Mörten (Rutilus rutilus) är en vanlig art längs Östersjökusten som utnyttjar kustmynnande vattendrag för sin reproduktion. Lillån och Habbestorpsbäcken är två grenar av ett sådant vattendrag som mynnar i Mönsteråsviken. Information om tidigare uppvandring av mört i de båda bäckarna finns inte att tillgå men den allmänna uppfattningen hos boende i området är att beståndet av lekande mört har minskat kraftigt. Vår studie utfördes i syfte att undersöka mängden lekvandrande mört som utnyttjar Lillån respektive Habbestorpsbäcken för reproduktion. Även populationsstrukturen med avseende på längdfördelning, könskvot, förekomst av hudsjukdom och reproduktiv investering samt förekomsten av övriga lekvandrande arter undersöktes.Provfisket skedde med hjälp av ryssjor.

?Think of the best for the child? that?s a sentence we been hearing before, but the question is, do we really? Does the child get the opportunities to develop to healthy, safe, creative, mobile,concentrated, invention, curious, harmony child? Preschool outdoors is about time. On a preschool outdoors, gets the child opportunities to shape materials and the place they are on, the environment on preschool outdoors is formable and the children fantasy is big. Nothing is decided on a preschool outdoors ahead and nothing is static, here is the place where the child creates together with the nature and landscape. The landscape has a central part in the child?s play and in the child development and there are often no limits.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

As the number of inhabitants increases, the cities expand into the former rural landscape. The urbanization causes changes to the functioning of the peri-urban fringe. Land that previously was used for agricultural production is now used for alternative enterprises, as for example horse keeping and recreation. 75 % of all horses (approx. 200 000) are situated in the peri-urban fringe.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjälp av bilder. Bilden är ett oexakt kommunikationsmedel då den tolkas utifrån personliga erfarenheter. Detta innebär att kommunikationen av landskapsarkitektur är uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur landskapsarkitekturen påverkas av att använda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnås genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer då landskapsarkitektur kommuniceras med hjälp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten är verksam i en värld som är uppbyggd av representationer. Ända från det att vi får ett uppdrag till att det är färdigställt så kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjälp av representationer. Representationer är att betrakta som tolkningar och utelämnar därmed alltid information, men de hjälper oss också att förstå komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva värden, de subjektiva värdena är de vi har svårt att sätta ord på medan de objektiva för oss är lättare att kommunicera.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Den här uppsatsen försöker besvara frågan om hur man kan förmedla känslor, tankar och stämningar till människor med trädgården som medium. Uppsatsen söker även svar på om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till människor som går igenom ett sorgearbete. Här ges exempel på flera olika designteorier och olika sätt att tänka kring hur man skapar meningsfulla landskap. Därefter presenteras forskning kring hur människor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter känslor av sorg. Uppsatsen tar även upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur människan förhåller sig till rummet. Vad som avgör vår känsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi läser av vår omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien går jag närmare in på hur man kan skapa helande miljöer för människor som genomgår ett sorgearbete. I uppsatsen ingår även två utformningsförslag som är baserade på den tidigare genomgångna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några valda pedagoger förhåller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna säger utifrån frågeställningarna i vårt syfte.Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik.I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lärandemiljö.Resultatet åskådliggör att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med utomhuspedagogik. Några fördelar gällande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lärandet, bättre hälsa och att lära om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gällande planering och de praktiska förberedelserna.Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och några av dem ville gärna använda sig mer av det i sin undervisning i framtiden..

Denna uppsats tar upp och jämför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd är en äldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill säga landskapets visuella upplevelsevärden, som användes innan möjligheten att skydda områden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd användes för att det var lättare att använda än naturreservat för att skydda större områden. De områden som har landskapsbildsskydd, behåller skyddet tills det upphävs. Landskapsbildsskydd skyddar stora områden från att bli förstörda av industri och annan exploatering.

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik. Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod:Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna.Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande.

Nationalmuseum är ett statligt konstmuseum som ligger på Blasieholmen i centrala Stockholm i en byggnad från år 1866. Idag har en omfattande renovering och ombyggnation påbörjats, dels för att återställa byggnadens gamla arkitektoniska värden men också för att anpassa byggnaden till dagens högt ställda krav på utställningsmiljöer. Målet är att hela den gamla museibyggnaden ska användas till publika ändamål. På grund av detta behöver muséet byggas ut för att kunna inrymma den kontorspersonal och de verkstäder som verksamheten kräver.Detta projekt handlar om att utforma och gestalta den tillbyggnad som Nationalmuseum behöver. Förslag är en fristående byggnadsvolym som kopplas till Nationalmuseum under mark i det nordligaste hörnet.

Att rida ut i naturen på sin häst är ett sätt att uppleva landskapet men det är också motion och rekreation. Målet med uppsatsen är att studera och beskriva det nuvarande intresset och arbetet på lokal, och även till viss del regional nivå, med att förbättra tillgängligheten för ryttare i utvalda delar av Skåne som består av intensivt brukad jordbruksmark. I de utvalda områdena finns det en problematik med ett ökat antal ryttare och hästar och få möjligheter att röra sig i landskapet. Uppsatsen undersöker hur tre kommuners processer, med tyngdpunkt på Ängelholms kommun, ser ut för att öka tillgängligheten för ryttare. Genom intervjuer med personer som är aktiva i ett ridslingeprojekt i Ängelholms kommun och erfarenheter från de andra kommunernas representanter skapas en bild av hur arbetet ser ut.

En ökande vildsvinspopulation (Sus scrofa L.) i Sverige har medfört problem för samhället i form av skador på jordbruksmark och ökat antal trafikolyckor. På grund av vildsvinets ekologi och beteende är det svårinventerat. Indirekta metoder används därför ofta för att uppskatta populationen. Syftet med denna studie var att testa hypoteserna att det finns ett samband mellan avskjutning och trafikolyckor med vildsvin och att en ökad population inte behöver innebära ökad avskjutning. Två delsyften var även att undersöka vildsvinets utbredning i Sverige och om dess populationstillväxt (r) varierar mellan länen.