Tidigare dominerades Landsbygden av jord- och lantbruksföretag och sysselsatte ca 2,4 miljoner människor. Idag arbetar knappt 40 000 människor inom detta område, då lönsamheten är svag. Det har medfört att många andra typer av entreprenörskap har blivit vanliga på Landsbygden, som exempelvis turism- och entreprenadverksamheter. Landsbygden kan anses vara en svår kontext att bedriva en entreprenöriell aktivitet i. Detta då Landsbygdens sociala samt ekonomiska förutsättningar skiljer sig åt jämfört med städernas.

In this thesis a rural network in Norrbotten, Sweden, has been to designed and planned with the purpose of improving distribution reliability by exchanging existing overhead lines with underground cables. General network design considerations are discussed as well as the ones for the specific low voltage grid. During the design phase the maximum power of domestic consumers has been estimated using Velander?s method. Currents, voltage drop and impedance of the network have been calculated and fuse operation and selectivity has been considered.

Social sustainability is often regarded as a solution to social problems in general. In this study, on the contrary, social sustainability is conceived as a socially constructed concept and the result of a certain way of looking at the world, the human being and the ideal society. The study centers around Kinda municipality in the southern region of Östergötland and a few of its elder inhabitants. What meaning and substance social sustainability is contained with as well as the effects that are produced by these conceptualizations is explored and analyzed. Also, the study examines the encounter between political policy?s and judgments on the one hand and the experiences and preferences held by the municipality?s elder inhabitants on the other..

Syftet med uppsatsen är att undersöka snickarglädje i den valda byn Hörda. Genom kvantitativa studier diskuteras hur byns fasaderförändrats över tid samt mer kvalitativa analyser av ett litet antal hus idag. Undersökningar av kataloghus bidrar till en diskussion om hur dagens syn på snickarglädje är vilket även representeras ibyns olika typer av hus. Resultatet av de olika undersökningar som gjorts visar att snickarglädjen har betydelse för byborna. Sedan Funktionalismens genombrott i samhället var länge dekorativa element "förbjudna" på hus men har idag återkommit och återigen smyckkar våra hem.

Syftet med denna studie var att få en bild av hur dagens ålderspensionärer tänker angående sitt framtida boende. Socialnämnden skall verka för att äldre människor ska få bra och anpassade bostäder där de får möjlighet att leva och bo självständigt. De skall också göra sig väl förtrogen med kommunens levnadsförhållanden för äldre människor samt planera sina insatser för dessa. Metoden som använts har en kvalitativ ansats. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer av sju ålderspensionärer som inte hade någon form av hjälp- och stödinsatser.

Kvinnor som jagar älg är en stadigt växande grupp i Sverige. Ändå är älgjakt fortfarande en aktivitet som utövas av en övervägande majoritet män. Med utgångspunkt i att en jämställd jägarkår är en viktig del i arbetet för en jämställd Landsbygd är det relevant att undersöka hur de kvinnor som deltar i älgjakt upplever aktiviteten. Hur är det att som kvinna delta i älgjakt och vara medlem i ett älgjaktlag? Det är den övergripande fråga som denna uppsats i ämnet Landsbygdsutveckling ämnar besvara. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med fem älgjagande kvinnor i Vilhelmina kommun, Västerbotten.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och Landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Efter att ha arbetat som barnmorska och vårdlärare i Nepal i början av 2000-talet ficksynen på reproduktiv hälsa ett bredare innehåll. Att fördjupa sig i detta ämne varintressant., då det påverkade kvinnors liv på många områden. Syftet med denna studievar att beskriva faktorer som påverkade den reproduktiva hälsan för kvinnor i Nepal, ettfördjupningsarbete i kursen Reproduktiv & perinatal hälsa, som omfattar enlitteraturstudie av tio artiklar. Dessa har analyserats utifrån Leiningerssoluppgångsmodell, som var till stor hjälp att strukturera materialet i artiklarna.Resultatet visade att utbildning var en mycket central fråga för kvinnors hälsosituationangående graviditet och HIV-smitta. Tillgång till utbildning och vård varierade påtagligtmellan Landsbygd och tätort.

Syftet med uppsatsen är att visa vilken effekt befolkningsförändringarna inom Landsbygdsregionerna har på den regionalpolitik som förs idag. Samt vilka de samhälleliga konsekvenserna blir. För att detta syfte ska uppfyllas krävdes det tre stycken frågor. Dessa frågor är: Vilka effekter får befolkningsförändringarna på glesbygdsregioners socioekonomiska förutsättningar? Vad säger forskningen om den Landsbygdspolitik som förs idag? Vilka är det stora dragen inom Landsbygdspolitiken efter inträdet i EU?The aim of this thesis is to show what effects population changes in rural areas may have on the regional policy which is used today and what are the consequences.

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som fördjupat sig i rummet som informationsbärare. Studieobjektet var gårdsplanen till en nyförvaltad fastighet som ska skifta funktion från äldreboende till företagslokaler och lägenhetsboende. Arbetet skedde i samarbete med utvecklingsbolaget Nygarn Utveckling AB och var förlagt i Östergarn på östra Gotland. Målet var att skapa en attraktiv och lättorienterad miljö i anslutning till fastigheten. För att nå målet har teorier om bland annat miljöpsykologi, färglära och rumsdesign samt kvalitativa observationer, analyser och intervju använts.Resultatet blev ett förslag som innebär att den framförliggande gårdsplanen till fastigheten förändras.

During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers? conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers.

Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på Landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på Landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

3 Sammanfattning I denna rapport undersöks med kvalitativ enkätundersökning som metod, på naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförståelse och vardagsupplevelse gällande blomväxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om växtriket. Vidare finner studien att det även om eleverna är förmögna att korrekt använda termen blomväxt, kan finnas skäl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kärna av 11 arter som anges av mer än 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer än hälften av respondenterna. Gruppjämförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter påvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna.

Många äldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan därmed sägas vara av vikt för äldres upplevelse av välbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstås boendemiljö i termer av såväl ett fysiskt som ett socialt rum. Båda dessa aspekter lyfts fram när livsvillkor för ett antal äldre boende i en svensk skärgårdsmiljö kartläggs. Fördelat på tre teman avhandlas vilka förutsättningar som utgör ramen för boendet, vilka värden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om åldrandets betydelse för den framtida boendesituationen.