Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism..

Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering.

In this thesis I based on Fowler?s method of syntax analysis construct a flow scheme which I then use to make a syntax analysis of former State Secretary Lars Danielsson?s statements, in his autobiography, regarding his responsibility in the Swedish government?s management of the 2004 Indian Ocean tsunami disaster. The focus of the flow scheme is how grammatical constructions can be used in the interest of rhetoric?s to on the syntax (non-explicit) level of the text indicate and place responsibility with or outside of involved individuals. The main conclusion of the syntax analysis performed is that Danielsson in his autobiography in fact does not use very many of the constructions described in the flow scheme, whereby it can be concluded that the syntax analysis in this case wasn?t so ?revealing?.

Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

Intresset för det undersökta fenomenet, uppmärksammades av en slump då vi tog del av publiksiffran från förra årets SM-final i innebandy. För oss med en uppväxt på ishockeyrinken tyckte vi det var helt otroligt att SM-finalen fyllde hela globen. Ishockeyn hade inte ens fyllt Globen på 4 år, hur kunde en ung sport som innebandy klara detta? Dessutom var det intressant att publikkontrasten mellan en seriematch och SM-finalen för innebandy var hela 14 gånger större. Ur detta skapades vår problemformulering; På vilket sätt skiljer sig marknadsföringen mellan SM-finalmatchen i innebandy och en seriematch i innebandy och vilka likheter kan urskiljas?Syftet var att beskriva vad AIK innebandy och arrangörerna för SM-finalen i innebandy gör för att locka publik till sina seriespelsmatcher respektive sitt finalevenemang.

I denna uppsats jämförs två nusvenska översättningar från latinet av några kapitel i heliga Birgittas uppenbarelser, bok VII. De svenska översättningar som jämförs är Tryggve Lundéns, tryckt 1958, och Alf Härdelins från 2003. Finns det olikheter i översättningarna och hur skiljer sig i så fall de båda översättningarna från varandra? Vad har en ny översättning tillfört?Analysen av de två översättningarna har utgått från ett begränsat antal av Lars Wollins femton översättningsstrategier för att beskriva grammatiska och syntaktiska olikheter. De som här använts är följande: variation, tillägg, strykning, transponering och nivåjustering..

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

SammanfattningTitel: Sociala Interaktioner hos utövare av World of WarcraftFörfattare: Lars Rydberg & Johan HanssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ulf PetäjäTyp av rapport: C-UppsatsUtbildning: Media- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetet är gjort med syftet att undersöka sociala interaktioner hos de som spelar World of Warcraft och hur de själva menar sig socialt agera i spelet.Problem: Onlinespel överlag, men speciellt spelare av World of Warcraft har media bedrivit en häxjakt mot. De menar att deras sociala erfarenheter hämmas på grund av att de spelar spelet för mycket.Metod: Kvalitativa intervjuer med 8 personer som spelar World of Warcraft har utförts och sammanställts. Video- och ljudupptagning användes för att samla maximal mängd data.Resultat: Resultatet av vår undersökning visar hur den sociala interaktionen ser ut hos våra informanter som spelar World of Warcraft. Interaktionen i den virtuella världen strävar efter att efterlikna den verkliga. Detta har lett till att många utövare använder denna form av interaktion som ett komplement till deras sociala liv i verkligheten..

Specialarbete, 15 hp, SV, fördjupningskurs1301, Ht 2013.Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall?s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics..

The aim with the study is to get an understanding of why pupils read literature in upper secondary school from four Swedish teachers´ thoughts and attitudes towards fiction in upper secondary school. Some of the theoretical starting points that lay as a foundation to the study are Lpf 94, the curriculum for Swedish and different literature oriented researchers as Lars-Göran Malmgren´s subject construction, Louise M. Rosenblatt´s transaction theory, Jan Nilsson´s view on fiction as a source of pleasure and a source of knowledge and Gunilla Molloy´s dialectal questions. To reach the aim in question qualitative interviews with four Swedish teachers in upper secondary school were carried through. The result shows that the teachers see the literature?s part in school as meaningful and claims that it deserves to have an even higher value in all subjects, not only in the subject Swedish.

Our purpose with this essay was to analyse the play "Night Is the Mother of Day" written by Lars Norén, and to investigate how the family members/characters in the play interacted.By analysing the family with help from the system theory and by comparing the family with scientifically proven facts regarding drug abuse complexities, this essay explains the family's behaviour pattern and main dysfunctional problems.This essay explains the similarities and non similarities between the science and the specific theatrical play being used. It also rise the question whether there are advantages with analysing plays in terms of increasing the ability to relate to difficult problems and create a greater empathy and understanding for people involved with social problems..

Interdisciplinärt specialarbete inom lärarutbildningen LSV410, 15hpÄmne: SvenskaTermin: vt 2015Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Den 11 maj 2010 begås ett trippelmord i Härnösand. Offren är ett ungt syskonpar och deras pappa. Det ska senare visa sig att gärningsmannen är en 21-årig bror till syskonen och pappan är hans tidigare styvfar. Två månader senare döms han till psykiatrisk vård. Ambitionen med uppsatsen var att undersöka hur olika tidningsmedier rapporterar om brott och hur de i samband med detta konstruerar händelsen och de närvarande aktörerna. Uppsatsen inriktade sig på nyhetstexter gällande morden som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Tidningen Ångermanland mellan den 12-14 maj respektive 7-9 juli 2010.

Specialarbete, 15 hpSvenska språket, fördjupningskurs SV1301HT 2013Handledare: Lars-Gunnar Andersson.