Dagens svenska sjukvård beskrivs i litteraturen som mångkulturell och en stor del av desspatienter kommer ifrån minoritetskulturer. Att sjuksköterskan har förkunskaper om kultur,dess påverkan på mötet, uppfattningen av hälsa och sjukdom, samhället samt kommunikationblir därför mycket viktigt. Sjuksköterskan bör också ha en hel del kännedom om transkulturellomvårdnad för att på bästa sätt kunna möta individen och ge god kulturell omvårdnad. Somomvårdnadsteoretisk referensram har Leiningers soluppgångsmodell använts. Utifrån hennesmodell har syftet formats vilket är att genom bearbetning av möten mellan vårdare ochpatienter från olika kulturer undersöka vad som påverkar omvårdnaden samt belysa hur dettastämmer överens med Leiningers soluppgångsmodell.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff..

Den ökande användningen av komplementär och alternativ medicin (KAM) bland befolkningen föranledde syftet med föreliggande studie. Författarna ville undersöka vilken kunskap och vilka attityder sjuksköterskor har gällande KAM och hur detta påverkar sjuksköterskans ställningstaganden. Litteraturstudie valdes som metod där åtta artiklar granskades och analyserades. Leiningers teori och Sunrises modell användes som teoretisk referensram. Resultaten visar att sjuksköterskor generellt är positivt inställda till KAM men har begränsade kunskaper i ämnet.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhälle, år 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner människor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet på vården och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi måste öka vår kunskap för att kunna tillgodose dessa människors behov och uppnå den hälso- och sjukvårdslag som säger att alla människor har rätt till en god vård på lika villkor. Syftet med denna studie var att få ökad förståelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smärta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet används Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjälpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvårdnad.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Som invandrare har vi egna erfarenheter av att kommunikationen i vården är bristfälliggentemot invandrare med språksvårigheter. Utifrån denna problematik genomförde vien litteraturstudie för att belysa kommunikationsproblem i vården av invandrare medspråksvårigheter. Syftet med studien var att belysa detta kommunikationsproblemutifrån ett personalperspektiv. Denna studie baserades på tio vetenskapliga artiklar avhög kvalitet. Kvalitativ innehållsanalys metod används för att analysera artiklarna.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver definitioner om döva människor och dess kultur. Döva patienter tenderar att bli särbehandlade jämfört med hörande människor. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelsen av kommunikationsprocessen mellan döva patienter och vårdpersonal. Metod: Arbetet presenteras i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar teman som belyser vårdpersonalens tidsbrist och närvaro.

 Bakgrund :I en allt mer mångkulturellt präglad värld ställs sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med människor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mångfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvårdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan människor och tillämpas genom socialisationsprocessen och då klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstå i omvårdnaden av patienter med smärta. Syfte: Syftet med studien är att belysa kulturella faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd.

Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue.

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså..