Sök:

Sökresultat:

792 Uppsatser om Landscape rooms - Sida 47 av 53

Trygg i stadslandskapet? Ett exempel på genusperspektiv i stadsplanering :

Safe in the cityscape? Gender aspects on spatial city planning In this thesis, theories regarding gender and spatial planning are applied to the comprehensive plan Fortuna och Hemgården in eastern Malmö. Independent of factors like class, ethnicity and age women experience lack of safety to a larger extent than men do. Today, safety aspects on housing projects is scarcely a controversial issue, quite the contrary. However seldom are the central terms such as safety and security defined. Research has shown that women feel safe when they experience little risk of being subjected to violence; security is deeply interconnected with feeling safe.

Skogsbristen i Smålands bruksskogar : en studie av träkolsförbrukning vid Storebro Bruk 1793-1850

The forest in the county of Småland has been utilised for a long time. One of the most important forms of utilisation of wood has been charcoaling for the benefit of the iron industry. Shortage of forest in relation to the iron industry, was discussed already in the 17th century in Sweden. The aim of this study was to analyse the purchase and consumption of charcoal at Storebro Bruk, an ironwork in Småland, during the period 1793-1850, as well as analyse the shortage of forest at the time. To determine the utilisation of the forest in the area, I have used historical sources from Storebro Bruksarkiv.

Storkärnan i Löddeköpinge : utveckling av bostadsnära natur för ökad användning och stärkt identitet

Utgångspunkten för detta arbete är ett område i det trafikseparerade grönområdet Storkärnan som ligger mitt i samhället Löddeköpinge, Skåne län. Platsen känns tom och variationslös och består till stora delar av öppna gräsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervägande del uppförts under miljonprogrammet. Alldeles i närheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lågt och mjukt utformade kullar har även anlagts under senare år. Den stora kullen används som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form åt den aktuella platsen.

Meeting, greeting & seating : a design proposal for Magomeni garden, Dar es Salaam, Tanzania

More than fifty percent of the world population today lives in cities, and the pressures of urbanisation are particularly present in developing countries. As landscape architects, it is important to gain knowledge about the effect of urbanisation and ways to prevent the negativities. Experiencing the effects in person in a developing country, as well as learning from and about other cultures, enhances the understanding for global situations. Dar es Salaam is located in one of the most rapidly urbanising regions in the world, which puts pressure on the environment and the humans living in it. Lack of means to regulate land development has led to a situation where expansion of unplanned settlements occurs, with spatial disorder as a consequence. This has in the extension led to a decreasing amount of publicly available and qualitative green spaces, and degradation of the few ones that exist. There are facts that strengthen the status of urban parks, which especially becomes relevant in developing countries where many people live in sparse and exposed conditions.

Bostadsgården : att se till de boende vid utformningen av bostadsgårdar - en litteraturstudie kring bostadsgårdens betydelse

This candidate essay is built on literature studies and discusses the meaning of the residential yard along with what you, as a landscape architect, should think about when you are designing functional residential yards. To do this I found it necessary to figure out what it is that makes people step outside their own apartment and out into the city?s public places. The reasons for this are numerous and many times individually affected. Something that plays a role in people?s outdoor life and prevents them from spending time outside is the lack of time, the technique of today and the feeling off insecurity.

Trädens utveckling efter att de har lämnats som naturhänsyn : tillväxt, mortalitet och strukturell förändring 6-18 år efter avverkning

Today green tree retention, together with leaving dead wood, is a common practice with the aim to reduce negative impacts on biodiversity and environment due to clear-felling. To better understand whether this conservation practice also makes a long-term difference, it is important to know what happens to these trees after harvest. Few studies have made an assessment of what happens to retention trees over a longer time period. In this study I inventoried retention trees that were left at clear-cuts six, twelve and eighteen years ago. I carried out a re-inventory of 57 retention patches (divided into free-standing tree groups, small swamp forests and edge zones) and free standing dead trees, spread over 25 previous clear-cuts in central Sweden.

Tre Högars park - från idéer och önskemål till gestaltningsförslag ur ett hälsofrämjande perspektiv :

There are plenty of exciting changes being developed in Tre Högar´s Park, which is located in the district of Linero, eastern Lund. A project group representing Linero If, Lugi Tennis and Linero/Östra Torn Health centre, has been created and is responsible for managing a development project of the Park. Their main focus is to create sports, exercise, health-promotion, health-care, recreation and rehabilitation facilities. They view the park area as having great potential and will transform it into a purpose built park for Health and Exercise. There are various authorities involved with and engaged in the scheme; aside from the project group, the municipality of Lund, The sport association of the handicapped and local schools are being consulted.

Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun

På grund av ökad urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget.

Trädgård - en angelägen fråga : Carl Adam von Nolcken, Jordberga gods och trädgårdskulturens främjande i Skåne 1834-1857

Baron Carl Adam von Nolcken was born in 1811. In 1834 he took over Jordberga Estate in the South of Skåne from his father. The estate remained in his possession until his death in 1857. von Nolcken was interested in agriculture and horticulture from an early age and attended the newly started Institute of Agriculture, Degeberg in Västergötland in the early 1830:s. At Degeberg, von Nolcken learnt all about modern farming methods, which he put into practice on his own estate. von Nolcken was one of the persons who during the mid 19th century worked intensely to develop horticulture and the art of gardening in Skåne.

Vegetation som stadsbyggnadsstrategi : utforskande av vegetation som generativ kraft och strukturerande ramverk i Bordeaux och Malmö

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Muramaris anläggningshistoria 1915-24 :

Gardens from the first decades of the 20th century are often described as seen from a sublime ownership perspective. It may be artists, authors or some other intellectuals, they are all attributed as creators of the referred estate. As far as practically oriented gardeners, constructors or garden consultants are mentioned, they are consequently seen as the mere instruments for carrying out the intentions of the actual owners. Referring to those circumstances it is however well worth notifying that all properties, and in particular the gardens belonging to it, are submitted to a constant change. For anyone acquainted with garden work, it is quite obvious that the gardens vitality is closely related to the ongoing design process, by which form and content are created and re-created.

Ekosystemansatsen : på nationell och regional nivå

Att bevarandet av biologisk mångfald är en grundpelare för att nå en hållbar utveckling enades världens länder om i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) som upprättades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen förespråkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket är en strategi som innebär en helhetssyn på ekosystem. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad EA tillämpas på nationell och regional nivå. Frågan är också om EA är en bra utgångspunkt för att upprätthålla biologisk mångfald på landskapsnivå samt vad som kan öka tillämpningen av EA på regional nivå.

Solcellsanl?ggningar p? landsbygden, vad s?ger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanl?ggningar

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Leaf area index in Vittelaria Paradoxa parklands in Burkina Faso estimated by light interception and leaf sampling

Burkina Faso as well as most sub-Saharan African countries struggle with providing food for a fast growing population. The dominating farming system is agroforestry parklands. Agroforestry parklands can broadly be defined as areas where scattered trees occur on farmlands as a result of selective clearing. The presence of trees in crop fields may in the long term have a positive effect on the production of annual crops. It is commonly discussed, but not proven, that the presence of trees leads to increased groundwater recharge due to higher infiltration capacity of the soil.

Stadens vardagsrum - ett kreativ och inspirerande rum

Arbetet ifrågasätter hur torg ser ut och används idag. Detvisar på och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvändas i framtiden. Torget representerar ett exempel påen plats och ett rum i staden, vilket också fungerar somavgränsning för arbetet. För att nå fram till målet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade på ?torget i staden?och ?människan i stadsrummet?.

<- Föregående sida 47 Nästa sida ->