Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det sĂ„ vi vill se polisen i framtiden? GrĂ€nserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan lĂ€nderna blir större. Hur lika/olika Ă€r polisvĂ€sendet och polisutbildningen i olika lĂ€nder i Europa? I den hĂ€r undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med hollĂ€ndska poliser har legat till grund för den jĂ€mförelse jag har gjort.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Skuld och skam Àr tvÄ begrepp dÀr det inte rÄder konsensus om definitionerna. Begreppen Àr centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mÀnniskor upplever skuld och skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i Äldrarna 20-85 Är. De mest förekommande temana i bÄde skuld och skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mÄr dÄligt.

Den amerikanska armén har under lÄng tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motstÄndare, frÄn sovjetiska divisioner som anfaller in i VÀsttyskland tillupprorsbekÀmpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen pÄ strid i bebyggelse har utvecklats frÄn 1979 till 2003.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har anvÀnts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. TeorinutgÄr ifrÄn Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att anvÀndningen av dessa förmÄgor utvecklas med hÀnsyn till förvÀntadmotstÄndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan gÄr mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motstÄndarens rörlighet har förÀndrats och sÄ har ocksÄ hans vilja att strida i bebyggelse.AnvÀndningen av assymmetriska metoder för att uppnÄ skydd Àr en ny metod som uppkommit.VÀrdering av den terrÀngen Àr dÀremot nÄgot som inte har förÀndrats..

Utomhuspedagogik i förskolan ur ett hÀlsoperspektiv. En jÀmförande studie mellan en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola..

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Studiens huvudsyfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan Ă„ldersintegrerade och Ă„ldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lĂ€rarperspektiv pĂ„ eventuella likheter och skillnader mellan lĂ€rarnas syn pĂ„ sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling frĂ„n folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar Ă€ven en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom Ă€mnet samt beskriver hur vanligt det Ă€r med Ă„ldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet Ă€r föremĂ„l för en stĂ€ndig debatt huruvida Ă„ldersintegrerade klasser Ă€r en fördel eller nackdel för sĂ„vĂ€l lĂ€rare som elever.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

I detta arbete vill vi undersöka om det finns nÄgon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering Àr: Hur ser kvalitetsskillnaden ut pÄ verksamheten i ett enskilt fritidshem jÀmfört med ett kommunalt fritidshem? I vÄr litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har Àven tagit upp Deweys syn pÄ skolan och barns bildning.