SammanfattningBakgrundLean är ett arbetssätt och en arbetsfilosofi som härstammar från Henry Fords produktionssystem som först förädlats i Japan och sedan vid MIT i USA för att sedan spridas över världen under 1990-talet. Lean består av ett antal olika verktyg och metoder. Det är däremot viktigt att förstå att vissa av de verktyg och metoder som används inom Lean har funnits långt innan Lean-uttrycket skapades. Med detta i bakhuvudet så förstår man att det inte är ett nytt förbättringskoncept utan bygger på många olika verktyg som är förenade. Svårigheten att tillämpa Lean ligger dock inte i att använda sig av de olika verktygen och metoderna.

Lantmäteriets stödenhet Utveckling och IT (UIT) ska inför ett mer agilt arbetssätt. Den agila arbetsmetoden ifråga är Lean Thinking, den västerländska adaptionen av Toyota Production System. För att underlätta vid en övergång till det nya arbetssättet, kartläggs de inledande faserna i projektarbetet, då dessa saknar specifika anvisningar i den nuvarande projektstyrningsmodellen, Praktisk projektstyrning (PPS). Utifrån kartläggningen utfördes så en tvåstegsanalys, den första utifrån ett distribuerat kognitivt perspektiv och sedan utifrån de fem huvudprinciper från Lean Thinking. Resultatet från analysen resulterade sedan i ett antal förändringspunkter som UIT kan använda sig av vid bytet av arbetssätt.

I alla sorters affärer är det viktigt att skapa ett mervärde till kunden och detta kan uppnås på flera olika sätt. Lean är en filosofi vars mål är att förbättra företagets prestationer genom flera olika verktyg. Vår uppdelning av lean har skett i tre begrepp; 5S, Just ? In- Time och Total ? Quality ? Management. I kort handlar dessa begrepp om att minimera slöseri, förkorta ledtider och ett förbättrat kvalitetsarbete.Varumärket är ett annat sätt att skapa mervärde till kunden.

Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige 2004 var högst i Västeuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog åtgärder för att minska sjukfrånvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hälso- och sjukvårdens ledningssystem, delvis på grund av förändrade krav och därmed brister i läkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken Kärnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning.Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbättra kvaliteten på läkarintygen, skapa mål och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet Metod: Utifrån ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbättringsområden på informationsutbyte till patienter och läkare samt utformande av mål och skriftliga rutiner.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer som möjliggör och hindrar innovation bland sköterskor inom Lean Healthcare på Ortopeden 12, USiL. Metod: Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie med iterativ ansats. Teoretiska perspektiv: Studien använder sig av vanligt förekommande teorier kopplade till innovation. Cultural Web används för att analysera avdelningens paradigm som jämförs med förutsättningarna för innovation. Teorier som tar upp olika aspekter som kan påverka innovation tas också upp.

Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet.

Bakgrund och problem: Lean är ett begrepp som på senare tid har blivit alltmer välkänt, men många gånger felkänt. Vi upplever svenska företag som duktiga på effektivitet vad gäller de finansiella aspekterna men inte fullt lika duktiga på den organisatoriska effektiviteten. De tidigare studier vi har tagit del av som behandlar begreppet lean, upplever vi ej ge en tillräcklig redogörelse för konceptet lean och dess ursprung. De två företagen som vi har valt att studera i denna uppsats verkar i olika branscher. Det ena företaget är ett service- och tjänsteföretag som tillhandahåller heltäckande tjänster inom resebranschen riktade till slutkonsument.

SammanfattningExamensarbetet har utförts under 2012/2013 och är en avslutande del i vår utbildning inom industriell ekonomi.Vi har valt att fördjupa oss i Lean och se hur vi kan få in denna metod och ?tankar? i den administrativa delen av akademin. Lean används idag inom många olika sektorer och är en erkänd förbättringsmetod vars syfte är att skapa nya smarta och utvecklande sätt att utföra sina arbetsuppgifter på. Dessutom ska det vara gynnsamt för medarbetarna som arbetar i detta och verksamheten som helhet.På administrationsavdelningen på ingenjörshögskolan i Borås finns intresset av att se vilka möjligheter Lean kan medföra för en särskild process. Denna process önskar de få förtydligad och förhoppningen är att eliminera riskerna för fel och missförstånd.

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste åren. Byggföretag har svårt att hålla både projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett växande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning på vanligt förekommande slöseri i form av såväl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har många företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som härstammar från den japanska bilindustrin, bestående av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har även nya former av byggnation fångat marknadens intresse.

Denna uppsats undersöker hur ledarstilen påverkas av anammandet av filosofin inom Lean Production. Syftet är att granska hur ledarna kan kombinera dynamiken bakom ett pedagogiskt ledarskap och medarbetarnas medinflytande med principerna inom Lean Production. Vår uppsats bygger på den empiri vi samlat in genom sex kvalitativa intervjuer med både ledare och medarbetare på tre avdelningar inom tre olika organisationer. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av grundar sig i huvudsak på Arne Malténs dimensioner kring ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är sedan strukturerad kring dessa dimensioner.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över världen och många företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebär att arbetsförhållanden för många arbetstagare påverkas och konsekvenserna för dem är inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts på STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns därför ett behov av att kunna mäta eller uppskatta om någon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartläggning av metoder som använts för att göra detta.Utifrån dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanställa metoder som använts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle också testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjälp av intervjuguiden och i vilken omfattning den täckte in de områden som kommit fram i litteraturstudien.

Syfte: Utvärdering av hur patienter upplever den förbokade återbesökstiden, väntetiden samt personalens bemötande vid återbesöket. Syftet är även att undersöka hur personal på ortopedens nyinrättade ?snabbmottagningen? vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrågningarna, efter införandet enligt Lean-modellenMetod: Deskriptiv kvantitativ enkätstudie. Slumpmässigt urval utfördes på patienter och av hundra procent (n=55) tillfrågade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrågad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9).

The competitiveness and profitability of swedish farm enterprises is frequently discussed in agricultural media. Increased exposure to the surrounding world with greater competitive pressure and considerable price fluctuations in the agricultural markets demand new ways of acting to secure the agricultural sector?s long-term survival and profitability. Structural change and/or diversification leads to increased numbers of stake-holders around the farm enterprise and thereby also the expectations of the farmers ability to lead and coordinate resources. Lean is the name of a management model developed by Toyota, influenced by the lack of resources in Japan during the post WWII period.

Bakgrund I den nutida forskningen är det essentiellt att företag tar hänsyn till medarbetarnas motivation så att de gynnas av det arbetssätt som tillämpas. En arbetsmetod som blivit allt vanligare är konceptet Lean som ursprungligen kommer från den japanska bilindustrin. Lean har idag utvecklats till ett allmängiltigt koncept som tillämpas i flertalet branscher världen över. Trots att konceptet innebär flertalet positiva aspekter har det fått utstå stark kritik när det kommer till de mänskliga aspekterna och forskare har ställt sig frågan om Lean är "Mean". Kritiken härleds främst till medarbetares arbetsmiljö i form av stress och brist på variation, självbestämmande, hälsa och välmående.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan använda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska även ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. På grund av allt mer ökad konkurrens i läkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta väljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet. Metod: Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande på olika nivåer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean. Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förändrat sin organisation genom att tillämpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett värdefulla för sin organisation.