Tidigare forskning visar att det finns olika framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete efter en lÄngtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete för personer som haft en lÄngtidssjukskrivning, d.v.s. lÀngre Àn 60 dagar, inom JÀmtland lÀns landsting (JLL). UtifrÄn resultatet i denna studie ville vi se om det förelÄg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anstÀllda som varit lÄngtidssjukskrivna.

Forskningsarbetets fokus ligger pĂ„ begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov. Syftet Ă€r att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov med hjĂ€lp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vĂ€nds mot varandra för att finna de binĂ€ra motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien anvĂ€nds en kvalitativ metod bestĂ„ende av fokusgrupper omfattande nio lĂ€rare frĂ„n en svensk högstadieskola.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och pĂ„ fritidshem.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:Är det skillnad pĂ„ uttryckssĂ€ttet pĂ„ mobbning i skola och pĂ„ fritidshem?Hur yttrar sig mobbning i barns olika Ă„ldrar?Pedagogernas uppfattning om det Ă€r mest pojkar eller flickor som utsĂ€tter andra, eller sjĂ€lva blir utsatta för mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollĂ€rare och förskollĂ€rare kĂ€nnetecknar mobbarren eller mobbarna?För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollĂ€rare i förskoleklass, och tre grundskollĂ€rare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna Ă€r: mobbning pĂ„ skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lĂ€rarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna i studien stĂ€mmer vĂ€l överens med vad litteratur, tidigare forskning sĂ€ger och egna erfarenheter visat..

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. UtifrÄn en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom Àmnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter frÄn tre konsultföretag med uppdrag inom nÀringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som vÀxte fram genom analys och tolkning. De framgÄngsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang Àr förstÄelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ledare pÄ högre nivÄ idag ser pÄ begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhÄllandet dem emellan. Jag har stÀllt frÄgor som syftar till hur de idag ser pÄ begrepp som dessa, samt ocksÄ spÄrat uttalanden som skiljer pÄ dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gÀller ledarskap har jag spÄrat uttalanden som kan belysa varifrÄn konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, Àr att de vÀrderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lÀgga pÄ olika adjektiv som kommunikativt, visionÀrt, symboliskt etcetera.Jag vill alltsÄ i denna studie lyfta fram ett synsÀtt som lÀgger fokus pÄ kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke pÄ att det idag argumenteras för nÄgot som kallas kommunikativt ledarskap.

Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur erkÀnt skickliga lÀrare beskriver sitt lÀrarledarskap och vilka uppgifter och ledarskapshandlingar som formar lÀrarledarskapet. I vilka sammanhang och situationer utövas lÀrarledarskapet? Syftet har varit att undersöka hur erkÀnt skickliga lÀrare formats i möte med elever, verksamheter, skola och ledning och hur detta kan beskrivas och diskuteras i förhÄllande till förordningen och litteratur om teacher leadershipTeori och metod: Studien vilar pÄ inspiration av livshistorieforskning och den variant som kallas för tematisk yrkeslivshistoria. Studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med fyra ?erkÀnt? skickliga lÀrare? som utnÀmnts till förstelÀrare och genom livshistorieintervjuer.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en sÀng till gÀsterna utan det Àr en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig frÄn konkurrenterna och tydliggöra för gÀsten vad verksamheten erbjuder. Ett koncept Àr nÄgot som ska genomsyra hela verksamheten och personalen Àr inget undantag.Syftet med studien Àr att undersöka hotellkonceptets inverkan pÄ det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur chefskapet förÀndras för verksamhetschefer i primÀrsjukvÄrden i och med införandet av kundval. Vi vill Àven se hur man kan förbereda och utveckla verksamhetschefer i de landsting och regioner dÀr man ska införa kundval. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av olika teorier om chefskap och ledarskap, Kotters teori om misstag och förberedelser vid en organisationsförÀndring samt Hirschmans teori om exit, voice och loyalty. Uppsatsens empiri bestÄr av intervjuer med avgÄngna verksamhetschefer inom primÀrsjukvÄrden i Landsting Halland, en personalstrateg samt en sakkunnig person inom Àmnet kundval. Empirin bestÄr Àven av en beskrivning av modellen VÄrdval Halland..

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vÄr kunskap inom omrÄdet.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att framföra pÄ vilka sÀtt datoriseringen har pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa bÄde för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och pÄ vilka sÀtt som ledarna har fÄtt anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken Àr att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka bÄda anses vara tvÄ mycket viktiga hörnstenar för att uppnÄ framgÄng i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svÄrigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom omrÄdet.För att kunna genomföra studien har vi anvÀnt oss av nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur har datoriseringen inom organisationen pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt nÀr det gÀller kommunikationen (frÀmst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har anvÀndningen av informationstekniska redskap sÄsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. pÄverkat ledarens arbetssÀtt?Om arbetssÀtten har pÄverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur pÄverkats av detta?Kan man se nÄgra tydliga förÀndringar inom ledarskap som har nÄgra direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt, genom tre personliga intervjuer med ledare pÄ mellanchefsnivÄ frÄn olika organisationer.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att se om ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt kan pĂ„verka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren Ă€r medveten om hur dennes val av beteende kan pĂ„verka nivĂ„n pĂ„ medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats dĂ€r empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap pĂ„verkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna Ă€r delvis medvetna om att val av beteende pĂ„verkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta vĂ€ljer ledarna att ta tillvara genom att lĂ„ta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gĂ€ller ledarskapssyn och mĂ€nniskosyn samt hur man vĂ€ljer att ta tillvara pĂ„ dem mĂ€nskliga resurserna. Det coachande förhĂ„llningssĂ€ttet som ledarskapsmetod Ă€r mer integrerat i det privata nĂ€ringslivet jĂ€mfört med den offentliga sektorn..