Deliberative politics offers a new and exiting way of overcoming the problems that the western democracy of today is facing. A lot of research in the most recent years have had the goal to replace the representative democracy with a decision-making frame built on decentralization and deliberation. The goal for this essay is to create a framework for local decision-making, based on deliberativ norms, that could work as a complement to the representative democracy instead of replacing it.During the recent years the so-called "brukarråd"; councils for the most common users of one special public service, has been a new way for the local government to get in direct contact with those who are most affected by changes and developments in the specific area of the public administration. In this essay I argue for that these councils should be designed so that they could house deliberative processes.After creating a model for the possible way of designing the "brukarråd" I compare the framework with the system that exists today. In this way there is a possibility to point out if there is a way to deepen the democracy within the already existing system..

The essay discusses underlying racism in the Swedish community and has, as a specific purpose, to illustrate and analyze how images of immigrants are constructed in a local setting. The questions at issue are: What established conceptions about racism exist and how are immigrants described by the youth in Sweden? Which racist manifestations are evident? To answer these questions, twelve interviews with students from an upper secondary school in Lund are done. Discourse analysis and other central aspects to alienation such as categorization and stereotyping, concepts about ?the Others? and underlying racism, have been used to analyze the interviews.

Abstract Ideon Science Park was built on the edge of Lund city in mid-80ies. The Science Park was surrounded by open farm land and Lunds Faculty of engineering(LTH). The architecture, the facades of the buildings, were placed to face the faculty. The Science Park has since then grown, and the actual front of the building is no longer faced towards LTH. The people working at Ideon are met by the backside, the meeting with Ideon is primarerly a meeting with fields of parkinglots. The initiative to this thesis was taken by Ikano Fastigheter AB, one of two real estate owners of Ideon Science park. Their aim is to make the area easier to orientate, they want it to be more internally connected and with a stronger identity. The thesis is mainly dealing with two questions conserning Ideon Science center.

Effekterna av en arbetsmigration känns mest av dem som blir kvar. Kvinnorna, som är i fokus i denna uppsats, får andra och utökade uppgifter i hushållet när mannen åker för att arbeta i ett annat land. De blir de facto hushållsöverhuvuden. Makten, som här definierat som makt över och makt till, är inte konstant utan ändras efter omständigheterna såsom exempelvis migration. Frågan som ställs i uppsatsen är om kvinnorna upplever att de får mer makt och om denna upplevelse förändras när maken kommer tillbaka.Uppsatsen är baserad på intervjuer med kvinnor från en by i syd- västra Serbien (Serbien/ Montenegro).

This thesis examines the power of developing countries within the World Trade Organization (WTO). The research question is if there is a change in the power relations between developing countries and developed countries from the establishment of the WTO in 1995 and until mid 2006, and if so, why this change is taking place? The thesis has its theoretical starting-point within regime theory and views it from a critical theoretical perspective. A multidimensional why of dealing with the concept of power is being used to answer if there is a change in the power relations? The conclusion is that there is a small change in the power relations and that the developing countries are gaining more, but limited power.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

Taiwan's recent democratization seem to have rallied a wider support of the notion of a national identity amongst its citizens which in the year 2000 led to the election of the pro-independence party DPP and President Chen Shui-bian. Meanwhile, China insists on the "one country, two systems" formula, regarding Taiwan as merely a Chinese province, and continues to fight any Taiwanese initiative towards sovereignty. Through a narrative perspective, this essay analyzes the self-conscious national identity-building quest embarked upon by DPP and President Chen Shui-bian. The analysis consists of three parts. Firstly, a text-analysis of President Chen Shui-bian's speeches is conducted to examine in what way he enforces and legitimizes the identity-building-process through narratives.

AbstractThis thesis analyzes the Russian Foreign Policy Doctrine from a broad theoretical perspective, with the aim of describing and explaining the doctrine using a number of theoretical approaches. Russia's foreign policy has undergone substantial changes since Vladimir Putin became president in the year 2000, involving a radical shift in foreign policy objectives and thereby moving away from the more confrontational and distrusting policies which characterized the Boris Jeltsin regime. Putins doctrine, based on pragmatism and seeking partnership and collaboration with the West, can be described as a near revolutionary re-orientation of Russia's foreign policy guidelines, meaning a transformation of the country's self image which implies a rejection of great power status and a search for a new role in the international community.Our thesis has examined explanatory variables such as the domestic political situation in Russia, the contemporary international system and President Vladimir Putins system of beliefs in order to describe and explain the doctrine. Our results show that the doctrine is largely a product of Putins personality, values and beliefs, but also to a large extent a consequence of necessities, namely the poor Russian economy and the fact that the country no longer can withstand an all out conflict with the West involving an excessive arms race.Keywords: Vladimir Putin, pragmatism, realism, domestic politics, radical change..

In this thesis I will examine Willy Brandt's new Ostpolitik with the help of Robert Putnam's analytical framework of two-level games perspective and the theory of social constructivism. Firstly, I will briefly set out the development of Germany's history before it was divided into the Federal Republic of Germany and German Democratic Republic in 1949. After that I present West Germany's foreign policy from 1949 to 1969 in order to show how Willy Brandt continued and broke with different foreign policy doctrines. Finally, I want to illustrate his new Ostpolitik and the international and domestic factors, which contributed to its realisation. The main question of this essay is: How significant were the changes of the West German society for the realisation of the new Ostpolitik from 1969 to 1973? One of the most important findings in this essay is that on the one hand that many West Germans had accepted that their country was divided and on the other hand that many groups in the society such as the significant newspaper Die Zeit and intellectuals supported the new Ostpolitik.

Med hjälp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn på identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. Vår utgångspunkt är att identitet är föränderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vår analys framgår det tydligt att de amerikanska värdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjälper till att stärka den amerikanska identiteten. Världen målas upp som antingen svart eller vit, och det är USA:s, frihetens främsta boning på jorden, uppgift att försvara allt som är gott i världen.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrågan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och därför försvårar alternativa tolkningar av världen.

Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Militära interventioner som syftar till att skydda humanitära värden har länge varit kontroversiella inom världssamfundet. Framförallt har det funnits olika uppfattningar om hur värnandet av mänskliga rättigheter ska kunna förenas med statssuveräniteten. Låsningar har ofta lett till handlingsförlamning på grund av detta. År 2001 lanserades begreppet ?Responsibility to Protect? som ett förslag till lösning på problematiken.

Världen har förändrats från Kalla krigets stormaktsspel till dagens globaliserade värld, där internationella organisationer spelar en allt större roll i politiken. NATO som bildades i Kalla krigets motsättningar har ändrat fokus från att innan bara ha riktat sin blick mot öst till att idag verka som en global interventionsmakt.Vi har i vår normativa uppsats, med utgångspunkt i deontologin, analyserat NATO:s interventioner i Kosovo och Afghanistan efter Jus ad bellum-kriterierna som återfinns i Just War-teorins första del. Syftet med detta är att kunna ta ställning till huruvida NATO kan anses vara en legitim aktör i interventionssammanhang. För att kunna presentera ett bredare resonemang har vi även valt att kritiskt granska vårt teorival ur ett konstruktivistiskt synsätt. Det vi således har kommit fram till är att NATO:s interventioner varit legitima, men att organisationen i sig inte kan räknas som legitim i detta sammanhang på grund av dess tvivelaktigt demokratiska karaktär..

France is committed to its ambition to lift the European Union's arms embargo imposed on China after the Tiananmen Square Massacre in 1989. France is of today the only member state that is acting to lift the arms embargo, evoking questions of motives behind its behavior. The underlying assumption in this essay is that France's actions reflect a need to find new ways of adapting itself and surviving faced with the threats of its decreased international influence. By using three different perspectives ? realism, liberalism and constructivism ? this essay examines three possible models of analysis to explain France's behavior.An analysis of the discourse covering this essay´s topic between 1989-2007 provided the basis of the paper.

Den civilsamhälleliga arenan förknippas traditionellt med gräsrotsrörelser, och elitgruppers närvaro kan därmed förefalla vara ett kontraintuitivt och främmande inslag. Uppsatsens syfte är verifiera vår tes om att International Crisis Group är en aktör i det globala civilsamhället, och att globaliseringen av civilsamhället utgör den strukturella förutsättningen för detta aktörsskap. Genom en teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhållningssätt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhället. Det teoretiska ramverket består av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhället, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistår med ett nytt sätt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhället, som är en förutsättning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förändringen som slutet på Kalla kriget bistod med.