Ledarskap är viktigt i dagens organisationer då dessa möter ständiga förändringar. Olika former av Ledarskapsutveckling används för att uppnå ett mer effektivt ledarskap, men vad dessa får för faktiskt utfall utvärderas sällan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan ett ledarskapsprogram haft på deltagarnas ledarskap och hur de kunnat använda detta i organisationen samt vad som krävs efteråt hos deltagaren och hos organisationen för att programmet ska få effekt. Studien baseras på sex intervjuer med deltagare från ett avslutat ledarskapsprogram. Materialet analyserades med en induktiv tematisk metod.

Traditionellt är medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlägga behov, krav, verksamhetsmål och förståelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgångspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar därmed att det saknas ett perspektiv, nämligen det på chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har därför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsättning för Ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvända syn på medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhållningssätt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer från olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgångspunkt i vår tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till Ledarskapsutveckling. Frågor vi ställde oss var; Hur berättar dessa kvinnor om sin egen Ledarskapsutveckling? Hur ser de på hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har använt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktär.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i Ledarskapsutveckling för medarbetarna på ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrån självskattning av områden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettårs uppföljning.Då rådata från mätningarna år 2010 och 2011 inte fanns tillgängliga, utan måste rekonstrueras från procentsammanställningar av svar och information om hur många som svarat på de olika påståendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt påstående med en envägsvariansanalys med mellanpersonsdesign och år som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att Ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas självskattning inom områdena för prestation, individ, arbetssituation och främst inom området för ledarskap, där 13 av 15 påstående visade på signifikanta skillnader. Inom området arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om Ledarskapsutveckling även bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan år 2010 och 2011 användes ett t-test.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i Ledarskapsutveckling för medarbetarna på ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrån självskattning av områden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettårs uppföljning.Då rådata från mätningarna år 2010 och 2011 inte fanns tillgängliga, utan måste rekonstrueras från procentsammanställningar av svar och information om hur många som svarat på de olika påståendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt påstående med en envägsvariansanalys med mellanpersonsdesign och år som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att Ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas självskattning inom områdena för prestation, individ, arbetssituation och främst inom området för ledarskap, där 13 av 15 påstående visade på signifikanta skillnader. Inom området arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om Ledarskapsutveckling även bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan år 2010 och 2011 användes ett t-test.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Genom ett samarbete mellan offentliga arbetsgivare i Västsverige har ett nätverk för samverkan kring ledarskap i offentlig verksamhet skapats. Nätverket driver bland annat ett mentorskapsprogram för chefer på höga chefspositioner inom de olika offentliga organisationerna. Syftet med denna studie är att undersöka nätverkets Mentorskapsprogram ur ett deltagarperspektiv. För det första syftar studien till att utreda huruvida mentorer och adepter upplever att Mentorskapsprogrammet har haft betydelse för deras egen Ledarskapsutveckling och i så fall på vilket sätt. Utöver detta undersöker studien deltagarnas uppfattning om huruvida Mentorskapsprogrammet påverkar de egna organisationerna och i så fall på vilket sätt.

Ledarskapsutbildning är idag en miljardindustri i Sverige. Det är av yttersta vikt för dagens organisationer att ha ledare med bred kunskap inom marknadens olika delar. Samtidigt ställs det krav på ledare att vara motiverande och kommunikativa. Ledarskapsutveckling genom utbildning ses om ett av de bästa verktygen för dagens organisationer att säkerställa ett ledarskap somär konkurrenskraftigt gentemot andra aktörer påmarknaden.Samtidigt så pekar studier på att det finns begränsningar i hur effektiva dessa ledarskapsutbildningar egentligen är. I denna studie har en stor svensk organisation undersökts med syfteatt skapa en förståelse för ifall chefer finner värde i den Ledarskapsutveckling som de genomgåroch huruvida de använder sig av kunskapen och de nyfunna teknikerna i sitt ledarskap.

Nätverk är idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag då det kan kännas ensamt ?uppe på toppen?. Nätverket kan vara ett tillfälle för att bolla idéer med människor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nätverket ska fungera.

I dagsläget sker det många satsningar på kompetensutveckling av personal inom företag och organisationer. När det kommer till att utveckla chefer på mellannivå, finns behovet av att utveckla ledarskapet på grund av deras unika position. Därför satsar fler och fler företag på just ledarskapsutbildningar. Ur detta uppkom studiens syfte vilket är att undersöka lärandeeffekterna av en genomförd ledarskapsutbildning. Lärandeeffekterna undersöks på individnivå hos deltagare i en utvald ledarskapsutbildning. Denna ledarskapsutbildning är ett två-årigt projekt som skräddarsytts efter ett kundföretags behov där 105 chefer ingick.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Syfte: Jag ville ta reda på hur chefer/ledare idag handskas med och blir påverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress är helt individuell beroende på erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen är det upp till sig som chef att lära dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

AbstraktDenna C-uppsats i sociologi har som syfte att problematisera användandet av ett ledarstödsprogram som en del av ett förändringsprojekt. Problematiseringen utgår ifrån fem kommunledares upplevelser av ett ledarstödsprogram med ett genomgående genusperspektiv. En kvalitativ metod har använts och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna visar att ledarna upplever en hel del hinder med att återföra den kunskap de har förvärvat under programmet till sina verksamheter. Med hjälp av relevant teoribildning om ledarskap, genus, organisation och förändringsarbete analyseras ledarnas upplevelser.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar HR:s roll i aktiviteten chefsstöd. Syftet med undersökningen var att förstå HR:s roll i organisationen samt relatera rollen till personalledningsidealet Human Resource Management, HRM. Vidare syftade studien till att utreda vilka utvecklingsmöjligheter som kan ses för organisationens chefsstöd.Uppsatsens teori är uppdelad i de tre delarna utmärkande drag för HRM, HR:s roller samt relationen mellan HR och chefer. HRM utmärks av ett fokus på affärsmässigt och strategiskt HR-arbete, vilket ses som värdeskapande processer i organisationen. Vidare utmärks HRM av ett postbyråkratiskt ideal, vilket innebär att marknadslogik förs in i organisationen.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhållanden, sitt välbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att få kunskap om hur ledarskap påverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frågeformulär som bestod av 48 frågor med frågerubrikerna krav, kontroll, stöd, rättvisa, mobbing och trakasseri, hälsa och välbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhållanden och delvis bra välbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhållanden, välbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra där starkaste korrelationen finns mellan välbefinnande och ledarskap.