Den kunskap som ett barns föräldrar och förskolepersonal besitter om dess språk är värdefull att tillvarata, särskilt då formaliserade språkbedömningar kan vara svåradministrerade med små barn. Detta kan exempelvis göras via föräldraenkäter. Studiens syfte var att undersöka vilka likheter och skillnader som förelåg mellan bedömningar av språklig förmåga hos barn, gjorda dels av föräldrar och förskolepersonal via en enkät, dels av logopedstudenter via en logopedisk bedömning. Studiedeltagarna utgjordes av 20 barn i åldrarna 2 ½ - 3 år, 20 föräldrar och 14 förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal besvarade 18 frågor ur föräldraenkäten Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) och barnen testades av logopedstudenterna på uppgifter motsvarande dessa frågor.Resultatet visade bland annat att de genomsnittliga procentuella överensstämmelserna mellan bedömargrupperna var goda.

The aim of this study was to examine bilingual childrenslexical organization and to investigate weather bilingual children hadundergone the syntagmatic-paradigmatic shift in grade four. Thirtychildren from multi-ethnic areas were tested with Kent-Rosanoff wordassociation test in both Swedish and Arabic. The results showed thatmore than 40% of the children had undergone the shift in bothlanguages, 20 % had undergone the shift in only one of theirlanguages and almost 40% had not made the shift in any language. Acomparison with results from monolingual Swedish children in gradethree in a previous thesis, showed that the bilingual children in thisstudy did not reach the corresponding level of lexical organization.The study points to the necessity of including tests regarding lexicalorganization when assessing both mono- and bilingual children withsuspected language impairment. The study also underscores theimportance of supporting mother tongue development in bilingualchildren by for instance adequate mother tongue education.

The aim of this masters thesis is to examine the picture book canonization process in pre-schools. To succeed in this I have examined what pre-school staff believe to be the criteria of a good picture book. Together with an observation of the pre-schools current collection, other factors which can influence the collection of the picture book are included. This constitutes the foundation for a description of the pre-school picture book canon. To pursue this goal, I have used the methodology of focus group interviews with staff from two pre-schools in a middle-sized town.