Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste århundradet har gett upphov till att företag försöker finna vägar för att stärka och bibehålla sin ställning på marknaden. Lean har med åren blivit ett framgångsrikt ledningssystem som spridit sig från Japan och bilindustrin till övriga världen och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar implementeringsprocessen och dess problematik. Den här uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgångsfaktorer vid en Lean-implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begränsats för att få en fördjupad förståelse för problematiken kring implementering, därmed saknar studien generaliserbarhet. Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhämtats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ?Lean Healthcare?. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ?Lean Healthcare?? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900-talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-taletexpanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningarbegrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna.Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnåmål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciellform av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodladeföretag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner,likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning.

Bakgrund och problem: Dagens företag verkar i en osäker och dynamisk miljö där marknaden ställer allt högre krav på snabba förändringar och anpassningar till kundernas behov. För att möta denna dynamiska omgivning har en rad nya produktionsfilosofier introducerats. En av dessa som fått stor uppmärksamhet och vars användning ökat är lean.Under senare år har det kommit att riktas stark kritik mot tillämpningen av traditionell ekonomistyrning och att denna kan vara skadlig vid tillämpningen vid lean. Andra forskare tar det steget längre och ställer sig frågan om det finns någon plats för ekonomistyrningen vid operationella koncept.Som ett svar på ovanstående kritik introducerades lean accounting, ett ämne som fortfarande är hårt debatterat inom managementlitteraturen. Andra forskare skiljer här på lean accounting och lean control, där lean control fokuserar på output, behavioral samt social control.

Ett nytt produktionskoncept på Saab Automobile AB ? Lean Automation ? är under implementering och utveckling. Inriktningen är att utveckla automationslösningar som stödjer principer och arbetsätt inom Lean Produktion. En gemensam nämnare är automation som byggs upp av enkel, standardiserad och modulariserad utrustning och som kan omkonfigureras av egen personal.Två pilotinstallationer har gjorts under 2010: Transport med enkel AGV (Lean AGV) samt Lean Automation Robot Cell (LARC). Dessa komponenter ingår i denna studie som inriktar sig på förändringar i det totala produktionssystemet med sikte på en konstant hög produktivitetsnivå även vid frekventa förändringar i volym och produktinnehåll.Studien pekar på vikten av att samla produktionspersonalen för att underlätta balansering, men även för att skapa en visuell process där fel snabbt kan upptäckas och åtgärdas.

In 2005, Outokumpu began to implement its system of continuous improvement, OK> 1, at Avesta Jernverk. OK> 1 has not generated sufficient results on plant KPI:s. The purpose of this study is to identify the understanding,  participation and commitment regarding to OK> 1, and to suggest some actions to make OK> 1 more successful with emphasis on these three aspects. The thesis shall also determine whether there are any differences in the attitude towards OK>1 between Blue Collars and White Collars.The study consisted of a survey, and interviews. The output from these methods were processed and analyzed and finally resulted in a SWOT ? analysis and suggested actions for improving the understanding, participation and commitment towards OK>1.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes i USA från och med årsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. Vår undersökning, som genomförts med en jämförande ekonomisk utvärderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av vinst per aktie på grund av den uteblivna avskrivningen..

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning. Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner. SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt.

Syfte: Syftet är att återge och diskutera hållbarhetsredovisning med fokus på jämförbarhet och nyckeltal i åtta företag. Metod: Uppsatsen är i kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien av hållbarhetsredovisningar har genomförts med hjälp av kvantitativ data. Teoriteska perspektiv: Teoretiska referensramen består av intressentmodellen, Global Reporting Initiative (GRI) och Media Agenda Setting Theory (MAST). Empiri: Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer av åtta företag, två revisionsbyråer samt två experter.

Aim: A business ratio is a measuring instrument that companies use in their financial report to show profit and progress. As it is today, there are no standards to follow that shows which business ratio to present in a companies annual report. Our aim with this report is to see if there are any trends in the use of business ratios by looking into how thirty growth companies are applying them.Method: To see what business ratios are used in practice, we have collected information from the thirty companies? annual reports. With help from the literature, we have created an understanding about the most frequently used business ratios.

Denna studie undersöker effekten på svenska företags balans- och resultaträkning, och i förlängningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt på de nyckeltal vilka mäter förändringar i företags kostnadsstruktur samt struktur på balansräkningen medan nyckeltal vilka mäter lönsamhet och värdering påverkas i liten utsträckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom användning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av Fülbier et al (2008). Urvalet baseras på svenska företag på OMX Stockholm Large Cap, då ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten på den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förändring på företags skuldsättningsgrad och räntabilitet på totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet påverkas i mycket liten utsträckning, vilket är i linje med tidigare forskning.

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process.

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år.

Bakgrund och problem: Lean återfinns traditionellt inom tillverkande företag men är ocksåapplicerbart i andra branscher. Tjänstesektorn ökar kraftigt samtidigt som konkurrensen hårdnaroch kunder kräver allt bättre service. Detta skapar en möjlighet för tjänsteföretag att tillämpaLean i sin organisation. Däremot finns det för få empiriska studier på området för att kunnasäkerställa tillämpbarheten av Lean i tjänsteproducerande organisationer.Problemfråga: Hur kan tillämpningen av faktorer från Leanfilosofin se ut, ur ettmanagementperspektiv, i tjänsteföretag?Syfte: Tidigare forskning efterfrågar fler studier kring tillämpning av Lean i tjänsteproducerandeföretag.