SyfteSyftet med denna uppsats är att ge förslag till hur regionen Kalmar/Öland kan stärka varumärkets attraktionskraft gentemot besökare. Grunden för de förslag som ges kommer baseras genom analys av följande frågeställningar:? På vilket sätt arbetar regionen med att profilera sitt varumärke mot potentiella besökare?? Vilken uppfattning finns av regionens varumärke hos potentiella besökare?MetodVi har använt oss av en kvalitativ och kvantitativ fallstudieundersökning bestående av fem intervjuer samt en enkätundersökning. Fallstudien innefattade destinationerna Kalmar och Öland. Intervjuerna gjordes med representanter från både Kalmar och Öland samt med varumärkesbyggare.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer.Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

ProblemHar ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.MetodVår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNär det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Syftet med denna uppsats är att studera varför människor väljer att gå med i ett samfund.Undersökningen är gjord i Kalmar stad och empirin bygger på kvalitativa intervjuer frånrepresentanter inom de olika samfunden. Målsättningen är att skapa en förståelse för de olikasamfundens organisationer och studera huruvida människor ser sig som sekulariserade ellerej. Det har också varit vår avsikt att studera medlemmarna och deras aktivitet i de olikasamfunden, samt avgöra huruvida sekulariseringen påverkat deras intresse för samfunden.Våra förhoppningar är att studien bidrar till att diskussioner kan uppkomma ur resultatet.Resultatet i vår undersökning visar på en ökad andlighet hos människor i Kalmar stad.Ökningen kan ses som en motsägelse till sekulariseringen och tyder på att samhället idag ärmer öppet mot religiösa samfund. Man kan se tydliga resultat på att samfunden har gjort småbetydelsefulla förändringar för att kunna nå ut till dagens samhällsmedborgare, utan att haförändrat sina grundpelare i någon större utsträckning. Man kan se att respekten församfunden i Kalmar stad har ökat..

Background:Several studies have shown there has been significant lack of knowledge about women who have sex with women cross infect each other with STIs. It has been less likely that women who have sex with women visit health care than heterosexuals, they often felt badly treated, invisible and did not always know where to turn in case of an STI. Objective: The objective was to examine if STI information from Kalmar and Växjö county websites and GCK-summit, targeted women who have sex with women. Method: With a queer theoretical perspective a critical discourse analysis was made by STI information on the internet. Results: Women who have sex with women have been excluded in the STI information currently available through Kalmar and Växjö county websites.

Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Purpose/Aim: To describe likenesses and differences between the personal identity of the common Kalmar nation member and the collective identity of the organization Kalmar nation as described by said members.Material/Method: Collecting data through a quantitative survey, where the members answer questions about themselves and Kalmar nation, and subsequent analysis of said data by means of theories about personal, collective, and brand identity.Main results: After analyzing the data from the survey I conclude that there exists both likenesses and differences between the organization and its members. Some likenesses are more pronounced than others, and the same can be said for the differences. However, within the three areas of study (specific identity traits, politics and music) politics and music showed more similarity between the members and the nation than the specific identity traits did. The most interesting aspect of the analysis show that the members have quite a common view of the organization despite their own widely different descriptions of themselves..

This study examines implementation from national law in to local practice in the district of Kalmar to assure newly arrived immigrants orientation in civics. The study takes its starting point in Lipskys theory about street-level bureaucracy.  Questions that are discussed are about how  the education is understood by refugee?s coordinators, civic communicators and the new immigrates, how the organization has been and what role the demography and economic structures has played for the organization. It is a case study where interviews and enquete has been used.

The aim of this Bachelor´s thesis is to describe the phenomenon ofmarketing. Four public libraries in the County of Kalmar have beenstudied in the aim to obtain information on their current marketingin the autumn of 2004, as well as their view of marketing and itssignification in connection to a vision that the Regional Library inKalmar has established. The vision is that the County of Kalmar isgoing to be the best Region of Libraries in Sweden in the year of2010. Target markets for the vision is the general public, studentsand entrepreneurs. The study has done a landing at an early stage ofthe vision, the starting point of which was in the year of 2001.

The implementation of integration policy has in recent times been a major problem for the municipal administrations in Swedish municipalities. The concept of integration is considered to be very diffuse, difficult to apply and implement the following decisions. To understand the concept of integration is the first step, followed by understanding its complexity in an organization.In this study, I focus on studying the implementation of integration policies for integration work with Kalmar Municipality as a case study. I am using Lundquist's implementation theory about understanding, able and willing. The survey consists primarily of interviews but also a certain document to get a perspective on how integration policy has gone into integration work with the hypothesis that it is the understanding that weaknesses of the officials in the implementation of integration policies.

This thesis will explore how swedish Talang 2010 used their strategic communication in Kalmar and Stockholm and how the effect of this work was shown in the two cities. With a focus on how the sender was working with the external communication in the two cities, the heart of the research was studying Talang 2010?s communication strategy in these two contexts. The research was made with surveys during two audition days in Kalmar and two days in Stockholm. The competitors, the audience and the general public were answering different surveys but with the same base to study the effect.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som påverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hälsa. Material och metod: Uppsatsen består av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkätundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar län och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhälsa. Analyserna av enkäten visade att Emmaboda i jämförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan påverka munhälsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade även en mer negativ uppfattning om sin munhälsa.

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva.