Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett Ă„tgĂ€rdsprogram för att bekĂ€mpa vĂ„ldet mot kvinnor. Det ledde till att lĂ€nsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhĂ€llet och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour pĂ„ mĂ„nga Ă„r och en revisionsrapport visade pĂ„ brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som Ă€r en humanitĂ€r hjĂ€lporganisation, ville ocksĂ„ bidra till att frĂ€mja vĂ„ldsutsatta kvinnors situation och sĂ„ledes ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvĂ„Ă„rigt samverkansprojekt, finansierat av LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n. Jag intervjuade nio personer som företrĂ€dde de tre samverkansaktörerna och jag ville fĂ„ veta hur dessa företrĂ€dare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idĂ©er pĂ„ utvecklingsmöjligheter nĂ€r de sĂ„g tillbaka pĂ„ det avslutade samverkansprojektet. Jag anvĂ€nde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori nĂ€r jag kopplade min empiri till teori.

Syftet med detta examensarbete Àr att 1) undersöka och beskriva vad digitalt berÀttande Àr, 2) redogöra för hur det i allmÀnhet anvÀnds idag, samt 3) utvÀrdera dess potential som pedagogiskt redskap i skolan. Vi har i vÄrt arbete utgÄtt ifrÄn socio-kulturell teori. Via intervjuer med personer med erfarenhet av digitalt berÀttande frÄn Helsingborg och Landskrona har vi undersökt hur digitalt berÀttande anvÀnds dÀr. Under namnet digitalt berÀttande verkar metoden inte anvÀndas i skolorna i Helsingborg och Lanskrona. VÄra slutsatser Àr att digitalt berÀttande anvÀnds pÄ olika sÀtt pÄ de tvÄ institutioner vi fokuserat pÄ, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Folkets hus i Landskrona.

The objective of this thesis was to investigate factors that influence local government implementation. The study is a comparative case study between two local governments in Sweden; HĂ€ssleholm and Landskrona. Primarily the thesis aimed to look at the conditions faced by those implementing a new government directive aimed at supporting women who face violence, and their children who bear witness, by focusing on three key aspects for successful implementation: Implementers level of understanding, knowledge and will to implement decisions. Material in the form of documents and 14 interviews with key actors in the two authorities constitute the empirical foundation of the analysis. According to the results, are the two local governments pretty equal in achieving their projectgoal but the local government of HĂ€ssleholm had better policy-making, policy-design and policy process.

Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

The aim of the work was to gather information on parents' reflections on their own need for parental support in their role as parents. Where a need was expressed we investigated what form of support was desired and who should provided it. We also wished to find out if there were any differences or similarities in the needs and wishes expressed by the parents.The questions posed were: Did the parents feel that they needed support in their roles as parents? If so, what sort of support did they want? Who should provide this support? What differences or similarities were expressed in the parents needs and wishes for support?A questionnaire study was carried out within Landskrona. The results showed that a majority of parents expressed a limited need for some form of support in their parental role.

Stadens bostadsomrÄden Àr byggda efter olika ideal och de skiljer sig Ät beroende pÄ hur stadsplaner och arkitektur utformades under den tid de Àr byggda. Olika typer av vÀxtmaterial och olika material i markbelÀggningen har anvÀnts i olika tider. Dessa material ger en viss karaktÀr Ät utemiljön kring bostadsomrÄdena. I min studie tittar jag nÀrmare pÄ vilket vÀxtmaterial och vilka markbelÀggningar som var vanligt förekommande runt bostadsomrÄden i Landskrona mellan 1917-1937. Arbetet bygger pÄ en fallstudie av tre specifika kvarter dÀr jag inventerar befintligt material. Materialen jÀmförs sedan med gamla bilder frÄn trakten men Àven med nya bilder av ett vÀlbevarat omrÄde i Malmö, VÀstra sorgenfri.

SammanfattningEfter en ökad konkurrenssituation pÄ tidningsmarknaden i nordvÀstra SkÄne bestÀmde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar Helsingborgs Dagblad, NordvÀstra SkÄnes Tidningar och Landskrona Posten slogs samman.Syftet med studien ?Efter fusionen? var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie ?Den skÄnska modellen?. De tittade bland annat pÄ innehÄllet ur mÄngfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och NordvÀstra SkÄnes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi Àven hur stor andel av de tre tidningarnas material som Àr unikt i dag.Vi kom fram till att den inre mÄngfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefÀr likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med nÄgra undantag.

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

I denna analys undersöker vi Sverigedemokraternas valframgÄng i kommunvalet i Landskrona 2006. Vi anvÀnder oss av tre olika sorters material: artiklar och insÀndare frÄn Landskronaposten, valmaterial frÄn de efter valet fyra största partierna, samt kvalitativa intervjuer med folkvalda och civilsamhÀllegrupper. Studien Àr hypotesprövande, dÀr vi utifrÄn tre teser undersöker vÄrt material. Vi studerar dessa antagandens bÀrkraftighet och eventuella samband.Vi finner att mÄnga av rösterna pÄ Sverigedemokraterna var proteströster mot det tidigare politiska styret. Vi finner Àven att stadens oklara roll samt Sverigedemokraternas hÄllning till de övriga partierna och vice versa har pÄverkat valresultatet.

Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrÄn olika perspektiv analysera den pÄgÄende stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invÄnare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen pÄ att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i omrÄdet. Det undersöks utifrÄn frÄgestÀllningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford pÄverkat Stratford och dess invÄnare, med betoning pÄ arbete och bostad samt pÄ vilka sÀtt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring gentrifiering och globala stÀder. Uppsatsen har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument frÄn bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation.

Syftet Àr att beskriva vilka förutsÀttningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats och baseras pÄ intervjuer med ett antal tjÀnstemÀn i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har Àven anvÀnt sekundÀrkÀllor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vÄrt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhÄllanden. Den politiska skillnaden var vÀntad och svÄr att ÄtgÀrda, men fyra viktiga skillnader kan utjÀmnas.

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

Landskrona har under de senaste Ären handskats med kriminalitet dÀr gÀrningsmÀnnen har en Älder under 21 Är. De brott det frÀmst handlar om nÀr vi talar om ungdomsbrottslighet i Landskrona kommun Àr misshandel utomhus och personrÄn. Trots att kommunen genom framgÄngsrika ÄtgÀrder nÄtt positiva resultat dÀr den tidigare uppÄtgÄende brottstrenden nu stannat av och börjat dala, sÄ ligger de höga siffrorna kvar som pekar pÄ att ungdomskriminaliteten inte minskar i samma utstrÀckning. Det övergripande syftet med denna studie Àr att finna och förstÄ den normförÀndring som skett i Landskrona. För att studera detta har jag fört samtalsintervjuer med polis, BlÄjackor, enhetschef med anstÀllda och ungdomar pÄ Ungdomshuset NOVA, samt anvÀnt mig av resultat frÄn en enkÀt som ca 800 elever frÄn gymnasieskolorna i Landskorna kommun sjÀlva fÄtt deklarera sin relation och eventuella delaktighet i brott som misshandel och personrÄn.

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur mÀnniskor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vÄr teoridel har vi utgÄtt frÄn ett konstruktivistiskt perspektiv dÀr vi fokuserar oss pÄ teorier kring konstruktion av identitet i allmÀnhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla Àr socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi anvÀnt teorier kring förestÀllningen om ?den andre?, som Àr en grundlÀggande utgÄngspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna fÄ veta hur mÀnniskor sjÀlv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vÄrt primÀrmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur vÄra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

This project is about Jönsaplan in Landskrona. Jönsaplan is situated at the center of Landskrona in a part called Södra centrum which the municipality is developing, mainly by building new residential buildings. Today, Jönsaplan is not a functioning square. This is due to a ferry terminal and its many fences that block the way for people. In this project, I have assumed that the ferry terminal will be moved somewhere else so that Jönsaplan can be a real square. By studying The Concise Townscape by Gordon Cullen and Byens uttrykksformer by Thomas Thiis - Evensen and three reference places, Daniaparken, Raoul Wallenbergs torg and Norr MÀlarstrand, I came up with a number of guidelines for my design proposal for Jönsaplan.