Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt Landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på Landsbygden.Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit.

Entreprenörskap och företagande ses som en viktig komponent för att utveckla det svenska näringslivet. I Sverige drivs fler företag av män än av kvinnor och kvinnor står för bara en tredjedel av alla nystartade företag. Därför avsätter regeringen medel för att främja kvinnors företagande. I den här studien fokuserar jag på kvinnor som driver företag på Landsbygden inom den gröna näringen. Studien bygger på tio intervjuer som ska hjälpa mig att svara på varför kvinnorna har valt att bli egenföretagare, hur de ser på sig själva och andra i rollen som företagare/entreprenör. Jag vill även ta reda på vad företagarna anser om satsningarna på företagande kvinnor och hur de generellt ser på utbildning kring företagande. Genom att lyfta fram och jämföra informanternas svar med forskning kring entreprenörskap och genus vill jag ge en bild av kvinnornas verklighet.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och meddetta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmlanddär Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så somLandsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt därdet inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxtpå regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en merinkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa ideal står i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolära förhållandet mellan den pastorala naturliga Landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land påverkats av dessa ideal.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av Landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.

I en kartläggning av kvinnors företagande på Öland från 2003 läste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och män skiljer sig åt när det kommer till företagande, på Landsbygden. Detta var något vi fann intressant och ville undersöka närmare. Syftet med vår studie är att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor på den värmländska Landsbygden och vad det är som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men även uppmärksamma de sociala skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur många kvinnor respektive män driver turismföretag på den värmländska Landsbygden? Vad driver kvinnor på Landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsättningar finns och vad begränsar dem? Hur upplever män och kvinnor att det är att starta och driva turismföretag på den värmländska Landsbygden? Finns det skillnader och vilka är dessa?Vi har använt oss av ett hermeneutiskt angreppssätt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna.

This is a final thesis in landscape planning, at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). The study examines the current phenomenon of amenity migration and the international discourse applicability of the a "Countryside dream" in a small neighborhood in Käglinge, part of the transit-oriented community Oxie just outside of Malmö in the southern part of Sweden. The critical starting point of the study is the how many planners idealize the dense city with its positive proximity qualities. However, since the late 1900s, many people have instead started to idealize living in more rural or naturally appealing landscapes, often just outside a bigger city, with good transit possibilities (both by car and bus as well as by train). The phenomenon of amenity migration ? the migration to a new, more appealing everyday environment considered to have more amenities, is very relevant today since many smaller communities are becoming more transit-oriented, allowing the inmigrants to work in some bigger, dense town while living in a small-scale, less dense semi-rural community. More dense transit-oriented communities are however also an ideal to planners in Sweden, but to what extent can Käglinge in Oxie ? a neither rural nor urban community - fulfill a possible countryside dream, and what role does the train station have in the in-migrants everyday life? The study has a theoretical starting point in literature regarding amenity migration, countryside ideals, representations of the countryside and the possible migrants themselves, giving a broad perspective on these related issues. The case study of Käglinge in Oxie is then presented, including interviews with Käglinges in-migrants.

Det här är resultatet av ett antal vandringar längs en historisk vägsträcka i Stockholm. Arbetet handlar om en väg; En historisk väg i Stockholm; En väg som en form att röra sig längs för att hitta exempel på stadens rum; Min väg under arbetet med mitt examensarbete i landskapsarkitektur. En gammal väg har förlorat sin ursprungliga funktion, den har lämnats som ett spår, en anad historia. De flesta sträckor av denna väg har helt försvunnit, de finns mer som riktningar, platsen i rummet har övertagits av andra vägar och funktioner. Min undersökning har gått ut på att följa vägen, och läsa de tecken tiden har lämnat längs den. Längs vägen har jag valt sju platser som fångat min uppmärksamhet. Dagens människor har satt sin prägel på dessa platser, liksom dåtidens människor. Vägen och platserna blir en länk mellan det som varit och det som är.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av Landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.

This degree project is based on my personal relation and engagement to the small-scaled cultural landscape. My viewpoint is the village Torpa in Östergötland. My observations of the changes and development together with the stories of the village people has lead me to the questioning about the future prospects of the small-scaled cultural landscape. The rationalization of the society and our urban culture has lead to big changes in the cultural landscape and the people have reduced to a small crowd. Fewer and fewer hands are managing the small-scaled cultural landscape and fewer and fewer young people have connection to this kind of landscape and its management.

Varje gång som man tittar på en film påverkas man av olika intryck. Dessa intryck påverkar sedan våra uppfattningar och känslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man säga att film gör värderingar synliga genom de grundläggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgångspunkt i detta har denna uppsats som sitt syfte att undersöka följande: ?Vilken bild förmedlar film av nutida svensk Landsbygd??.

Det är inte som att läsa en deckare, det finns ingen löst gåta beskriven på skriftens sista sidor. Läser man delar av den här skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslår att man läser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna läsa mellan raderna måste man först läsa raderna. Då är det möjligt att det jag vill berätta kan förmedlas. Varje del i den här texten har egen mening.