Detta arbete handlar om leksvaga barn i Leken. Arbetet berör Lekens betydelse för utveckling, barn som inte får, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i Leken. Att leka är bra för ett barns utveckling, det är med hjälp av Leken som ett barn i stor utsträckning formas. Undersökningen är gjord i två mindre städer i Skåne. På skolorna har leksvaga barn 7-8 år gamla blivit observerade i den fria Leken på fritidshemmet.

Syftet med vårt examensarbete är att studera Leken och dess betydelse i förskolan. Vi har tagit del av litteratur som belyser Leken på ett relevant sätt och det redovisar vi i vår teoriedel där vi tar upp olika perspektiv på Leken som är: Fröbel, utvecklingspsykologiskt perspektiv och kulturpedagogiskt synsätt. Teoridelen avslutas med en jämförelse mellan de olika teoretikerna. Undersökningen som vi har gjort består av sju intervjuer på fyra olika förskolor som vi belyser i vår resultatdel. Resultatet av våra studier visar bland annat att det sociala samspelet har stor betydelse i barns lek.

Bakgrund: Den fria Leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria Leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria Leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta.Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria Leken.

Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av fem stycken fritidspedagoger, sju stycken barngrupper samt fyra observationstillfällen. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka och beskriva interaktionen mellan barn och fritidspedagog med fokus på Leken. Våra frågor är: Hur kan Leken se ut när fritidspedagogen är med i Leken? Hur förändras Leken när fritidspedagogen går ur Leken? Vad anser fritidspedagogen är viktigt att förmedla till barnen? Hur upplever barnen fritidspedagogens deltagande i olika lekar? Utifrån vår undersökning, relevanta teorier och litteratur har vi försökt att få svar på våra frågeställningar. Vi har kommit fram till att det finns lekar där pedagogernas närvaro är önskvärd och lekar där barnen helst vill agera själva.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria Leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria Leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria Leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns Leken studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla Leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla Leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur Leken kan utvecklas i förskolan.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar Leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att Leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att Leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i Leken som barn utvecklar sitt lärande.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lärande för barn på förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal från två olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. För att väga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, där vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vår studie fick vi fram tre förhållningssätt som pedagogerna hade när det gällde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. Utifrån det resultat vi har fått fram i vår studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansåg att det är värdefullt för barnen att pedagoger är deltagande i Leken.

Vad säger litteraturen samt barn själva om deras sociala betydelse i den fria Leken? Hur fungerar samspel, vänskap och vilka känslor finns med när barn leker? Vi tycker det är intressant och kommer att belysa detta utifrån vår problemprecisering, vilken betydelse har den fria Leken för barns samspel? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i åldrarna fyra och fem år. I resultatet kan vi se hur viktig den fria Leken är för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna är för barn. Våra teoretiska grunder vilar på Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid Leken.

Uppsatsen handlar om den fria Leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria Leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria Leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor.Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria Leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade.

Studien inriktar sig på att undersöka barns fria lek på fritidshemmet, och vem det är som sätter gränser och regler i Leken. Syftet med studien är att få en större insikt om just gränssättningen i den fria Leken och till vilken utsträckning barnen får göra detta på egen hand. Studien syftar också på att undersöka när och hur pedagoger bryter den fria Leken. Som utgångspunkt i studien har följande frågeställningar ställts: Vem sätter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur när och varför? Till vilken utsträckning får barn fritt spelrum att sätta egna gränser i den fria Leken? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet som presenteras är indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt.

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om Leken? I litteraturgenomgången redogörs för Lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på Leken och se vad som behövs för att Leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet.

BakgrundI den fria Leken kommunicerar små barn med varandra genom olika kommunikationssätt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsätter att barn har en förståelse för andra barns sätt att kommunicera. Bland annat kommunicerar små barn med hjälp av verbal och icke verbal kommunikation. När yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina känslor och tankar med hjälp av kroppsspråk såsom beröring och imitation. Små barn använder även ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte är att undersöka små barns kommunikation i den fria Leken på förskolan.MetodI studien används observationer i form av löpande protokoll.

Jag har gjort en undersökning om Lekens betydelse i förskolan. Undersökningen är kvalitativ och syftar till att genom intervjuer och observationer fastställa hur viktig Leken är för barnen i förskolan. Jag har sökt svar på mina frågor hos förskollärare och intervjuat dem om deras erfarenheter och uppfattningar. Jag har slumpmässigt valt ut fyra olika lekforskare, Maria Øksnes, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Ole Fredrik Lillemyr och Margareta Öhman. Forskarna är ganska överens om att Leken är en central aspekt av barns liv och av barndomen samt att Leken är ett viktigt pedagogiskt verktyg för barns lärande och utveckling.

Lång, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns språkutveckling i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie är en undersökning av Lekens betydelse för barns språkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka Lekens betydelse för barns språkutveckling i den styrda och den fria Leken. Studien är baserad på lekobservationer och intervjuer med pedagogerna på förskolorna. Under studiens gång har vi kunnat se både kommunikation, samspel och talet i Leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjälp i analysen.