller lek, beroende på miljön? Vi ville också undersöka hur miljöerna skiljer sig mellan de olika förskolorna, och dessutom om pedagogerna tar tillvara på lekens utvecklingsmöjligheter. Undersökningen genomfördes med hjälp av egna observationer, intervjuer och analyser. Observationerna och intervjuerna gjordes på två förskolor, varav den ena är en nybyggd förskola och den andra är en äldre. Det empiriska materialet analyserades utifrån vår tidigare forskning.

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling. Vårt empiriska material har vi fått fram genom intervjuer med lärare på förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda på vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville även undersöka om det finns några skillnader i hur förskolepedagoger ser på och arbetar med musik i Malmö och New York. Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet använder musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning.

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats..

The purpose of this study is to find out how some Swedish preschool teacher discussing how children's Swedish colloquial interaction can be enhanced in the free play. In this case where children are aged three to five.My research questions in the study are:-          What type of free play do preschool teachers talk about in relation to children's Swedish colloquial development?-          What do preschool teachers say about child's colloquial interaction?-           How do preschool teachers reason regarding in what environment children?s colloquial interaction occurs?In my study I have used an interview with elements of a visual method called The Diamond. The approach is that the participants in the interview will be enhanced to discussing about a wise certain number of images. These images are then to be ranked accordingly with a specific theme and terms.If a child has difficult to speak, you can take help of  the interest the child has, the child can tell you and the other children what he or she know about the interest.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material.

Abstract Titel: Pang, du är död! Författare: Emilia Franksson Undersökningen belyser olika aspekter gällande krigsleken och leksaksvapen i förskolan där pedagogernas resonemang tydliggörs. Syftet med studien är att belysa krigslekens komplexitet för att ge redskap vid bedömning av lekens tillåtande respektive inte tillåtande. Huvudfrågan i studien är vad pedagogerna anser om krigslekar och leksaksvapen. Huvudfrågan är formulerad i fyra mindre frågor som är följande: Vad definierar pedagogerna som krigslekar? Vilka positiva samt negativa egenskaper anser pedagogerna finns med krigsleken? Vad definierar pedagogerna som ett leksaksvapen? Vad anser pedagogerna om vuxnas närvaro i krigsleken? För att finna svar på frågorna fick sex verksamma pedagoger på en förskola besvara enkäter samt observerades 37 barn när de leker krigslekar. Tidigare forskning tar upp lekens betydelse angående utveckling och lärande.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Luleå kommun förhåller sig till begreppet entreprenörskap och om och i sådana fall hur det integreras i verksamheten. Vi har brutit ned syftet i tre forskningsfrågor: Vilken betydelse lägger pedagogerna i begreppet entreprenörskap? Vilka attityder till begreppet har pedagogerna? Samt har entreprenörskap integrerats i förskoleverksamheten? I sådana fall hur? Den teoretiska aspekten vi valt i denna studie är fenomenografin eftersom det är pedagogernas tankar vi är ute efter. Vi har även valt att ha med det sociokulturella perspektivet då det styrker vikten av det sociala samspelet och att andra människor är viktiga för lärandet och den sociala utvecklingen. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare på fyra olika förskolor i Luleå kommun.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes några frågeställningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lärandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjälpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte användes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i två förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats är att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Språkets betydelse för människans utveckling är viktig för individens utveckling. Språket ger oss möjligheten till en god kognitiv förmåga och vägleder oss fram till vår identitet och personlighet. Genom språket uttrycker vi vem vi är och vad vi vill. Men vad händer om språket inte blir en självklarhet och om vi inte får tillgång till det? Den här studien handlar om vilken betydelse språket har för döva, hörselskadade och personer med cochleaimplantat och vad som händer om de inte får tillgång till det språk de är i behov av..