Venösa bensår är ett stort hälsoproblem och medför en stor kostnad för samhället. Trots att mycket forskning har gjorts inom området behandlingar av venösa bensår, appliceras inte detta tillräckligt i vården. Patienter som lever med venösa bensår upplever oftast en försämrad livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa effekterna av kompressionsbehandlingar och hudtransplantationer vid venösa bensår. Resultatet var en bearbetning av 18 vetenskapliga artiklar som sammanställdes utifrån olika problemområden. Resultatet visade att patientens följsamhet påverkar graden av sårläkning.

Bakgrund: Trycksår uppstår när hudens syre- och näringstillförsel är otillräcklig på grund avlokalt nedsatt blodcirkulation. Detta orsakar smärta och lidande för den drabbade. Tidigareforskning visar att trycksårsprevalensen är fortsatt hög idag trots medvetenhet om riskfaktorer som bidrar till utvecklandet av trycksår. Samt att sjuksköterskor helst förlitar sig på sina tidigare kunskaper och erfarenheter vad gäller bedömning och beslut kring trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för attförebygga och behandla trycksår.

Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning.

Claw diseases are common diseases in modern dairy production. They are painful for the cow and costly for the producer. Differences in the prevalence of claw disease depending on housing system have previously been observed. This raises the question if there are genotype by environment (GxE) interactions for claw diseases in different housing systems. To investigate this claw trimming records for Swedish Red dairy cattle (SR) and Swedish Holstein cows (SH) were retrieved from the Swedish Dairy Association.

The Effects of dietary biotin supplementation on hoof health in Swedish dairy cows - a controlled cohort field study. The aim of the present degree project was to investigate the effects of biotin supplementation on hoof health in dairy cows. The experiment was performed as a controlled cohort study in three commercial farms in western Sweden from January 2002 to October 2002. The cows were all housed in cubicle systems with transponder concentrate feeding systems. Within each farm the cows were allocated to either biotin or control treatment. The biotin groups received 20 mg of biotin per cow and day, starting 14 days before expected calving.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka två procent av befolkningen någon gång under sin livstid haft ett bensår. Tittar man på enbart venösa bensår beräknas den siffran ligga på cirka 0,12-1 procent. Bensår är ingen sjukdom i sig utan ett symtom på någon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken är någon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensår är kompressionsbehandling.

Bakgrund; 3 % av världens befolkning lider av venösa bensår och de drabbade är främst äldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet är de två vanligaste egenvårdsåtgärderna och det ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvård. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svårigheter till följsamhet av egenvård och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvård vid venösa bensår samt att undersöka kvaliteten på urvalsmetoden forskarna till valda artiklar använt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa, tre är kvantitativa och tre är kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databasen PubMed.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

SAMMANFATTNING BAKGRUND: En patient med ryggmärgsskada [RMS] har en livslång ökad risk för trycksår på grund av sitt rörelse- och känselbortfall. Av alla med RMS i världen får upp till 95% trycksår minst en gång under sin livstid. Det finns idag ingen bra riskbedömningsskala avseende trycksår hos RMS-patienter, då de enligt den vedertagna Modifierade Nortonskalan får en missvisande låg risk för trycksår. Med kunskap om riskfaktorer, information och utbildning går det till stor del att förebygga uppkomsten av trycksår.SYFTE: Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av trycksår hos nyskadade/nyinsjuknade patienter med RMS samt att undersöka vilka faktorer som visar på risk för trycksår.METOD: Studiedesignen var en kvantitativ jämförande observationsstudie där data samlades in longitudinellt och prospektivt. Skillnader mellan nyskadade/nyinsjuknade RMS-patienter med och utan trycksår studerades.RESULTAT: Av de 61 patienter som deltog i studien hade 35 (57,4%) trycksår någon gång under vårdtiden.

Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta.

Bakgrund: Ett trycksår orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rädsla för den smärta de upplever vid dessa. En rädsla för att såret inte ska läka och att få infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder vid risk för trycksår, att ge en god omvårdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smärta vid omläggningen av såret.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrån WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram.Resultat: Patienter som lever med svårläkta trycksår upplever att deras liv påverkas på grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smärta, oro/ångest, minskad social kontakt och att vara beroende av vården.Slutsats: Patienternas livskvalitet påverkas både fysiskt av att ha ett sår vilket gav konsekvenser för det psykiska välmåendet och den sociala kontakten.

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksår. Frågeställningarna var: Hur påverkas patientens välbefinnande av trycksår samt vilka erfarenheter av trycksår beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjälp av sökorden ?pressure ulcer?, ?quality of life?, ?well being? och pain. Artiklarna skulle fokusera på patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade.

By limiting our horse?s freedom of movement, we restrict their opportunity to forage, which is one of their most important needs. If their need of forage is not fulfilled it can lead to frustration, which might manifest itself in abnormal behaviour, like the oral stereotypies for example crib-biting. It is a held belief that the horse swallows air while crib-biting, which they don?t, and that swallowed air causes colic, and the belief that other horses can copy the behaviour, leads to the use of many methods to prevent the behaviour.

Diagnosticering av magsår hos häst har blivit allt vanligare de senaste åren med en förekomst på hela 90% inom vissa grupper. Alla hästar, oavsett ras och ålder, kan utveckla magsår men det är däremot inte alla hästar som uppvisar kliniska symtom. Det är vanligare att skador uppkommer i magsäckens kutana del än i körtelslemhinnan och diagnos ställs genom gastroskopi. Den största riskfaktorn för uppkomsten av kutana magsår hos häst tycks vara ökad träningsintensitet och det är ovanligt att magsår läker spontant vid fortsatt kontinuerlig träning. Vid behandling av magsår hos häst fokuseras det framförallt på att minska syraproduktionen och öka pH i magsäcken. I den här litteraturstudien har omeprazol utvärderats som ett farmakologiskt behandlingsalternativ till hästar med magsår genom att väga fördelar mot nackdelar och vidare diskuterat hur behandlingen bör tillämpas i praktiken.

Horses are by nature herbivores, specialized on grass, and graze during the main part of the day. The horse has neither changed this basic behaviour nor the function of gastro-intestinal tract, when the horse was domesticated by man. A horse on pasture has an even production of saliva and gastric acids. The buffering effect of the saliva makes the pH in the stomach above four throughout most of the day. With abnormal long breaks of eating, the pH may decrease, causing an increased risk of gastric ulcer.