Uppsatsen behandlar Lars Gyllenstens författarskap med utgångspunkt i den sammansattaläsupplevelse som hans verk innebär. Gyllensten har en omfångsrik produktion och en uttalad författarambition som kortfattat går ut på att med skrivandet bedriva kunskapsteoretiskt experimenterande.Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan denna intention, böckernas innehåll respektive form samt läsupplevelsens växling mellan ordning och kaos. Tesen är att den sammansatta läsupplevelsen kan sammanfattas som en berättarteknik bestående av grundläggande två begrepp: ironi i form av signaler i texten och otillförlitligt berättande, samt paratextualitet vilket innebär de textuella element som omger själva texten.Med utgångspunkt i ovanstående syfte analyseras paratexten i ett 20-tal av Gyllenstensböcker varpå innehållsliga ironiska element analyseras med hjälp av närläsning av Det blå skeppet (1950).Resultatet visar att författaren använder paratexten för att delge läsaren texternasunderliggande teorier och budskap. De paratextuella elementen innebär också att böckerna binds ihop av referenser till olika motiv och vetenskapsmän.Ironi används konsekvent för att skapa nivåer och röster i berättelserna. I Det blå skeppet är berättaren otillförlitlig vilket innebär en distans mellan läsarens och författarpersonensvärderingar.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Natt i marknadstältet is considered as one of Lars Ahlin?s most significant works of fiction. The novel is complex in structure and meaning, containing numerous stories and characters entangled with the main story. One of these stories is the subject of this essay:?Berättelsen om Hedvig och hennes son?.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Uppsatsen börjar med att redogöra för teorier och diskussioner angående filmens roll som återgivare av historien, teorier här främst representerade av Robert A. Rosenstone och Mats Jönsson. Utifrån dessa analyserar sedan uppsatsen två filmer som på ett eller annat sätt behandlar historien, detta med avsikten att få en ökad förståelse för hur dessa filmers historiska återgivningar är konstruerade. Analyserna koncentreras mestadels till att undersöka filmernas narrativa uppbyggnad. De filmer som här behandlas är Rainer Werner Fassbinders Maria Brauns äktenskap (1979) och Lars von Triers Europa (1991).

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k.

The purpose of this Master thesis is to examine and describe dog breeders? information activities. Questions posed in this study are:? What are the information needs of dog breeders?? How does the dog breeder seek and use information?? How can the relationship between serious leisure and information activities be described?The theoretical framework consists of the sociologist Robert A Stebbins? theory about serious leisure. The study is based on a qualitative methodology.

The effect of gentle massage upon the ageing individual, in combination with the Gerotranscendens Theory by Lars Tornstam..

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Vilka ekonomiska frågor ligger närmast de svenska brevskrivarnas hjärtan? Två svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett världsunikt data set innehållande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frågor rörande ekonomi. Utgångspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien.

The thesis of this work has been to investigate the information behaviour of archaeologists. Interviews were made, between March-September 2002, with ten archaeologists, employed in one Swedish organisation, conducting rescue archaeology. The archaeologists were all experienced in working positions as project leaders. Our thesis could be expressed in following questions: - Which sources of information did the archaeologists use in their work? - Which external and internal factors had influence on the information behaviour? The results of this study have been analysed within a theoretical framework of T.D Wilson, Lars Seldén, Lars Höglund and Olle Persson, among others.