Uppsatsen behandlar ämnet ?Hållbar Landsbygdsutveckling? och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg..

Uppsatsen behandlar ämnet ?Hållbar Landsbygdsutveckling? och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg.

Denna uppsats i Landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv på det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. Utifrån detta förs även en diskussion om de förväntningar som finns kring det lokalproducerade för Landsbygdsutveckling. Undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. Avgränsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i Västmanlands län. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsättningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Sveriges landsbygd har länge präglats av följderna av enökande urbanisering. Förändringar i samhället har blandannat gjort att jord- och skogsbruket har rationaliseratsoch människorna har sökt sig till städerna för att finnaarbete och utbildning. Nu finns det dock tecken på att trenden med landsbygdens avbefolkning har börjat vända i och med att fokus har flyttats från enbart produktion tillatt även inbegripa rekreation..

Länsstyrelsernas arbete med Landsbygdsutveckling är en viktig del av landsbygdsprogrammet. Det är på länsstyrelserna de regionala urvalskriterierna för ansökningar till stöd och ersättningar på landsbyden sätts och det i sin tur påverkar hur landsbygden i länen utvecklas. I min uppsats undersöker jag arbetsprocessen för dokumenten som urvalskriterierna finns i och baseras på. Sedan strävar jag också efter att skapa en bild av sambandet mellan källorna och länsstyrelsernas arbetsprocess med dokumenten, i syfte att se hur kunskapsbildningen fungerar i länsstyrelserna arbete med Landsbygdsutveckling. Jag använder mig av semistrukturerade interjuver när jag samlar in empirin och analyserar sedan materialet utifrån teorier om kunskap. Det som framkommer är att dokumenten som är swotanalysen och handlingsplanen, baseras till stor del på regionala partnerskap.

I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla.Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen.

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet Landsbygdsutveckling syftar till att beskriva arbetet och organisationen kring tre utvecklingsbolag på Gotland. Utvecklingsbolagen har uppstått som en motrörelse mot avbefolkning och nedläggning av företag på landsbygden. Människorna i den geografiska avgränsningen jag undersökt har tagit problemet i egna händer och startat lokala utvecklingsbolag där lokalbefolkningen köper aktier och är på så sätt med och bidrar till utveckling på landsbygden. Bolagens syfte är att investera i projekt och verksamheter som de anser gynnar ortens möjligheter att vara en attraktiv plats att bo och verka i. Med hjälp av tre begrepp, samhällsentreprenörskap, organisation och nätverk, tillsammans med insamlad empiri beskrivs och exemplifieras bolagens organisering och arbete. Bolagen arbetar på ett unikt sätt med tre viktiga begränsningar inskrivna i bolagsordningen, begränsad rösträtt, begränsad aktieutdelning och strikt hembudsklausul. Det aktieägarna får ut av att äga aktier är inte möjligheten till vinstutdelning på aktier, istället är det en möjlighet att vara med och finansiera investeringar i den lokala orten.

Rural development in Southeast Sweden- three different views and their consequences for the agrarian landscapeThis paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas.Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals ? and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape.

Denna uppsats bygger på en utvärdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och Skåne län, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. Utvärderingen var beställd av leaderområdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att använda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader är ett av EU:s verktyg för att skapa Landsbygdsutveckling, där underifrånperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektägarna är överlag mycket nöjda med arbetssättet som Leader innebär. Leaders viktigaste resultat är kvalitativa mervärden av typen engagemang, stärkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa värden är svåra att sätta ett ekonomiskt värde på och det behövs därför nya system för att hävda dessa värden i slutrapporterna, likväl som ekonomiska värden. Genom att belysa dessa värden och framhålla den nytta dessa gör, som till exempel sänka ohälsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderområdet, skulle värdena få högre ställning när man beräknar vad leaderarbetet tillfört.

Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillämpning gällande Landsbygdsutveckling i strandnära lägen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfällen eller attraktiva bomiljöer i områden med god tillgång till strandområden med låg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartläggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillämpas i Sverige, påvisades skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen både regionalt och lokalt.Syftet med studien är att undersöka hur lagstiftningen tillämpas i Västra Götalands län. Utifrån en jämförelse av Länsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien är även att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det påvisats några skillnader i tillämpningen.Studien gjordes huvudsakligen med hjälp av en kvalitativ metod men även en kvantitativ metod användes för att göra en sammanställning med olika kategorier av alla LIS-områdena i Västra Götaland.Slutsatsen visar på att både Länsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angående LIS både vad gäller översiktsplan och beslut i senare skede.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för Landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..

De flesta politiska riktlinjer har idag en hållbar samhällsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebär att uppsatta mål för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska nås i samverkan mellan aktörer från olika sektorer och på olika beslutsnivåer. Att förstå vad det innebär på lokal och regional nivå, och hur man kan nå de målen, är inte så enkelt. Syftet med denna studie är att skapa ett underlag som kan användas i arbetet med hållbar Landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hållbar Landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhället.

Detta är en beskrivande uppsats vars syfte är att undersöka och värdera hur kommuner presenterar sin landsbygd. Vid observation av hur kommuner på sina hemsidor beskriver sina landsbygdsområden synliggörs vilka värden som tillskrivs landsbygden. Dessa värden och vilket utrymme landsbygden tar ger oss indikationer om det offentligas relation till landsbygden. Observationerna har kompletterats med enkätundersökning och intervjuer där tjänstemän med ansvar för landsbygdsfrågor har fått uttrycka sina åsikter om landsbygdens plats på de kommunala hemsidorna. Resultatet av studien visar på en diskrepans mellan tjänstemännens visioner om hur landsbygden bör presenteras och hur den i dagsläget är presenterad på hemsidorna.