Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

SAMMANFATTNINGTitel: Belöningssystem - hjälpande eller stjälpande? En fallstudie om karriärreformen förstelärare på en gymnasieskola i Gävle.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Alice Viklund & Erika LundströmHandledare: Monika Wallmon & Lars EkstrandDatum: 2015 ? januariSyfte: Syftet med studien är att med avseende på prestation och motivation skapa förståelse för hur de anställda upplever implementeringen av performance management i form av monetära incitament.Metod: Syftet med uppsatsen var att skapa förståelse för det rådande belöningssystemet och studien har utförts genom en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare på en gymnasieskola i Gävle. Därefter har vi genom tematisk analys presenterat materialet och resultaten i en slutsats.Resultat & slutsats: Slutsatsen vi kom fram till i vår studie var att karriärsreformen på kort sikt har skapat en något försämrad kollegial atmosfär och en känsla av orättvisa. Detta tror vi är mycket på grund av att belöningssystemet fortfarande är i en initieringsfas och att dessa reaktioner kommer att avta.

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet.

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag.

Författare:Lars JennforsTitel:Sport Managers, Vad gör de? - En studie kring de arbetsuppgifter som innehas och de kvalifikationer som krävs för att arbeta som sport managerInnehåll:Sport Management är ett förhållandevis outforskat område i Sverige. Därmed är det inte alldeles självklart vilka personer som har ett arbete som kan kallas sport manager. Definitionerna som därmed blir av central roll i studien är idrottssektorn, idrottsorganisationer och sport manager. Att ta del av dessa definitioner är viktigt för att kunna ta till sig av det resultat som framkommit.Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka kvalifikationer som krävs på idrottens arbetsmarknad inom yrket sport manager, samt vad en sport manager har för arbetsuppgifter.

ABSTRACT Titel: Branson - Jobs; Entreprenör och/eller Ledare?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Nordin och Runa ClaessonHandledare: Lars EkstrandDatum: Maj 2012Syfte: Syftet är att belysa relationen, och studera sambandet, mellan rollerna entreprenör - ledare. Vad förenar dem, och vad skiljer dem åt? Finns det något motsatsförhållande mellan dessa båda roller?Metod: Studien är en kvalitativ studie där ansatsen är en kombination av induktiv och deduktiv ansats, så kallad abduktion. Information och material till vår studie har vi fått genom en intervju och i övrigt olika typer av sekundärinformation.Resultat & slutsats: Tidigare forskning talar om det komplexa i skärningspunkten mellan rollerna entreprenör och ledare.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

SUMMARYLevel: This is a final thesis for a bachelor degree in Business Administration. The thesis is oriented in the field of marketing and written at the University of Gävle.Author: Niklas EnlundDate: January 2014Tutor: Lars -Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder - FrickTitle: Intermediaries pursuit to achieve customer satisfaction - A study in how the agent works with factors to achieve customer satisfaction against two opposite parties.Purpose: The purpose of this thesis is to analyze the intermediary perspective how different factors affect the intermediaries working method to achieve customer satisfaction against two opposite parties.Research question: How do real estate agents work with the four factors; informant, routines, intentions and competences? That is how real estate agents can work; like a good informant, after good practice, bringing together the parties intentions and with their skills. How does the real estate agent work with the factors related to the theories connected to the four factors? Are any of the factors more commonly used by real estate agents?Method: The thesis is based on a scientific theory in the field of marketing and focused on the topic how the agent is committed to achieve customer satisfaction against two opposite parties.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt.Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana.

Bakgrund och problem: I och med finanskriserna har intresset ökat för företagens utlämning av upplysningar kring risker och osäkerhetsfaktorer. Variationen av mängden av risker samt utförligheten i hur dessa beskrivs kan skiljas mycket åt, då de företag som följer ÅRL vid sidan av IFRS måste redovisa sina väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. Företag, som enbart följer IFRS, har inte detta krav och har därmed möjlighet att inte redovisa vissa risker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur företagen upplyser om sina risker och osäkerhetsfaktorer och vilka och hur många risker och osäkerheter som man upplyser om. Detta för att få en bredare syn på vad företagen anser att dessa termer betyder, vad som ingår i dem och hur företag generellt kommunicerar ut sin riskrapportering.Avgränsningar: I denna studie analysera företag noterade på Stockholmsbörsens Large, Mid och Small Cap-listor, som har publicerat en årsredovisning för 2009 samt halvårsrapporter från 2010.Metod: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 122 börsnoterade företags årsredovisningar och halvårsrapporter från 2009 ? 2010.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en målsättning om att ?Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i?. De satsar bland annat på att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för näringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda på att 34 procent av de tillfrågade personerna mellan 18-30 år föredrar att vara företagare framför att vara anställda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmärkande egenskaper är. En av dagens forskare är Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap.

Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare.