I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare år ökat i omsättning. Att investera i prospekteringsbolag är ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget är värt att investera i består av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka regler och rekommendationer som används i prospekteringsbolagen i fråga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som påverkar extern värdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten påbörjas.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera värderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras på intervjuer med styrelseordförande och ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare från Catella Kapitalförvaltning AB.En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstånd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förståelse var redovisnings- och värderingsproblematik kan uppstå i prospekteringsbolagen.

Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen.

Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap..

Denna rapport är ett resultat av det examensarbete som är den avslutande delen av högskoleingenjörsprogrammet med inriktningen Industriell design och som utförts under 10 veckor under våren 2006. Uppgiften har varit att designa en portabel grill för användning inom friluftslivet. Detta har gjorts genom att utveckla en tidigare grill som uppdragsgivaren Lappland Allservice AB haft problem med. Arbetet har utförts med hjälp av systematisk problembehandling där ett antal metoder används för att samla information, bestämma, undersöka och finna lösningar på de problem som den tidigare grillen hade. Det slutgiltiga resultatet modellerades upp i CAD-programmet Ideas som används för att skapa en tredimensionell bild av produkten.

Detta pedagogiska specialarbete a?r en underso?kning av lukkari ? fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifra?n parameterar sa?som sa?ngro?st, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall a?ven arv. Det framkomna resultatet visar a?ven pa? skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de omra?den och fo?rsamlingar som underso?kts.

AbstractThe rise of globalization has made ??the sustainability aspect emerged as a sign that peoples? actions must change. Tourism is now one of the fastest growing industries in the world that has an impact on people, nature and cultures. The purpose of this study is to gain a better understanding how different tourism actors use and express the concept of sustainable tourism development in the co-operation organization Kiruna Lapland. One of the most visited places in the north of Sweden.

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte.

Denna studie är ett försök att modellera den alpina permafrostens utbredning inom Kebnekaisemassivet i norra Lappland. En karta som visar sannolikheten för permafrostens utbredning har skapats med hjälp av data från Bottom Temperature of Snow cover (BTS) - mätningar samt statistisk modellering genom logistisk regression.Fältstudien genomfördes under mars till april 2011 med totalt 56 BTS-punkter från 1073 till 1805 m.ö.h. Permafrostförekomsten bestämdes vara en funktion av höjden. För att utreda detta användes stepwise selection som är en metod för att identifiera statistiskt signifikanta variabler gentemot en beroende variabel. De andra parametrarna som testades var topografins sluttningsgradient, riktningen av den maximala lutningen och den potentiella solinstrålningen.

Människan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgängliga platser. Jag fascineras av denna strävan, varför beger vi oss ut i naturen och kämpar mot vädrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet är en vandringstuga i Kittelfjäll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten är känd som Sveriges minimecka för offpistskidåkare.

Potatis är en av världens viktigaste jordbruksgrödor och odlas världen över. Här behandlas viktiga odlingsfaktorer inom potatisodling ur hänseende: Utsäde, sättning, bevattning, gödsling, växelbruk, träda, sjukdomar, kvalitetsnedsättningar, behandling av ovanjordisk vegetation, skörd och lagring. Vidare utforskas en odling strax söder om polcirkeln, där potatis odlats i en sydsluttning sedan 1830-talet. Potatisbacken kallas sydsluttningen, som ligger i Sorsele Kommun i Västerbotten. Inledningsvis beskrivs de norrländska odlingsförutsättningarna, för att sedan specifikt gå in på odlingsförutsättningarna i Ammarnäs som är beläget i den hårdaste av odlingszoner. Tjugoen informanter från Ammarnäs, som odlat eller fortfarande odlar i Potatisbacken, delar med sig av sina minnen, tankar och erfarenheter kring odling i Potatisbacken. Slutsatsen som kan dras är att trots intensiv odling, där varken växelbruk eller träda har tillämpats, har Potatisbacken varit relativt förskonad från sjukdomsangrepp.

I denna studie undersöktes hur nöjda skogsägarna är, som skrivit stormkontrakt med Norra skogsägarna efter stormen Hilde 2013 i virkesområde Södra Lappland. Det gjordes genom en brevundersökning riktad till skogsägarna samt en intervju med virkesområdeschefen och inspektorerna som arbetar inom virkesområdet. Skogsägarna delades sedan in i ägarkategorier för att kunna jämföra hur svaren skiljer sig åt mellan olika slags skogsägare. Resultatet visar att skogsägarna var mest nöjd med bemötandet, men att servicen var den viktigaste faktorn. Priset hade mindre betydelse än förväntat.

Undersökningens syfte är att studera dialektutjämning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade dialektala drag ? norrländsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrländskt som och he/hä ?det? ? utifrån de utomspråkliga variablerna geografi, ålder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna på intervjuer av fyra informanter per ort från följande fem orter: Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland och Anundsjö i Ångermanland. Materialet är inspelat för projektet SweDia 2000.Studien visar att norrländsk förmjukning finns på alla orter men används i huvudsak av äldre. I inlandet (Aspås och Sorsele) har man kategoriskt dialektvarianten medan man vid kusten växlar i sitt bruk.

Flera områden har en känslig recipient med utsläppstak. I rapportens första del belyses detta genom att lämpligheten hos olika avloppssystem utreds för tre olika områden med utsläppstak. De valda områdena fjällen i Lappland, Stockholms skärgård och ett Natura 2000 område i Blekinge har valts för att få en geografisk spridning och så olika förutsättningar som möjligt. Torne träsk är recipient för ett flertal byar däribland Riksgränsen, Abisko och Björkliden. I ett regeringsbeslut från 1979-12-13 har ett utsläppstak för fosfor och BOD (syreförbrukande ämnen) satts för hela recipienten.

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter.