Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sÀmre ledare och fÀrre utbildningsmöjligheter Àn den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet frÄn personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrÄn uppsatta mÄl. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare Ärens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav pÄ chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser pÄ bÀsta sÀtt. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta chefer inom en kommun.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hĂ„llbar utveckling, MĂ€lardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie SepĂșlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumĂ€rkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumĂ€rke varit attraktivt och uppmĂ€rksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumĂ€rket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. DĂ€remot finns det forskning som visat att personliga varumĂ€rken hos ledare Ă€ven kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utvalda ledare ser pĂ„ begreppet personligt varumĂ€rke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hĂ€mtats frĂ„n vetenskaplig litteratur och artiklar. FĂ„tal Internetsidor har dessutom anvĂ€nts för att fĂ„ fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen bestĂ„r av sju intervjuer med sju olika ledare frĂ„n olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och försöka förstÄ hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi Àmnar Àven belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vÄr uppsats för att pÄ sÄ sÀtt kunna beskriva, förstÄ och fÄ en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att anvÀnda oss av Àr intervjuer och enkÀter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort Àr framgÄngsrika i Kina men att de problem som finns, enligt bÄde intervjupersoner och litteraturen, frÀmst uppstÄr inom omrÄdena kommunikation, motivation och initiativförmÄga. Problemen i verkligheten Àr dock inte lika stora som litteraturen beskriver.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

The objective of this study was to describe and analyze some of the conflicts in the class room using solution strategies from a human needs perspective. This was done by a qualitative in-vestigation based on the observations of the participants.The query of how every day conflicts arise in the class room and their reasons.The result was analyzed using reference frame in human needs theory. The results showed that there were several reasons for a conflict and its solution. It was also shown that creating a nice atmosphere in the class room was a continuous effort and the strategies of the teachers in a conflict situation were different depending on the situation. Human needs theories assists us to analyze and handle conflicts in the class room..

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare har större möjlighet till anstÀllning pÄ en arbetsförmedling i jÀmförelse med skola, dÄ vi tror att pÄ en arbetsförmedling finns fler tjÀnster tillgÀngliga för dem som har en studie- och yrkesvÀgledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anstÀllning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begrÀnsa oss till studie- och yrkesvÀgledare som examinerades tidigast Är 2003. För att genomföra denna studie valde vi att anvÀnda oss utav kvalitativ metod, dÄ vi ansÄg detta vara den mest lÀmpliga metoden för vÄrt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor, samt tre med anstÀllning pÄ arbetsförmedlingar.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriÀren . Kvinnor i maktposition har motsÀgelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor pÄ höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ följande omrÄden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades pÄ en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet anvÀndes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som pÄvisades i organisationen, visade att det frÀmst var vÀrdering av kunskap, vÀrdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsÀttningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriÀr.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förÀndra sin verksamhet frÄn en exkluderad sÀrskola till att alla elever erbjuds plats pÄ sin hemskola..

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot Ă€ldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal Ă€ldreomsorg. GenomgĂ„ende i studien Ă€r tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras pĂ„ intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frĂ„gan om yrkesrelevans Ă€r mĂ„ngfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart pĂ„ kunskaper frĂ„n utbildningen, utan ocksĂ„ pĂ„ personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsĂ€ttningar i stöd och personalantal.

This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals? image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus.

Syftet med min undersökning Àr att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhÄllningssÀtt till integrering av elever med nÄgon form av funktionshinder i vanlig grundskola. UtifrÄn en historisk tillbakablick synliggörs först de omstÀndigheter funktionshindrade levde under fram till vÄra dagar, för att ge lÀsaren kÀnnedom om de dÄ rÄdande förhÄllandena. Med hjÀlp av enkÀter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet dÀrefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man mÄste se till individen för att avgöra om det Àr lÀmpligt att integrera i vanlig skola, vilket fÄr deras lÀraruppdrag att falla utanför ramen nÀr vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att sjÀlvklart kan elever med nÄgon form av funktionshinder gÄ i vanlig skola men de hade nog haft det bÀttre med andra likasinnade..