Denna uppsats undersöker de moraliska grunderna för patenträtt till mjukvara. Detta problemområde utgör en del av ett bredare principiellt dilemma inom den immaterialrättsliga diskussionen, där gränsen för intellektuellt ägande har debatterats flitigt. Genom att undersöka inutitioner och strukturerade teorier i den filosofiska litteraturen formulerar och försvarar vi en normativ analysmodell som vi anser utgöra en lämplig utgångspunkt i en undersökning av en patentinstitutions Legitimitet. Denna analysmodell ligger sedan till grund för en kritisk textanalys av EU-kommissionens förslag till direktiv för mjukvarupatent i Europa. Vi kommer i denna fram till att EU-kommissionens argumentation brister på en rad punkter eftersom man inte tar hänsyn till de värden som vi anser vara önskvärda.

Frågan som detta arbete ställer är vad som är målet med Saabs politiska arbete. Det är ett stort företag inom försvarsindustrin och detta påverkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som påverkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen består av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Med Köpenhamnsskolans säkerhetiseringprocess som analysverktyg kan man tolka institutionaliserandet av apartheidpolicyn som en följd av att rasfrågan i Sydafrika under tiden efter andra världskriget säkerhetiserades. Den vita identiteten formades, med ett postmodernistiskt perspektiv, i och med denna process. Den samtida politiska diskursens konstruerade föreställningar om ?vi? och ?dem? blev en förutsättning för samhällets uppfattning om apartheidsystemets Legitimitet. I och med apartheidregimens fall reverserades emellertid rasfrågan i säkerhetiseringsprocessen och introduceras åter som politisk fråga.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

Bolognaprocessen är en förändringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA). Målsättningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa där studenter, forskare och lärare enkelt kan röra sig över nationsgränserna. Detta ska uppnås genom förbättrad jämförbarhet och ökad överensstämmelse mellan ländernas utbildningssystem. I Sverige pågår just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens målformuleringar sägas ge vissa förutsättningar för implementeringen i de deltagande länderna. Att målen är öppet formulerade, att de söker vinna Legitimitet samt att de varierar i tydlighet är de sätt på vilket dessa förutsättningar främst lämnas.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll de förtroendevalda revisorerna fyller i den kommunala revisionen. Metod: Studien baseras på sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skånska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material består av primärdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal revision och speciellt förtroendevalda revisorers arbete. Respondenterna består av dels förtroendevalda revisorer och dels experter inom området. Under studiens gång har sex större områden framkommit, vilka används för att strukturera upp studiens empiriska material.

Organisationsförändringar är ett vardagligt fenomen i dagens samhälle samtidigt som det är visat att få förändringsförsök når sina mål. Förändringströgheten som råder anses bero på motstånd från medarbetare alternativt svårigheter att implementera den institutionaliserade trenden om hur organisationer för tillfället bör organiseras. Då decentralisering är en central aspekt i dagens trend har även tron på kompetensutveckling stärkts. Det är alltmer vanligt att organisationer involverar kompetensutveckling i förändringsförsök i tron om att en ökad förståelse och kunskap leder till mindre svårigheter i genomförandet. Detta är dock något som gjorts lite empirisk forskning på.Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen inom området organisationsförändring med fokus på varför organisationsförändringar är så pass trögföränderliga samt vilken roll kompetensutvecklingsutbildningar har på förändringsarbeten.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars Legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Allteftersom makten i viss mån har förskjutits från "government" till "governance", bör det följaktligen medföra ökat krav på demokrati inom governance. När internationella organisationer med tiden får mer makt och inflytande i olika delar av samhället bör dessa också ta mer ansvar för att främja demokratin. Detta eftersom demokrati anses vara grundpelaren i "moderna" samhällen. I viss mån ställer världssamfundet krav på att nationer ska gå mot en utveckling av demokrati. Varför ställs inte samma krav på governance, som börjar bli allt viktigare i den globala värld vi lever i.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ använder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara Legitimitet och anseende. Utifrån teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes två kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundärdata i form av ett webinarium gällande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av Twitterinlägg.Analysen visar att sociala medier kan upprätthålla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer måste i sociala medier mötas med flexibilitet, både när det gäller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgänglighet kanalen har. Dessutom måste företag vara väl förberedda så att de kan leva upp till kundernas ökade förväntningar.

Fokuset på riskhantering har ökat markant sedan mitten av 1990-talet till följd av företagskollapser. Orsakerna bakom användandet av diverse riskhanteringsramverk är dock omtvistat, då vissa anser att riskhanteringsarbetet bygger på andra anledningar än att hantera risk effektivt, såsom Legitimitetssökande. Det finns även farhågor att riskhanteringsarbetet riskerar att förlora fokus och leda till en ond cirkel som skapar risker snarare än behandla redan existerande. Uppsatsens syfte är att studera vilka effekter införandet av ISO 31000 får på riskhanteringsprocessen inom energibranschen. Detta gör vi genom att studera energiföretaget E.ON Sverige AB och dess dotterbolag, och hur de använder sig av riskhanteringsramverket ISO 31000.

Människor lever alltför mycket utifrån normer och allt de gör inplaceras i fack och värderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas självklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur ? ändå finns det en vag känsla hos många människor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad är det som håller dem tillbaka ? vad är det som styr dem?Den här uppsatsen har som syfte att undersöka gränsöverskridande kulturmöten mellan populärkulturella och finkulturella konstnärer, med huvudfrågeställningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmältas på ett likställt sätt.

Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars Legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Bakgrund: Aktiviteten av fusioner och förvärv har ökat världen runt. Samtidigt har även förutsättningarna för att driva en organisation förändrats. I en så omvälvande organisatorisk förändring som företagsförvärv, kan närvaron av dessa förändrade förutsättningar tänkas ta sig uttryck i integrationsprocessen. Syfte: Syftet är att beskriva integrationsprocessen vid förvärv av svenska energibolag, samt att belysa om motsättningen mellan beslutsrationalitet och handlingsrationalitet påverkar integrationsprocessen i dessa förvärv, och i så fall hur den påverkas.Avgränsningar: Undersökningen är begränsad till energibranschen i Sverige och inga juridiska aspekter på fusioner och förvärv kommer att beaktas. Genomförande: Studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer från tre olika fall av förvärv inom den svenska energibranschen.