Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhåller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförväntningar som de kommunala bidragen väntas generera för samhället, genomatt sätta fokusen på den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn på föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrån en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har även tre innebandyföreningars syn på sinroll undersökts..

Integration is a phenomena that occurs in all societies that experience any form of immigration. This process is dependent on how we analyze, both the groups of immigrants, and how we analyze the society in which they becoming integrated.Intersectionality is one method of analyzing this framework. By applying the categories: gender, class and race on the integration process, we get a more complex picture of the subject. Therefore we also become more able to adjust the actions and arrangement around the different questions of inte-gration.In this essay I try to explain what the intersectionality is, how it is used and how it can apply in integration as a specific subject. I also apply the intersectionality model on different policy documents from Malmö, Vellinge and Landskrona to find out if they show any awareness of this model both explicitly and implicitly..

Syftet med följande studie är att uppmärksamma en del av det arbete som görs för överviktiga barn och ungdomar i samhället. Den frågeställning jag vill ha svar på är hur skola, sjukvård och idrottsrörelsen arbetar för att förebygga riskerna att allt fler drabbas av övervikt och fetma, hur de behandlar barn och unga med fetma. Jag vill också veta om det förekommer något samarbete verksamheterna emellan. Detta är ett ämne som blir allt viktigare i ett samhälle där övervikt och fetma bland barn och unga ökar kraftigt, vilket leder till allvarliga konsekvenser t.ex. diabetes, förslitningsskador, depressioner och hjärt- och kärlsjukdomar.

Ljudbildspel har producerats på tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns på såväl kvällspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör så gott som alla redaktioner nedskärningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda växer i och med att bilder får en allt mer framträdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel är tidskrävande då fotografen inte bara tar bilder utan även ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna.I den här fallstudien av hd.se undersöks hur många som tittar på ljudbildspelen på deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktärsdrag hos de ljudbildspel som är mest besökta.

Föreliggande uppsats är en utvärdering av Operationsenheten, Vårdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbättringsprogrammet Värdeskapande flöden för vårdtagaren. Utvärderingen har utgått från ett mål- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrågeställningarna är: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gått till? Resultatet visar att förbättringsarbetet har genomförts av ett tvärprofessionellt och avdelningsöverskridande förbättringsteam. Programmet har innehållt fyra centrala metoder, vilka är; Processkartläggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tänkande.

Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

The aim of this thesis is to discover facts about the Sweden democrats by looking at statistics of five different municipalities. The main question at issue is: What can you say about the Sweden democrat's voters by researching the voter statistics of the voter districts in the municipalities. The five municipalities who are the object of the study are, Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Svedala and Trelleborg.The Method for this thesis is a case study of five municipalities in Skåne. I have been researching the voterstatistics in the local voterdistricts of 2002 and 2006. I have compared The Sweden democrats with the Social democrats, the conservative party (Moderaterna), and the liberal party (Folkpartiet Liberalerna).The theories that this thesis is based on are voterbehaviour and rightwing-party theories.The Results are that one can not see any signs of the Sweden democrat's success being a result of a far-reaching right wave.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Focus of this study is an examination of the Swedish school today, its transformation and complexity when also the community outside of school undergoes changes in shape of among other things a different population composition and new political ideas. More specific the aim of the study is to understand how Gustav Adolfsskolan in Landskrona, a compulsory school in south of Sweden, legitimates the language rule that is in effect in the school. It?s a relatively new measure undertaken in the school and both the problems in the school and this measure have been widely discussed in the public media. The theoretical sources of inspiration have come from Weber, Galbraith and Elias and include power relations and dynamics within social mobility when people establishes in new places.

I det svenska samhället används tidningar som verktyg för människorna att ta reda på vad som händer i vårt samhälle och i resten av världen. Med detta i baktanke blev syftet med denna studie att analysera vad tre svenska dagstidningar skrev om "1945 års befriade", som kom till Sverige under våren 1945. Tidningarna som används i denna studie är Arbetet, Skånska Dagbladet och Landskrona Posten, och det empiriska materialet är därmed tidningarnas reportage, samt publicerade insändare och ledare. Vid analysen av tidningarna kommer jag att använda mig av en beskrivande idé analys, och jag kommer även att använda en komparativ metod när jag jämför tidningarnas reportage. Då jag analyserade mitt material har jag även valt att använda mig av ett etnicitets- och genusperspektiv.

Uppsatsen utgår från ett historiematerialistiskt perspektiv för att studera Tågerup. Tågerup är en stenåldersboplats i Skåne, öster om Landskrona. På platsen har det funnits Kongemose- och Ertebøllekultur. Uppsatsens frågeställningar är: Hur såg arbetsuppdelningen mellan kvinnor och män ut? Hur var familjerna sammansatta?Finns det några skillnader mellan hur historiematerialister tolkar arbetsuppdelningen och de sociala relationerna jämfört med de arkeologer som har arbetat med Tågerup?De historiematerialistiska teorierna utgår dels från Marx och Engels och dels från arkeologer och antropologer som har vidareutvecklat deras teorier.

Syftet med examensarbetet var att projektera en fysisk robotcell till Haldex i Landskrona, tillverkare av bromshävarmar, då det finns ett behov hos dem att effektivisera sin produktion för att kunna bibehålla konkurrenskraften och tillverkningen i Sverige. Bromshävarmen är en mogen produkt vilket medför att det inte skulle bli lönsamt att omforma den utan istället fokusera på tillverkningen. Därför vore lösningen att automatisera den del av monteringslinan som inte tillför något värde till slutprodukten. Robotcellen kommer att placeras på bromshävarmarnas monteringslina som en automatiserad station vilken ska utföra kvalitetskontroll av bromshävarmarna. Examensarbetet ingår i ett pågående forskningsprojekt på Mälardalens högskola inom Lean Automation, med Robotdalen och Haldex.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta. Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön. Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts.