With a hermeneutical method using narratology this thesis is interpreting the auteure Lars von Trier´s discussed movie Antichrist. On one hand within the limits of the hermeneutic Paul Riceours analysis of structure is used to reconstruct the narrative of the film out of the different part of discourses that I have construed in my first reading to find out a deeper comprehension of the relation between the characters and their relations to the different discourses. On the other hand the discourses which extracts out of His and Hers actions and statements are related to the clues that I´ve found out from interviews with von Trier regarding Antichrist where he, among other things, touches upon philosophical work of Friedrich Nietzsche and his own disregard about protestantism and religion. All in all this first phase of interpretation is termed the different horizons which I finally interprete and coalesce with my subjects comprehension on a metadiegetic and meta-metadiegetic level. By this a ?fusion of horizons? in the sense of Hans-Georg Gadamer can take place, which directly leads into the big scene of Relevations.

In the following essay I have read the drama Natten är dagens mor (The Night is the Day's Mother) by Lars Norén. My main focus has been on the older brother Georg. By using post structuralist gender theories I have sought answers to the following two questions: How is Georg's masculinity constructed and maintained, when seen from a gender perspective? What power structures arise between Georg's and the other men's masculinities? In my analysis I have approached Georg via three perspectives. First, I have by the help of Judith Butler's theory concerning gender performative actions tried to define the men's gender codes.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, LSV 410, 15 hpÄmne: Svenska språketTermin: VT -15Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Uppsatsen behandlar Lars Gyllenstens författarskap med utgångspunkt i den sammansattaläsupplevelse som hans verk innebär. Gyllensten har en omfångsrik produktion och en uttalad författarambition som kortfattat går ut på att med skrivandet bedriva kunskapsteoretiskt experimenterande.Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan denna intention, böckernas innehåll respektive form samt läsupplevelsens växling mellan ordning och kaos. Tesen är att den sammansatta läsupplevelsen kan sammanfattas som en berättarteknik bestående av grundläggande två begrepp: ironi i form av signaler i texten och otillförlitligt berättande, samt paratextualitet vilket innebär de textuella element som omger själva texten.Med utgångspunkt i ovanstående syfte analyseras paratexten i ett 20-tal av Gyllenstensböcker varpå innehållsliga ironiska element analyseras med hjälp av närläsning av Det blå skeppet (1950).Resultatet visar att författaren använder paratexten för att delge läsaren texternasunderliggande teorier och budskap. De paratextuella elementen innebär också att böckerna binds ihop av referenser till olika motiv och vetenskapsmän.Ironi används konsekvent för att skapa nivåer och röster i berättelserna. I Det blå skeppet är berättaren otillförlitlig vilket innebär en distans mellan läsarens och författarpersonensvärderingar.

Natt i marknadstältet is considered as one of Lars Ahlin?s most significant works of fiction. The novel is complex in structure and meaning, containing numerous stories and characters entangled with the main story. One of these stories is the subject of this essay:?Berättelsen om Hedvig och hennes son?.

Uppsatsen börjar med att redogöra för teorier och diskussioner angående filmens roll som återgivare av historien, teorier här främst representerade av Robert A. Rosenstone och Mats Jönsson. Utifrån dessa analyserar sedan uppsatsen två filmer som på ett eller annat sätt behandlar historien, detta med avsikten att få en ökad förståelse för hur dessa filmers historiska återgivningar är konstruerade. Analyserna koncentreras mestadels till att undersöka filmernas narrativa uppbyggnad. De filmer som här behandlas är Rainer Werner Fassbinders Maria Brauns äktenskap (1979) och Lars von Triers Europa (1991).

The purpose of this Master thesis is to examine and describe dog breeders? information activities. Questions posed in this study are:? What are the information needs of dog breeders?? How does the dog breeder seek and use information?? How can the relationship between serious leisure and information activities be described?The theoretical framework consists of the sociologist Robert A Stebbins? theory about serious leisure. The study is based on a qualitative methodology.

The effect of gentle massage upon the ageing individual, in combination with the Gerotranscendens Theory by Lars Tornstam..

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Vilka ekonomiska frågor ligger närmast de svenska brevskrivarnas hjärtan? Två svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett världsunikt data set innehållande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frågor rörande ekonomi. Utgångspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien.

The thesis of this work has been to investigate the information behaviour of archaeologists. Interviews were made, between March-September 2002, with ten archaeologists, employed in one Swedish organisation, conducting rescue archaeology. The archaeologists were all experienced in working positions as project leaders. Our thesis could be expressed in following questions: - Which sources of information did the archaeologists use in their work? - Which external and internal factors had influence on the information behaviour? The results of this study have been analysed within a theoretical framework of T.D Wilson, Lars Seldén, Lars Höglund and Olle Persson, among others.

Under 2009-2010 genomfördes en kurs i kolning med både teoretiska och praktiska inslag vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Kursen som omfattade 15 hp initierades av åtta intresserade elever från kurs 07/12; Håkan Johansson, Carl Kling, Henrik Nises, Jonas Strandberg, Erik Sundström, Jonas Svensson, Erik Söderberg, Daniel Timblad.Inom ramen för kursen så genomfördes olika aktiviteter; en serie litteratur-seminarer om kolningens historia och praktik samt om kolningen i ett internationellt perspektiv, omsorgsfullt förberedande och praktisk genomförande av milkolning samt intervjuer med äldre personer som kolat tidigare. Slutresultatet av arbetet presenteras i föreliggande rapport samt i form av ett bildspel och en kort videofilm från kolningen. Allt arbete finns tillgängligt via Epsilon på Skogsbibliotekets hemsida.Professor Lars Östlund (lars.ostlund@svek.slu.se) har varit ansvarig och examinerande lärare för denna kurs, men arbetet har i hög grad byggt på studenternas egna initiativ och eget arbete.Rapporten är indelad i tre avsnitt:1) Kolningsdagbok inklusive litteraturlista2) Kolningsintervju 1: Kurt Johansson i Långträsk3) Kolningsintervju 2: Martin Åslin i Gnarp.

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992).Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna.Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ?omvända kylskåpet?.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp..