I dagens multinationella och hektiska samhälle ställs allt högre krav på de faktorer som knyter den enskilde individen närmare gemensamma nätverk. En mycket viktig resurs och kanal inom detta informationssamhälle är Internet. Kanalen Internet är en informationskanal som erbjuder ett snabbt och enkelt sätt att kommunicera med andra människor och organisationer. Såväl storstadsmänniskan som landsbygdsbefolkningen vill ha en snabb och smidig anslutning till Internet. Dagens landsbygd och dess invånare kommer att via den expansiva utbyggnationen av bredbandsnätet i Sveriges kommuner att bli erbjudna en snabb uppkoppling mot den globala värld och miljö som Internet är.

Granngården AB är ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska Lantmännen (SvL). Granngårdens affärsidé är att vara en närservicebutik till Lantbrukare men har även ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trädgård. Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna från leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och Granngårdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa områden samtidigt som Granngården försökte hitta andra produkter för att ge ny service till Lantbrukaren.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig fråga i nötköttsproduktionen på grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besättningar och större krav på arbetsmiljön. Det har uppstått behov av mer lämpliga eller förbättrade djurhanteringsanordningar. På samma gång tar frågan om säkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmärksamhet och man inser att det krävs mer kunskap inom det området. Man måste skydda både de som arbetar med djur och djuren själva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjälp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa någon typ av hanteringsanordning.

Klimatförändringar i världen är ett stort problem där alla måste hjälpa till för att stävja dess inverkan på vår livsföring. Ett problem är utsläppen av växthusgaser där djurhållningen står för en viss del. Vid djurhållning sker det en avgång av metangas både genom matsmältning och genom gödselproduktion där endast den sistnämnda är påverkbar till en rimlig kostnad. För att beräkna avgången av metan från djurhållningen i Helsingborgs stad måste man göra en inventering av djurantalet. Ett bra sätt för att utvinna metangas ur gödseln är att röta den och sedan förbränna den till koldioxid och vatten.

Klimatförändringar i världen är ett stort problem där alla måste hjälpa till för att stävja dess inverkan på vår livsföring. Ett problem är utsläppen av växthusgaser där djurhållningen står för en viss del. Vid djurhållning sker det en avgång av metangas både genom matsmältning och genom gödselproduktion där endast den sistnämnda är påverkbar till en rimlig kostnad. För att beräkna avgången av metan från djurhållningen i Helsingborgs stad måste man göra en inventering av djurantalet. Ett bra sätt för att utvinna metangas ur gödseln är att röta den och sedan förbränna den till koldioxid och vatten.

This study examines how farmers certified by KRAV face proposed regulations on organic soils put forward by KRAV economic association among others, and how they are affected economically. These soils are, from an environmental perspective, interesting as a target for production regulations as they cause greenhouse gas emissions through decomposition of organic material when cultivated. The regulations advocate that organic soils should be grown with pasture where soil cultivation is only allowed every fith year which implies that possible adjustments of cultivation have to be made in order to fulfill the regualtions. Collection of data have been made through a questionnaire sent out to 574 farmers certified by KRAV. The answers have been analysed using a decision making model and statistical findings suggest that proportion of organic soils, type of production, economic conditions and farmers? goals and values have an influence on whether the regulations and potential cultivation adjustments have been considered or not.

Total mixed rations (TMR) and TMR complemented with individual grain feeding to dairy cows are a growing practice in Sweden. This is because the heard sizes of the farms are increasing. Some farmers and farm advisors in Sweden have great knowledge and practical experience of working with TMR. In the same time there are many advisors that do not know how to handle TMR and farms that have a group based feeding of their animals. In this MSc thesis, the knowledge of farmers that use TMR and advisors with lots of experience of TMR are gathered, with the aim to create a guide book for advisors that are about to start or just have started working with TMR.

I dagsläget när det konventionella mjölkpriset är lågt söker Lantbrukare sig efter alternativ till sin produktion. Syftet med detta arbete är att se om gården Byggningens lönsamhet blir bättre ifall dagens konventionella mjölkproduktion skulle läggas om till KRAV-godkänd mjölkproduktion. Vi har gjort två driftsplaner, en för dagens konventionella drift och en för KRAV-godkänd produktion. Vi har tagit siffror från Byggningens balans- och resultaträkning samt kompletterat med Agriwise kalkyler för den konventionella produktionen. I driftsplanen för KRAV-produktionen har vi utgått från den konventionella men istället använt eko-kalkyler från Agriwise.

För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

Ett hårt pressat lantbruk som med ökad prispress från utlandet och sjunkande lönsamhet kämpar för att finnas kvar. Bioenergin är ett helt nytt område som öppnat sig och erbjuder nya inkomstkällor och grödor till det svenska lantbruket.Att energipriserna ökar och i synnerhet ett ökande oljepris ger ett ökat intresse av bioenergi från svenska Lantbrukares fält. Vad ska vi då odla? Frågan är bra ställd i perspektivet till vilka marker och förutsättningar man har som Lantbrukare.Rörflen är en stark kandidat med sin mångsidighet från foder till förbränning i fastbränslepannor med alternativ värden för etanol tillverkning och biogas utan att odlingen behöver ställas om i några stora drag. Och att nyteknik pressenteras att göra biodiesel av biomassa ökar värdet av rörflen och dess rationella odling.Att det sedan är en växt som är inhemsk med goda övervintringsegenskaper gör den mer intressant än nya grödor med sämre odlingssäkerhet eller stora näringsbehov.Detta ledde mig att se om inte Rörflen skulle kunna vara en intressant gröda för södra Sverige som att den är i norra delen av landet, där den största odlingsarealen ligger..

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/Lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov.

Intresset för investeringar i biogasanläggningar är idag stort både bland kommuner och svenska Lantbrukare. Det är en teknik som möjliggör utvinning av energi ur bland annat gödsel. Undersökningen gjordes på uppdrag av Lindhs Djur & Natur som ligger strax utanför Högsby.I denna uppsats undersöker vi om och i sådana fall när en investering i en gårdsbaserad biogasanläggning blir lönsam.Undersökningen belyses ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Kalkylerna är baserade på två alternativ 6000 m3 respektive 12000 m3 flytgödsel samt 1500 m3 respektive 3000 m3 fastgödsel från nötkreatur, varav det första bygger på deras nuvarande kapacitet och det andra på potentiell framtida kapacitet.Resultatet av vår undersökning visar att investeringen i en gårdsbaserad anläggning utifrån Lindhs Djur & Naturs förutsättningar är ekonomiskt effektiv och lönsam. Genom att använda den värme, elektricitet samt rötrester som anläggningen producerar, kan gården göra stora kostnadsbesparingar.

I arbetet som följer har jag gjort en undersökning om hackelselängden vid skörd av majs. Jag har varit ute hos fem olika entreprenörer vid ett tillfälle och vid två tillfällen för tre av dem. Jag har tagit reda på inställningar för hacken och mätt avståndet i kärnkrossen vid det första tillfället på varje ställe. Vidare togs ts-prov, antalet hela kärnor som passerade hacken analyserades och partikelstorleksfördelningen bestämdes. Vid tillfälle två gjordes bara proverna på den hackade majsen.Syftet med examensarbetet var att ta reda på om entreprenörerna som skördar majs till Lantbrukare använder de inställningar som de uppger.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna på landsbygden? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lämpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med Lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter från de respektive avelsföreningarna för lantraserna Fjällko, Rödkulla, Fjällnära ko samt allmogekor (Bohuskulla, Ringemålako och Väneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.

Svenska konsumenter efterfrågar allt mer mat med fler mervärden som exempelvis svenska närproducerade produkter. Konkurrensen på matmarknaden är stor, vilket innebär att många Lantbrukare väljer mellan att satsa på stordriftsfördelar med låga kostnader eller att diversifiera produktionen och därmed kunna sälja produkter till ett högre pris. Syftet med uppsatsen är att undersöka och skapa förståelse för hur tre entreprenöriella landsbygdsföretag i östra Skåne använder sina resurser strategiskt och utvecklar dem till något unikt via vidareförädling. Teorin baserar sig på en litteraturgenomgång kring begreppen entreprenörskap, resursbaserad teori och entreprenöriella strategier. Den empiriska studien består av en fallstudie med tre företag i östra Skåne där kvalitativa intervjuer har genomförts med en företagsledaren för varje företag. Inom entreprenöriella företag är det inte säkert att ledarna agerar strategiskt. Men genom att använda begreppet entreprenöriella strategier menar vi att en entreprenör som ständigt utvecklar sina resurser agerar strategiskt. Studien visar hur resurser och vidareutveckling av dessa kan spela stor roll för företags etablering, utveckling och existens..