Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på?Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?.

Många chefer väljer idag att dela på ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer väljer att arbeta på detta sätt är många, men grundar sig ofta i att de är missnöjda med den rådande situationen i organisationen. Chefer är inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna är inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats är att utifrån en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktäristiska dragen för ett gott ledarskap stämmer överrens med utfallet av delat ledarskap.Utifrån mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehåller många av de faktorer som brukar känneteckna ett gott ledarskap. Det är dock svårt att generellt beskriva vad som är ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bäst i alla organisationer.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Förmågan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förändringar betonas i allt högre utsträckning. Mot bakgrund av detta och på grund av vårt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att få förståelse för om och, i så fall, hur en organisations förändringsarbete påverkas om det är en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har använt oss av befintlig teori inom ledarskap och förändring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes på två företag där två av personerna har en kvinnlig ledara och de andra två en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förändring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervägande..

Den här uppsatsen undersöker frågeställningen Hur kan ett bra ledarskap vid slutskeden av en skolteaterproduktion på gymnasienivå med konstnärlig ambition beskrivas och förstås? Forskningen sker utifrån en hermeneutisk ansats. Fallstudie används som metod och empirin består av informella intervjuer och videoobservationer. Uppsatsen följer slutskedet av Per Brahegymnasiets teaterelevers uppsättning av Gökboet och fokuserar på deras lärare Carl Michael Karlsson som är undersökningens informant.Genom att ställa empirin mot Malténs (2011) ledarskapsstilar kommer undersökning till slutsatsen att även om det demokratiska ledarskapet är en bra utgångspunkt borde man hellre sträva efter ett situationsanpassat ledarskap..

Syftet med uppsatsen var att studera och analysera Chávez ledarskap utifrån teorier om ledarskap. Frågeställningarna gällde hur Chávez ledarskap sett ut under olika skeenden, om det förändrats över tiden och om han anpassade sitt ledarskap. Avgränsningen innebar att bara Chávez ledarskap som president undersöktes. Metoden bestod i att studera litterära källor och hade inslag av deduktiv ansats, hermeneutiskt synsätt och kvalitativt tillvägagångssätt. Resultatet visade att Chávez i sitt ledarskap uppvisar alla de tre ledarstilar som undersökts i uppsatsen: auktoritär, demokratisk och laissez-faire i olika kombinationer.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur chefer, medarbetare och samordnare ser på ledarskap och medarbetarskap. Syftet är att undersöka chefers, medarbetares och samordnares syn på ledarskap och medarbetarskap på ett äldreboende samt att ge en förståelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar på tre frågeställningar vilka är: Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på ledarskap? Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på medarbetarskap? Påverkas ledarskapet av yttre omständigheter och i så fall på vilket sätt?. Frågeställningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet.

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka svenska hamnars möjlighet att investera i land­strömsteknik och sedan betala tillbaka investeringen genom försäljning av elektricitet till ankommande fartyg. Studien är en systematisk litteraturöversikt baserad på en sys­tematisk litteratursökning som sedan presenteras i en teoretisk fallstudie. Litteraturöversikten utgår från fem studier som beskriver kostnader gällande utbyggnad av landströmsteknik. Första delen av resultatet består av beräkningar för vad investeringskostnaderna för utbyggnad av landströmsteknik till en enstaka kaj kan uppskattas till. Därefter beräk­nades kostnader för att generera en viss mängd elektricitet ombord och jämfördes med kostnaden för att köpa den från marknätet. Sedermera beräknades en vinstmarginal om elektriciteten säljs för samma pris som den kostat om den genererats ombord i dieselgenerator.

I denna rapport undersöks om styrmän på ett passagerarfartyg upplever att sjukvårdsutbildningen är tillräcklig för uppgiften om sjukvårdsansvarig. Jag valde att undersöka hur de uppfattar sjukvårdsutbildningen och sjukvårdsorganisationen ombord. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod där åtta styrmän blivit intervjuade för att få insikt i hur sjukvården fungerar på ett svenskt passagerarfartyg. Både andrestyrmän och överstyrmän deltog i undersökningen. Undersökningen pekar på att sjukvårdsutbildningen anses som tillräcklig men att tidsintervallen mellan certifikatet är för långt för att arbeta som sjukvårdsansvarig på ett passagerarfartyg. Styrmännen skulle vilja att en extra sjukvårdspraktik infördes mellan förnyelse av certifikatet för att skapa en bättre rutin vid sjukvårdsfall. Resultatet pekar på att det bästa vore om en läkare eller sjuksköterska anställdes för att ansvara för sjukvården ombord..

Bofors UwS (Underwater Systems) har påbörjat utvecklingen av ett nytt centraliserat system för att koordinera alla torpedhanterare ombord på ett fartyg till en central enhet. Detta system måste kunna ta emot och i vissa fall sända data till de övriga delsystemen ombord på fartyget. För att lyckas med detta behöver de en kommunikationsapplikation till denna centrala enhet. MONOLITH är en prototyp av en sådan applikation. Dess huvudändamål är att demonstrera hur detta kan utföras och att testa enheter som kan kontrollera ett antal torpeder.

Den här undersökningen handlar om säkerhetsorganisationen ombord på fartygen hos Östersjöns tre största operatörer inom kryssningsbranschen. Syftet med undersökningen var att studera tre fartygs säkerhetsorganisationer och hur dessa verkar vid en nödsitation. Fokus låg på att undersöka vilka vitala funktioner som en säkerhetsorganisation är beroende av och hur säkerhetsorganisationen agerar om en eller flera vitala funktioner skulle falla bort.Den metod som användes var en kvalitativ undersökningsmetod i form av djupintervjuer med sju respondenter. Denna metod valdes för att ge respondenterna stor plats för att förmedla egna tankar och personliga erfarenheter.Resultatet visade att de vitala funktionerna en säkerhetsorganisation framför allt är beroende av är ledningsgruppen, maskingruppen och brandgrupperna. Säkerhetsorganisationerna säkerställer bortfall av de vitala funktionerna genom ett vice-system.

 Vårt syftet med denna uppsats är att jämföra tre sociologiska ledarskapsteorier med föreställningar enhetschefer inom äldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda ledarskapet. Vi har använt oss av en kvantitativ metod som betår av en enkätundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda på om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas föreställningar. De teorier vi valt är Situationsanpassat ledarskap, Transformativt ledarskap samt Management of meaning..