Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl.

Title: How to manage stress seen from a leadership perspective Authors: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson, Shabnam Tahajjod Supervisor: Marie Aurell Department: Department of Business Administration, IEM Course: Bachelor thesis in Business Administration, FEC 007 Question of issue: How can we understand stress managing at a workplace seen from a leadership perspective? Method: We have chosen a qualitative method for our thesis with inter-views as qualitative data collection. The interviews had a low grade of standardization. Result: On the basis of our question of issue we have drawn the con-clusion that it is important to create comfort at the workplace, that there are a safety and a feeling of handle the work tasks and that there is a plentiful information flow between managers and employees to manage to handle the workplace stress situa-tion..

The study should be seen as an attempt to examine how a group of selected muslims from seven different cities in Sweden relate to Lars Vilks?s drawings of the prophet Muhammed (also called the roundabout dog) and if they feel that their attitude towards the drawings has changed during the seven years that have passed since the first drawing was published in the newspaper Närkes Allehanda in 2007. To understand these selected muslims? approach, experiences and feelings in regards to the drawings I examine in what aspect they find the drawings provocative. I also examine what consequences Vilks?s roundabout dog-project might have had  for individual muslims in Sweden.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.

The release of Maja Lundgrens Myggor och tigrar in 2007 caused a large debate that mostly focused on whether the book should be seen as a true reproduction of reality or a work of fiction and if the author had made the right choice in writing about friends, family and famous Swedish persons in her book. About one year later Lars Norén published En dramatikers dagbok in which he also shares details about other people´s lives and, by placing the book in the genre of a diary, claims that it represents reality. The critics were easier on him, and more positive over all in their judgment of En dramatikers dagbok, and many were upset about how different the two authors and their books were received. Tofind out why controversial works are apprehended as controversial I have chosen to analyze Maja Lundgrens Myggor och Tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok, independent of, as well as compared to, each other. While leaning on reception theory andtheories about different ways of reading as well as the autobiography as a genre I have asked myself the following questions:Which factors have led critics as well as the public opinion to speak about Maja Lundgrens Myggor och tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok as controversial?What do the two books have in common and what separates them?How does the debate differ regarding the two books and what is the cause for that difference in reception?My essay shows that when reading an autobiography or a diary most people cannot separate the book from the author and the life that the book is a reflection of.

Nerikes Allehanda publicerade år 2007 konstnären Lars Vilks teckning av profeten Muhammed som rondellhund. Publiceringen följdes av en debatt i media angående yttrandefrihet.Vårt syfte är att presentera klarhet i debatten och den metod vi har valt att använda är en beskrivande idéanalys. Vårt analysverktyg är fyra dimensioner där vi har kategoriserat tidningsartiklar efter åsiktsinriktning för att urskilja idéer som från början inte varit självklara.Då ständig diskussion om demokratiska värden är viktigt har vi även valt att fråga oss huruvida denna debatt har tillfört den svenska demokratin något värdefullt. För att besvara detta har vi utgått från Ulf Petäjäs forskning om yttrandefrihet.Vår undersökning visar att yttrandefrihet är ett värde som många verkar ta för givet, samt att det saknas kunskap om detta värde, vilket i sig inte är bra för demokratin. Avslutningsvis efterlyser vi mer forskning i ämnet, då denna okunskap kan bero på avsaknaden av detta..

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan få en person att bestämma sig för konstnärsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnär som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat på de narratologiska metoder som konstnären/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt självbiografiska verk En liten konstnär (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, på väg mot en teori (1992)..

Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism..

Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering.

In this thesis I based on Fowler?s method of syntax analysis construct a flow scheme which I then use to make a syntax analysis of former State Secretary Lars Danielsson?s statements, in his autobiography, regarding his responsibility in the Swedish government?s management of the 2004 Indian Ocean tsunami disaster. The focus of the flow scheme is how grammatical constructions can be used in the interest of rhetoric?s to on the syntax (non-explicit) level of the text indicate and place responsibility with or outside of involved individuals. The main conclusion of the syntax analysis performed is that Danielsson in his autobiography in fact does not use very many of the constructions described in the flow scheme, whereby it can be concluded that the syntax analysis in this case wasn?t so ?revealing?.

Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.

I denna uppsats jämförs två nusvenska översättningar från latinet av några kapitel i heliga Birgittas uppenbarelser, bok VII. De svenska översättningar som jämförs är Tryggve Lundéns, tryckt 1958, och Alf Härdelins från 2003. Finns det olikheter i översättningarna och hur skiljer sig i så fall de båda översättningarna från varandra? Vad har en ny översättning tillfört?Analysen av de två översättningarna har utgått från ett begränsat antal av Lars Wollins femton översättningsstrategier för att beskriva grammatiska och syntaktiska olikheter. De som här använts är följande: variation, tillägg, strykning, transponering och nivåjustering..

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized.