Mitt examensarbete behandlar förskolepedagogers syn på den fria Leken. Problemet är ofta vad pedagogerna ska lägga i ordet fritt. Jag har dock kommit fram till att de flesta förskolepedagoger är relativt samstämmiga vad gäller friheten kontra de regler som behövs i den fria Leken, men att det finns oenigheter om t.ex. var man ska dra gränsen när barn leker krig och hur tillåtande man ska vara när det gäller de mer fysiska lekarna, som att springa och jaga varandra, brottas och när barnen, enligt pedagogerna, är högljudda. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod i mitt examensarbete och spelade in intervjuerna, med sex förskolepedagoger, på min Iphone 5, för att sen skriva ner dem ordagrant och efter det övergå till att sammanställa resultat och analysera intervjuerna. Jag har analyserat intervjuerna utifrån mina frågeställningar: > Vad innebär fri lek i förskolan, enligt pedagogerna? > Vad anser pedagogerna att syftet är med den fria Leken? > Vilka regleringar finns kring fri lek och vad kan dessa innebära? I mina teoretiska utgångspunkter vid analysen har jag använt mig av såväl Vygotskij och Dewey, som av moderna forskare som Pramling Samuelsson och Knutsdotter Olofsson. Efter att ha gjort detta arbete har jag kommit fram till att samtliga pedagoger ser den fria Leken som det viktigaste på förskolan.

Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn på Leken och hur den förändrats över tid. I vår litteraturstudie framkom att samhällets skiftningar har påverkat synen på lek och att Leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av både Lekens form och verksamhetens struktur som påverkar förutsättningarna för barns lek.        Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna är inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan är viktig men att det är den styrda Leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn på vad lek är, vad den betyder för dem och hur den ska vara.Pedagogens förhållningssätt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsättningarna för barns lek ser ut.

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och Lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att Leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt två förskolor arbetar med inkludering, motverkande av utanförskap samt hur de arbetar för att skapa ett positivt lärandeklimat. Denna studie utgår från en kvalitativ metod utifrån en traditionell forskningsstrategi. Totalt 10 personliga semistrukturerade intervjuer med intervjuguide användes som datainsamlingsmetod. Ur resultatet framgår att pedagogerna anser att Leken har en stor betydelse för barns lärande och sociala utveckling samt att pedagogerna ser sin egen roll som viktig för att motverka utanförskap från Leken. Slutsatsen är att pedagoger i förskolan generellt är medvetna om de allvarliga konsekvenser som utanförskap i Leken kan innebära och att pedagogerna betonar ett starkt fokus på arbetssätt för att motverka detta..

Detta utvecklingsarbete, utfört i en årskurs ett och två, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lägre årskurser. Vi upplever att Leken i skolan är någonting man ägnar sig åt på rasterna och inte en metod för inlärning i klassrummet. Med Leken som metod har vi skapat förutsättningar för barnen att nå de mål som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vår studie visar på att det finns fler fördelar med Leken som metod och att man bör ägna mer tid åt den även inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera både elever och lärare att använda sig av mer lek i matematikämnet.

BakgrundI bakgrunden presenteras musicerande och fri lek utifrån tidigare forskning. Musicerandet handlar om ljud, rytm och rörelse och finns med oss redan innan vi föds. Det är ett sätt att kommunicera och en början att förstå omvärlden och bilda ett lärande. Den fria Leken är en stor del i verksamheten på förskolan där barnen delvis själva skapar sina egna lärandesituationer. Genom musicerande skapas en mening i Leken och lyfts till något lustfyllt.SyfteSyftet med undersökningen är att få kunskap om på vilka olika sätt musicerandet gestaltas av förskolebarn i den fria Lekens lärande.MetodVi har med inspiration från en etnografisk metod observerat barn i åldern 3-6 år.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om Lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att Leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria Leken.

Syfte med studien är att undersöka vilken syn föräldrar har på Leken och Lekens betydelse för lärande i förskolan. Undersökningen gör jag på tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att använda mig av den forskningslitteratur som finns inom området för att beskriva både de äldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehållsanalys. Intervjufrågorna ställdes och intervjuerna genomfördes på samma sätt med alla åtta föräldrar.

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma Leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför Leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i Leken. I dag vet man hur viktig Leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Uppsatsen handlar om Lekens betydelse för barns inlärning. För att få fram vårt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan används flitigt i de lägre åldrarna, i de högre åldrarna är undervisningen mer knuten till läroböcker. I vår undersökning fick vi fram att Leken har en viktig betydelse för barns inlärning..

I förskolan är Leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på Leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av Leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under Lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet.

Genom åren har ett flertal forskare påpekat Lekens betydelse för barns utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskolebarns lekmönster i den fria Leken på förskolan. Utgångspunkt för detta var tre frågeställningar som behandlade barns aktivitetsval i den fria Leken, om/hur lekvalen skilde sig åt beroende på barnets kön samt i vilken utsträckning de interagerade med det motsatta könet. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall förskolan motverka stereotypa könsmönster och könsroller. På vilket sätt pedagogerna bemöter barnen och hur verksamheten är utformad är avgörande faktorer för att detta mål skall uppnås.Undersökningsmetoden i studien var kvalitativ och den genomfördes med observationer där underlaget utgjordes av ett lekkategorischema.

Sammanfattning Arbetets titel Fri lek i förskolan ? villkor och förutsättningar Arbetets art Examensarbetet inom samhällsorienterade ämnen och barns lärande. Sidantal 56 Författare Janeta Hassoun och Sandra Ivanova Handledare Lena Rubinstein Reich Examinator Anna-Karin Svensson Tidpunkt 2011-11-02 Syfte Syftet med studien är att undersöka vad fri lek innebär samt villkor och förutsättningar för den fria Leken. Frågeställning Huvudfråga; På vems villkor och förutsättningar är Leken fri? Delfrågor; Vad innebär fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna på tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria Leken? Metod Vi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer på tre förskolor. Vi har under observationerna användt oss av både strukturerade och ostrukturerade observationsscheman.

Abstract Vår undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vår undersökning är alla mellan ett och fem år och går på en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vår underökning är att ta reda på hur barn leker på förskolan och hur de använder sig av leksaker i den fria Leken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka leksaker använder barnen i den fria Leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria Leken? Hur leker barnen i de olika åldrarna? De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är observationer och intervjuer.