Föreliggande studie hade syftet att undersöka sambandet mellan effektivitet och teamstruktur/-organisation samt sambandet mellan effektivitet och ledarkaraktäristika. Huvudhypotesen var att teamstruk-tur/organisation har störst betydelse för effektiviteten, sex underhypoteser skapades. Data samlades in via en enkät som besvarades av 91 personer i tvärprofessionella team inom välfärdsorganisationer. Hypoteserna prövades genom frekvens-, korrelations-, varians- samt multipel regressionsanalys. Följande signifikanta resultat erhölls: effektiviteten upplevs högre i (1) roll-kompletterande än rolldifferentierade team, (2) team som var kongruenta med sin idealtyp, (3) team som har en högre grad av konsensusbeslut och (4) team där aktivitetsgraden från teamledaren var hög oavsett om ledarstilen var produktions-, relations- eller förändringsorienterad.

Syfte: Att undersöka om ledningsfilosofin The Toyota Way och verktygslådan LEAN;? Stödjer lärande i en organisation, samt? Om Ledarens roll för lärande är en viktig kompetens, utifrån teorier om lärande och Ledarens roll för lärande i organisationer. Specifika frågeställningar är; ? Stödjer Volvokoncernens ledarkompetenser ett LEAN ledarskap, samt? Är Ledarens roll för lärandet en viktig kompetens och hur uppfattar ledarna de faktiska förutsättningarna för ett LEAN ledarskap?Teori: Wengers, teori om Communities of Practice, Targama & Sandbergs teori om Ledning och förståelse. Teorier om ledarskap av Svenningsson/Alvesson och Yukl, samt studier på framgångsrikt ledarskap genomförda av Lombardo/ Eichinger.

Arbete och hälsa är centrala ämnen i dagens samhälle och det ställs högre krav på anpassning och flexibilitet för människorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osäkerhet i samhället och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag på folkhälsan (Folkhälsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom området har visat att miljön på vår arbetsplats i hög grad kan påverka individens hälsa då en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och känsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress är viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta område. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har på medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka arbetsmotivation utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Mer specifikt var syftet att undersöka personalansvarigas syn på personalens motivation i organisationer och om det finns en överensstämmelse med Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personalansvariga i fyra olika företag. Resultatet tolkades med hjälp av teoristyrd tematisk analysmetod, och kategoriserades till olika motivations- och missnöjesfaktorer. Faktorer som skapar arbetsmotivation var utvecklingsmöjligheter, ansvar och självständighet, Ledarens roll samt samverkan av den mjuka och hårda sidan av motivation.

Kostnaderna för den arbetsrelaterade ohälsan i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall är stora. De arbetsorganisatoriska faktorer som har störst betydelse för ohälsan är arbetsmiljön och ledarskapet. Ledningen är den faktor som i sin tur har möjlighet till påverkan på arbetsmiljöns utformning. Detta betyder att ledaren är den faktor som har störst möjlighet att påverka medarbetarens hälsa. Enligt vissa teorier kan ledarskapsbeteendet direkt kopplas till medarbetarnas hälsa.

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Utifrån ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig själva i sin roll och hur kommunikation används som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lärande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. Då vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhålla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vår studie. Resultatet visar att ledarskap är ett komplext fenomen och går därför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet är beroende av individens egenskaper och hur de tillämpas i ledarskapet.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ?Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?? Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

På alla arbetsplatser behövs motivation för både chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser påverkade anställdas arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anställda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansågs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, såsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, återkoppling och delaktighet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt de anställda i ett familjeföretag motiveras på arbetet samt hur detta är kopplat till chefen och dennes sätt att bidra till motivation, eller om det finns andra faktorer som spelar större roll för individen.Metod: Metoden som har använts i uppsatsen består av semistrukturerade intervjuer och enkätundersökningar. Totalt har elva stycken intervjuer genomförts samt tio stycken enkätundersökningar med anställda på företaget.Empiri: Resultaten av intervjuerna och enkäterna visar på ett flertal mönster hos de anställda. Merparten av respondenterna uppger att de har låg motivation i nuläget och att chefen i många fall har makten att påverka den upplevda motivationen. Det framkom även att de flesta respondenterna är tillfreds med sin arbetssituation, arbetsklimatet och gruppdynamiken i företaget.Analys: Analysen har gjorts utefter ett antal teman, vilka är: familjeföretag/relationer, medarbetarnas motivationsfaktorer, ledarskap och kommunikation. Utifrån dessa har sedan ett antal skillnader, likheter och utmärkande faktorer kunnat identifieras.Slutsats: Det kan sammanfattningsvis konstateras att Ledarens roll är av betydelse för medarbetarens motivation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om medelstora och stora företag i olika branscher använder sig av liknande feedbacksystem när feedback ges till ledare.Det som vi kommit fram till efter att ha studerat fyra företag i olika branscher och storlek är att de mätbara värdena som exempelvis produktivitet, gavs som feedback på liknande sätt till ledare. Företagen gav feedback på det som producerades och hur pass väl ledarens grupp uppnått uppsatta mål. Mjuka värden som exempelvis ledarens ledaregenskaper, gavs från ledarens ledare vilket är det vanligaste i företag. Ett av de intervjuade företagen bedrev dock även feedback från underställda genom frågeformulär som sedan sammansattes i en modell som gav ett ledarindex. Ledaren kunde därmed se vad medarbetarna tycker om dennes ledarstil.

Syftet med föreliggande studie är främst att studera sammanhållning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhållningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhållning skapas och bibehålls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, från division 1 och 2, i åldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 tränare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhållningen i dam- respektive herrlagen då kvinnor upplevde en högre grad av sammanhållning. Resultaten visade vidare att tränarna ansåg att sammanhållningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och män då kvinnor lägger större vikt vid att känslan i gruppen var bra och män fokuserar mer på prestation.

Vår studie har som syfte att uppmärksamma på vilket sätt ledarens kommunikation återspeglas i medarbetarna och anställningstillfredställelse vid en omorganisation. Genom att se organisationsförändringen genom medarbetarnas subjektiva upplevelser hoppas vi kunna hitta nya insikter för att bättre kunna hantera framtida organisationsförändringar. Vårt syfte är således att belysa såväl ledarnas uppfattade kommunikation (utifrån medarbetarens perspektiv) samt medarbetarnas egna uppfattade emotioner i relation till en omorganisering..