North Western Kungsholmen in Stockholm is confronting big changes and Stockholmsstad is planning that the area will be an extended part of the existing structure in centralStockholm. Dwellings and offi ces are built and the population increase heavily. Th isresult in a need to look at how public green areas can develop and be designed. Th epurpose is to design a proposal for a master plan of S:t Göranområdets public greenareas. Exploateringskontoret, Stockholm stad, who has initialized the task, claim thatthere is a need of clarifying and shield the qualities in the green areas of today and howto create new green structure.The problem formulations which are current in this master thesis are:? Is there a need of a distinct identity for the green areas of S:t Göransområdet? If so,how is this created?? How can the green parks and nature areas inside S:t Göransområdet be improved anddevelop?? How can the connections between the green areas inside S:t Göransområdet beclarifi ed and how can they connect to the surroundings?To get inspiration and information for the design this thesis include a study of theincluding parts in the design process.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden.Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet.

BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv.

Den senaste tio femton åren har intresset hos konsumenter och intressenter för frågor kringmiljöutsläpp, återvinning och mänskliga rättigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav på hållbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag väljer att lägga sin produktion i riskzoner eller u-länder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. Då både små och globala företag dessutom väljeratt inte äga sin produktion själva innebär ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen själva? En väsentlig aspekt har således blivit upprättandet av uppförandekoder, s.k.

Den senaste tio femton åren har intresset hos konsumenter och intressenter för frågor kringmiljöutsläpp, återvinning och mänskliga rättigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav på hållbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag väljer att lägga sin produktion i riskzoner eller u-länder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. Då både små och globala företag dessutom väljeratt inte äga sin produktion själva innebär ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen själva? En väsentlig aspekt har således blivit upprättandet av uppförandekoder, s.k.

Den senaste tio femton åren har intresset hos konsumenter och intressenter för frågor kringmiljöutsläpp, återvinning och mänskliga rättigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav på hållbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag väljer att lägga sin produktion i riskzoner eller u-länder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. Då både små och globala företag dessutom väljeratt inte äga sin produktion själva innebär ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen själva? En väsentlig aspekt har således blivit upprättandet av uppförandekoder, s.k.

Föreliggande rapport redovisar resultat från den svenska pilotstudien inom det internationella s.k. SINR-projektet (Societal Images of Natural Recovery). Detta projekt syftar till ökad kunskap om hur olika synsätt, hos allmänheten såväl som inom olika professionella grupper, påverkar människor möjligheter att komma tillrätta med olika former av missbruk. Som ett första steg i projektet har i hittills sex större städer i fem olika länder ett mindre antal svarande, representerande olika samhällsgrupper, tillfrågats om sin uppfattning om möjligheterna att på egen hand ta sig ur olika slag av missbruksproblem. Den svenska pilotstudien har, på uppdrag av FoU-enheten, av tre socionomstuderande vid Stockholms universitet i form av ett examensarbete.