Sökresultat:
270 Uppsatser om Landskapsarkitektur - Sida 15 av 18
Dagvattenhantering som arkitektur : det estetiska värdet hos öppna dagvattenanläggningar
Vi står inför stora klimatförändringar med bland annat en ökad nederbördsmängd som resultat. Baserat på detta så har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hållbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utsträckning ses som en resurs och tillgång i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare väljer att integrera öppna dagvattenanläggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till gällande dagvattenhantering, med ett fokus på öppna dagvattenstrukturers estetiska värde. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.
Tre dimensioner av rörelse : om koreografins bidrag till stadsplaneringen
What causes people to move within and between certain places and not within and between others? How do physical outdoor environments affect the way people act and move? Do different environments generate different body language and mimics in the bodies that inhabit them? In my pursuit for answers to these questions I studied literature and initiated and took part in dialogues in the form of workshops, all of which has resulted into this thesis.
My questions have initially arisen from reflections of my own environment and how it not only affects my mental condition, but also my actions. Drawing upon the hermeneutic term ?preconception? I trust that what we label ?truth? is constructed by our lived experience and the society we grow up in.
Contain : ett gestaltningsförslag för Tritis Septemvriou Street, Thessaloniki, Grekland
I den gestaltande landskapsarkitektens yrkesliv är arkitekturtävlingar praxis, eftersom det anses vara ett effektivt sätt att få fram alternativa och högkvalitativa förslag i ett projekt. Som ett komplement till den ordinarie utbildningen på Landskapsarkitekturprogrammet är deltagande i arkitekturtävlingar ett sätt att förbereda sig för det kommande arbetslivet. Genom tävlingen Re-design the cityscape from the forest to the seafront: Tritis Septemvriou Street, Thessaloniki, Greece, finns en möjlighet att kombinera kandidatuppsatsen och deltagande i en arkitekturtävling. Tävlingen berör hanteringen av stadsmiljöer med undermåliga allmänna platser, kopplat till modernismens genomslag. Syftet med kandidatarbetet är att övergripande gestalta Tritis Septemvriou Street i Thessaloniki med utgångspunkt i tävlingsprogrammet.
Ut och skissa! : skapande formstudier som väg till platskännedom
I arbetet visas hur man kan använda skapande arbete som väg till platskännedom och bas för ett koncept för en plats, med ett område i Gottsunda/Valsätra, Uppsala, som exempel. Jag utarbetade tio undersökningsmetoder med skapande arbete som gemensam nämnare och prövade dem på området. Undersökningsmetoderna var skilda varandra i utförande. Jag byggde modeller, gjorde känsloskisser, seriella vyer, tecknade konturer och mellanrum, skissade på natten, gjorde collage, karikatyrer, promenerade och tecknade samtidigt, samt tecknade reflekterande skisser. Jag tolkade resultatet från undersökningsmetoderna och drog slutsatser ifrån det.
Det gröna kulturarvet : grönstruktur inom riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms stad
Riksintresset för kulturmiljövården syftar till att så långt som möjligt skydda mot påverkan av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövården, hävdar att grönstrukturen inom och i närheten av tätorter särskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis på bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna är något som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa områden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövården.
Kakträd och krokofanter : en sinnesstimulerande skolgård på Värmdö Särskola
My final essay is a design proposal for a schoolyard that pertains to the senses. The proposal consists of an illustration plan and this paper. The design proposal takes start in sense stimulation to create a varied environment. The title leads to the concept ?surprisingly predictable?.
Virtuell 3D-modellering som verktyg : vid kommunikation av Gruvstadsparken
3D modeling is a common tool in landscape architecture. Today, there have been new ways in which virtual 3D models are successful tools in the dialogue with the public. These new methods involve children and young people who are groups that is hard to reach and engage in citizen dialogues.
The purpose of this work was to investigate how a virtual 3D model works in the landscape architect?s communication with the public through the project Gruvstadsparken in Kiruna. Through workshops, I wanted to communicate Gruvstadsparken to get ideas from participants on how the park can be used and be revisited.
Planering och gestaltning för träning och motion
Aquatic organisms are usually not exposed to single substances but rather to mixtures of toxicants in streams located in agricultural areas. The transport of pesticides used in the agricultural area in Sweden is monitored with continuous environmental supervision every year. During 2002-2008 an average of 10 pesticides were found in each sample and 40% of the samples contained substances with concentrations higher than the Water Quality Standards. Chemical risk management is normally based on single-test evaluations. A problem when assessing mixture toxicities is that the constituents and concentrations of pollutants in the environment vary greatly.
Östernäs - väcker åter liv i Ljusdal : förslag till ett sammanhållet centrum
Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram
för utvecklingsområdet Östernäs.
Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal
och har direkt kontakt med Kyrksjön och
rekreationsområde, men avskärmas från centrum
genom starka barriärer.
I examensarbetet undersöker jag hur man
genom olika arkitektoniska strategier kan koppla
samman området Östernäs med Ljusdals centrum.
Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv.
Målet är att genom förslaget visa exempel på hur
ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet.
Arbetet bygger på en modell där inventering
och studier av kartor, historia, översiktsplan,
detaljplan, medborgardialog och program skapat
den informationskälla och den bas som det övriga
arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till
grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv
genom ett kompakt centrum.
Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram
och tydliggöra områdets problem. Problemen har
sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar
samman Östernäs med övriga centrum.
För att svara på forskningsfrågan har jag
sökt strategier inom litteratur och likvärdiga
utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts
i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur
området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum.
Utifrån konceptskiss och program som bygger på
önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer
från analyser och egna idéer har jag tagit fram en
programskiss för att disponera områdets ytor.
Programskissen har legat till grund för det slutliga
förslaget.
Svaret på forskningsfrågan är att det går att
koppla samman Östernäs med övriga centrum
genom arkitektoniska strategier.
Hållbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle : från teori till praktik i Kilen, Ronneby
Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera
stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ?
En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska
agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom
fysisk planering.
Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet
med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar
fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar
i den byggda miljön.
Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa
principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to
Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp.
Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad
mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad.
För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle,
som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring
genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion,
som vi lever efter i dag.
Landskapsarkitektur i ord : en studie i kritik av Östra Ågatan och Vasaparken
Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och säljer skogsbränsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobränsle är starkt säsongsbetonad och den största efterfrågan infinner sig under den kalla delen av året, mellan oktober och april. Det innebär att behovet av produktionsresurser får en mycket ojämn fördelning över året. Genom att använda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en längre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.
Barns utomhuslek : en presentation och undersökning av ett inventeringsunderlag för barns lekmiljö utomhus
Barn som växer upp i stadsmiljöer är hänvisade till stadens parklekar och
lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se väldigt olika ut.
Från ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tänkta funktioner,
till ett mer naturlikt. Forskning visar på många fördelar med att låta lekmiljön
präglas av ett mer naturlikt formspråk kopplat till barnens utveckling. Trots den
väletablerade uppfattningen om att leken är värdefull för barnen präglas många
lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning
begränsar utloppet för de vidlyftigare lekarna.
Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebär
ibland att formge platser för barn. Det är av den anledningen viktigt att förstå
barnens behov och betydelsen av att utforma platser så de passar dem så bra som
möjligt.
Robin Moore, hyllad professor i Landskapsarkitektur vid North Carolina State
University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt
engagemang i att stärka kopplingen mellan barn och natur.
Färggladare friskare sjukhusgård : snabbt, experimenterande och lekfullt
Inspirerade av en föreläsning på Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra någotliknande. Där arbetar studenterna hela vägenmed projekten, från förslag via finansieringtill byggande och vi bestämde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegård. Tanken var att visa attdet är möjligt att genomföra en relativt storförändring på kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbättra gården redan till sommarenså att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.
Gestaltningsförslag för Boglundsängen i Örebro : att öka användningen av ett tätortsnära naturreservat
Syftet med arbetet har varit att gestalta Boglundsängen, ett tätortsnära naturreservat i Örebro. Boglundsängen ligger cirka två kilometer norr om Örebro centrum och är ett öppet våtmarkslandskap med ett rikt fågelliv. Det fanns en önskan från kommunen om att förbättra tillgängligheten till området och på så sätt locka dit fler människor. Boglundsängen ligger nära bebyggelse och skulle kunna ha ett stort värde för de boende runtomkring. Men trots det centrala läget är det inte många människor som använder området idag och få örebroare vet om att det finns.
Terapeutisk klosterträdgård : funktion och råd vid anläggning
Detta examensarbete i Landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.