På 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen påverkas av yttre belöningar när en individ ska utföra en uppgift. När yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvändigt intresse för att nå ett högre mål) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en Legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher Legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden.The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself.The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher Legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their Legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers.As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook. .

Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter.

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher Legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden.The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself.The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher Legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their Legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers.As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook. .

This essay discusses the decision of licensing for nursery and school teachers. In Swedish society there has for a long time been discourse about professionalisation within various industries, including teaching. One strategy towards achieving professional status is official authorisation of a profession, which occurs when a profession obtains licensing. In February 2011, the Swedish government announced the decision that nursery and school teachers would be licensed. This means that only those with an education can be employed as a teacher and obtain that license.

Audionomprogrammet.

2008 presenterades utredningen SOU 2008:52, ?Legitimation och skärpta behörighetsregler?. Avsikten var att komma tillrätta med problemet att så många lärare var obehöriga, vilket ansågs försämra kvalitén i skolan. Uppsatsens material består i utredningen samt sex relaterade remissvar.Syftet med uppsatsen var att söka svar på vilka argument utredningen använde, på vilket sätt de presenterades samt hur de bemöttes i remissvaren.För att uppnå detta användes verktyg för retorisk analys och, i remissvaren, ett språkligt perspektiv med fokus på värdeladdade ord.Resultatet var att utredningen till största del använde sig av hänvisningar till bl.a. andra utredningar, forskare och andra auktorisationssystem.Det visade sig även att remissinstanserna s.a.s.

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarLegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en Legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med Legitimationen.I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot Legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med Legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket.De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära.

I Sverige pågår en omfattande yrkesLegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en Legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet.

Då dagens samhälle mer och mer styrs av någon form av informationssystem, ställs det också krav på att medborgarna numera även ska kunna identifiera sig i den digitala världen. Samhällskritiska tjänster som adressändring, bankärenden och deklaration har förflyttats in i den digitala världen i besparingssyfte då företag och verksamheter söker effektivare och mer lönsamma lösningar för dess verksamheter, och säker identifikation blir således viktigt för framtidens handel via elektroniska tjänster. Det är inte bara själva identifieringen som är av vikt för processen, utan även hur en identitet kan säkerställas på så vis att det verkligen är rätt person som döljer sig bakom den elektroniska identiteten. Utifrån detta ämnas denna rapport påvisa huruvida det faktiskt finns någon användbarhetsrelaterad problematik med den nuvarande e-Legitimationen.För att ge svar på den forskningsfråga och uppfylla studiens syfte kommer en deduktiv ansats att antas i rapporten. Denna ansats sker med hjälp av enenkätundersökning med både kvantitativa såväl som kvalitativa inslag, och slutligen utmynnar detta i att forskningsfrågan besvaras..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och presentera hur ett SMS-baserat deklarationssystem har påverkat personalen på skatteverket. Frågeställningen har varit att utforska de förändringar som SMS-deklaration kan åstadkomma för personalen i skatteverkets kontor i Lund. Resultatet från studien visar att personalen har en positiv inställning till användandet av det nya systemet. Intervjuerna har tydligt visat oss att SMS-deklaration eller e-deklaration över huvudtaget har en nyckelroll i dagens deklarationsprocess. De viktigaste fördelarna är bättre effektivitet och enkelhet, som i sin tur ger en betydligt billigare tjänst.

Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkesLegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkesLegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer.

SAMMANFATTNINGBakgrundUtövandet av sjuksköterskeyrket skall grundas i den kunskap, förståelse, värderingsförmåga och det förhållningssätt som behövs för att kunna utföra god och patientsäker omvårdnad. Den skyddade yrkestiteln Sjuksköterska kräver en Legitimation som står för behörighet. År 2000 kom Socialstyrelsen med en föreskrift (SOSFS, 2000:9) där ett undantag från Legitimation ges. Då det idag råder stor brist på sjuksköterskor, främst under sommaren, används föreskriften för sjuksköterskestudenter som efter termin kan anställas som dispenssjuksköterskor.SyfteAtt beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vikariera som dispenssjuksköterska.MetodSom metod valdes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor och induktiv ansats. Studien byggde på sex intervjuer med studenter som under sommaren 2014 vikarierat som dispenssjuksköterskor.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till Legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av Legitimation påverkar deras yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

82 stycken personer motsvarar det totala antalet sjukhuskuratorer som arbetar medsomatisk vård på de Sahlgrenska sjukhusen. Uppsatsens respondenter motsvarar cirka58 % av dessa.47 stycken sjukhuskuratorer har via en enkät besvarat frågor gällande sinaupplevelser av sin yrkesidentitet, yrkesroll samt status i en naturvetenskaplig kontext.Sjukhuskuratorerna stöter inte sällan på utmaningar där ett tydliggörande av yrkesrolloch yrkesidentitet blir nödvändiga grundstenar för ett varaktigt och funktionelltarbetsklimat. Yrkesrollers avgränsning och inramning skapar förutsättningar, ger frihetmen exkluderar och inkluderar likaså. Att befinna sig i en kontext där man stundom kankänna sig som en främmande fågel bland de som har mer självklara roller i detprofessionella samspelet kan yttra sig och få som konsekvens att en otydlighet iyrkesrollen tar sin plats. Då man inte kommer från samma vetenskapligt vedertagnautbildningsbakgrund ger detta olik förförståelse och syn på den värld man arbetar i.Frågeställningar runt sjukhuskuratorns tydlighet, organisation, personligtengagemang, det akademiska spåret och Legitimation diskuteras.