Bakgrund: Barn kommer ofta akut till röntgen och som legitimerad röntgensjuksköterska har man som skyldighet värna om en god omvårdnad och hålla stråldoser nere. Barn är mycket strålkänsliga och har högre risk att drabbas av stokastiska effekter av strålning än vuxna. När ett barn är stressat och otryggt kan detta försvåra undersökningar och bidra till onödigt förhöjda stråldoser. Med sin kommunikation och genom avledning kan man hjälpa barnet att känna trygghet. Syfte: Att med denna studie ta reda på barns upplevelser av akuta röntgenundersökningar och vad man som röntgensjuksköterska bör ha med sig när man träffar barn på röntgen.

I augusti 2010 inträffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över två månader innan de kunde räddas. Händelsen fick ett stort utrymme i media världen över. I vår studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvärderingsteorier utifrån aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes därför att de är Sveriges största kvälls- respektive morgontidning.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.

Bakgrund: Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en viktig del av sjuksköterskans arbetsområde.Både kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och Hälso- och sjukvårdslagen påpekar attsjuksköterskan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetethar också fått en allt större uppmärksamhet de senaste åren i form av bland annat riktlinjer, hälsopolitiskamål och styrdokument inom landstingen. Trots detta visar det sig att det är allt mindre förekommande i denpraktiska verksamheten. Mycket av forskningen som gjorts berör enbart primärvården och det är ocksåinom primärvården fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete är störst. Syftet: Syftet med studienvar att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete i mötet med patienter inomslutenvården.

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rättigheter att praktisera i en miljö där många olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementär och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvården, vilket inneburit en bristfällig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. Användning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att få bättre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen är att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och inställning till samarbete med traditionell skolmedicin.Utifrån en litteraturstudie utarbetades en enkät som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkätstudien och som syftade till att ta reda på deras syn på samarbete med den skolmedicinska sjukvården.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvårdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult.

Arbetet som distriktssköterska innebär daglig kontakt med patienter som har hypertoni. Hypertoni är en folksjukdom som tar stora vårdresurser i anspråk och medför stora kostnader, även kostnaden för följdsjukdomar är höga (Grefberg & Johansson, 2010, s 147). Enligt SBU:s rapport (2007) har omkring 27% av vuxen befolkning i Sverige diagnosen hypertoni. Målet med vården skall utformas i samarbete mellan vårdgivare och patient och patienten skall motiveras att ta en aktiv roll i sin vård (Bosworth, Powers, Oddone, 2010). Distriktssköterskan skall stärka den enskildes resurser ur ett hälsofrämjande perspektiv och verka för att skapa en god relation till patienten (Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska, 2008).Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med diagnosen hypertoni.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation fyller en rad olika funktioner, den utgör tillexempel arbetsredskap för vårdpersonal men underlättar även vid byte av vårdgivare,möjliggör kvalitetsgranskning och utveckling av vården samt utgör informationskälla förtillsyn och rättsliga krav. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att föra journal och skaenligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska arbeta enligtomvårdnadsprocessen och dess steg - datainsamling, omvårdnadsdiagnos, planering,genomförande och resultat/utvärdering. Sjuksköterskor har ingen lång tradition avdokumentation, skriftlig dokumentation lagstadgades först 1986. Sjuksköterskandokumenterar dels inom egna ansvarsområdet omvårdnad men dokumenterar till viss deläven medicinska åtgärder. Det finns flera olika dokumentationssystem som till exempelVIPS-modellen, NANDA eller standardvårdplaner.

I en statistisk rapport om arbetsorsakade besvär framkom att 14,3% av de tillfrågade kvinnliga sjuksköterskorna upplevt besvär på grund av psykiska påfrestningar och stress de senaste 12 månaderna. Samma siffra för alla kvinnor som svarat inom samtliga yrken var 12,0%. Då var det viktigt att sjuksköterskan hade metoder och verktyg som skyddade henne eller honom från att drabbas av återkommande påfrestningar, för svåra att klara av. Om dessa metoder eller verktyg inte skulle fungera kunde situationer som hon eller han utsatts för skapa skuldkänslor, irritation och sömnsvårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans stress kunde påverka vården av patienten och vad som kunde göras för att förebygga stressen.

Bakgrund: Enligt ?Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska? skall sjuksköterskan ?...ha förmåga att utifrån patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet i teamet utifrån medarbetarnas olika kompetens...?. Teamarbete gjorde arbetsgruppen effektivare genom bred samlad kompetens samt mindre sårbar vid förändringar. Syfte: Syftet var att få kunskap om vad som skapar möjligheter samt hindrar sjuksköterskan att arbeta i team med fokus på ledarskap. Metod: Studien var en litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Ametropi, som även kallas refraktionsfel, är vanligt förekommande runt om i världen och många människor är i behov av att bli korrigerade med hjälp av glasögon. Ametropi delas in i tre kategorier myopi, hyperopi och astigmatism.Syfte: Syftet med den här studien är att under en resa med hjälporganisationen Vision for All (VFA) till Guatemala undersöka prevalensen av refraktionsfel bland de hjälpsökande och jämföra resultatet med tidigare prevalensstudier från andra delar av världen.Material och metod: Studien genomfördes i april 2014 under en resa med Vision for All till Guatemala. Under resan besöktes sju orter, tre orter runt staden Antigua Guatemala och fyra orter i regionen Petén. Befolkningen sökte självmant till undersökningsstationerna där synscreening utfördes med hjälp av flipprar, provlådor, provbågar och syntavlor med optotyper och Snellen E-hake. Undersökningarna utfördes av sex optikerstudenter och en legitimerad optiker.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Bakgrund: World Health Organization, WHO, har i sina studier visat att det globalt finns 279 miljoner människor med synnedsättning, av dessa beror 98 miljoner på okorrigerade refraktionsfel och representationen är störst i utvecklingsländer hos personer över 50 år.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilken förbättring i avståndsvisus hjälpsökande i Bolivia får med begagnade glasögon från Vision for all, VFA, och samtidigt titta på hur fördelningen av refraktionsfel ser ut i jämförelse med andra delar av världen.Metod & Material: Projektet utfördes i samarbete med VFA under en resa till Bolivia i april 2010. Tre städer i Bolivia besöktes och försökspersonerna fick själva söka upp undersökningsplatsen. En enklare synundersökning, där bästa sfäriska styrka togs fram binokulärt, utfördes av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Snellen E-hake användes tillsammans med provbåge, provglas och flipprar. Resultatet journalfördes och analyserades och jämfördes sedan med studier från andra delar av världen.Resultat: I studien ingår 1083 försökspersoner mellan 6 och 92 år, varav 622 var emmetropa, 300 hyperopa, ? +0,25D, och 161 myopa, ?-0,25D.

Bakgrund: Ametropi, som även kallas refraktionsfel, är vanligt förekommande runt om i världen och många människor är i behov av att bli korrigerade med hjälp av glasögon. Ametropi delas in i tre kategorier myopi, hyperopi och astigmatism.Syfte: Syftet med den här studien är att under en resa med hjälporganisationen Vision for All (VFA) till Guatemala undersöka prevalensen av refraktionsfel bland de hjälpsökande och jämföra resultatet med tidigare prevalensstudier från andra delar av världen.Material och metod: Studien genomfördes i april 2014 under en resa med Vision for All till Guatemala. Under resan besöktes sju orter, tre orter runt staden Antigua Guatemala och fyra orter i regionen Petén. Befolkningen sökte självmant till undersökningsstationerna där synscreening utfördes med hjälp av flipprar, provlådor, provbågar och syntavlor med optotyper och Snellen E-hake. Undersökningarna utfördes av sex optikerstudenter och en legitimerad optiker.