This essay examines the possibilities of writing a counter history about Anne Charlotte Leffler that does not have - like most of the previous studies and literary histories upon Leffler - the Swedish boundaries or the Swedish language as its model. That is to say that this essay, in opposition to most of the hitherto writings on Anne Charlotte Leffler, values the international reception as high as the Swedish reception. It does so by undertaking a case study based on the German review Deutsche Rundschau, which published six short stories by and three articles about Anne Charlotte Leffler between 1884 and 1894. The short stories and the articles in Deutsche Rundschau are compared with two other documents of reception that contribute to the understanding of the German reception of Leffler. The examination shows that the focus on the international reception can contribute to illuminate aspects of Anne Charlotte Lefflers authorship that previously have been disregarded.

My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler?s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels ? on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself.Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position.

My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler?s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels ? on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself.Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position.

In this essay I study two novellas by Anne Charlotte Leffler, ?En bal i societeten? and ?I krig med samhället?. In order to do this, I use some of the differences between male and female writing that Ingeborg Nordin Hennel discusses in her study ?Ämnar kanske fröken publicera något??: Kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik. For the analysis of ?I krig med samhället? I also use the text ?Stabat mater? by Julia Kristeva.

Anne Charlotte Leffler, Victoria Benedictsson and Frida Stéenhoff were all part of the Modern Breakthrough in Swedish literature. By utilizing Jürgen Habermas theoretical works on communicative action, and Nancy Fraser?s supplementary reading of his theory, this essay makes clear that the authors? struggle for an understanding and a rethinking of social norms in their plays Skådespelerskan (1873), Romeos Julia (1888) and Lejonets unge (1896) can be read as a contribution to the public debate. Dialogue has a key function for female authors during the Modern Breakthrough. Women and mens? possibilities to take part in conversation and argument as equals, requires the professional woman?s transgression and access to the privileges of both public (State) administration ? ?system?, and world of everyday life ? ?lifeworld?.

I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman Människohamn karaktäriserar två centrala karaktärer genom att låta dem prata nästintill uteslutande i citat från kultbandet The Smiths. Vad säger detta om Henrik och Björn som personer och varför använder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker även kort huruvida Människohamn kan kategoriseras som skräckroman utifrån de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i Skräck som fiktion och underhållning från 2001..

Syftet med detta examensarbete är att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett arbetslagsmöte på en grundskola samt intervjuade två av lärarna som ingick i arbetslaget. Med hjälp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och Adelswärds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser på att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehållslig samtalsdominans.Resultaten visar att arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att några av lärarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gång. De samtalsroller som uppfylldes var urspårare, underlättare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar även att den läraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehållsliga samtalsdominansen.

TitelAtt utbilda i entreprenörskap? en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskapFrågeställningHur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?SyfteSyftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten.TeoriVi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen & Poikkijoki.

The purpose of this essay is to analyze three works that are regarded as fictional biographies. In all three selected works the protagonists are historical Swedish women who are known for being a part of the cultural sphere of their time. Two of them are also recognized as important and somewhat pivotal characters in the struggle for women?s rights at the turn of the 19th century. The analyzed works, however, accentuate the women?s private life.