Sök:

Sökresultat:

1849 Uppsatser om Land art - Sida 39 av 124

Tidpunkten för marköverlåtelser som styrinstrument vid kommunala markanvisningar : En jämförelse av förfaranden som tillämpas i Örebro och Gävle

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.

Typ, asså men ba lite ba : En studie av Halmstadungdomars talspråk

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Grönstruktur och inglasade uterum : förtätningselement i den hållbara staden

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2010. Uppsatsen behandlar hållbar stadsutveckling med fokus på förtätning som kommit att bli en välanvänd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtätning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta är utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens värden och roll som förtätningselement och förespråkar en funktionell täthet. Slutligen behandlar studien förtätning inom de äldre bostadsområdena Gårdsten och Järnbrott i Göteborg.

Solavskärmning med solceller och dess inverkan på energianvändning och inneklimat

In this thesis an explorative study was undertaken with the aim to study how a number of private care providers, as well as politicians and officials from councils in and around the Stockholm and Uppsala counties, think about the future of the Swedish elderly care from a property perspective, i.e. homes for the elderly. The analysis shows that there is a demand for capacity in 6 out of 16 municipalities, and that the property is an important part of this capacity, and the fulfillment of it. This was mainly due to the cost of capital, but also because of several other factors such as lack of land, a wish to guide the design, ideology, and in many cases a wish to use the property as an instrument of domination to control private health care providers.Also, the property was show to be connected to economic competition, to freedom of choice, and to quality. The problems related to the property in the market for elderly care still remains to be solved.

Resursdimensionering av oljeskyddsmaterial i Skåne Nordväst: Resurs- och behovsinventering samt kostnadsberäkning för kompletterande material

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och är ett av världens mest trafikerade sund. När utskeppningen av olja från Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar även risken för ett oljeutsläpp på havet. För att kunna hantera ett oljepåslag arbetar kustkommunerna i Skåne Nordväst med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. Målet med denna rapport är att arbeta fram ett underlag som kan användas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepåslag i Skåne Nordväst.

Kina : ett hot mot USA?

Kina, ett expansivt land i centrala Asien, har genomgått stora förändringar sedan Andravärldskriget. Har den förändringen skapat en uppfattning i USA att Kina kan ses som ett hot?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den officiella hotbilden av Kina skildrats i USAunder åren 1991-2006. Detta med fokus på att se på vilka förändringar som eventuellt skettunder den perioden. Problemformuleringen lyder: Vilka likheter och olikheter kanidentifieras genom att jämföra hur den officiella hotbilden av Kina har skildrats under detre olika presidentadministrationerna åren 1991-2006.

Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur.

Människans roll i skogslandskapets trädslagssammansättning, en studie i Ångermanland

Human presence has always influenced the surrounding areas, the forest as well. Structure and species composition have changed during human land use. Knowledge regarding these changes should be of great interest for conservation and forestry. We have analyzed human impact on the tree species composition on five study sites during 2000 years in Ångermanland, Sweden. More specifically the change in tree species composition in percentage amongst alder, birch, spruce and pine over time.

Från sagor och högläsning till samtal och estetik

SammanfattningDet här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling.

Stridsvagnar i djungel : En studie av stridsvagnar i djungelkrigföring under 1900-talet.

Stridsvagnars nyttjande i djungel diskuteras inte flitigt i Sverige, och detta faller sig naturligt då vårt land inte har någon djungel och/eller regnskog.Dock så har vi skickat stridsfordon och pansarbilar till nationer som hade djungelterräng, och det kan inte uteslutas att stridsvagnar en dag skickas till nämnda terräng.Syftet med uppsatsen är att ta reda på om stridsvagnar är lämpliga i djungelkrigföring, samt ta reda på vilka styrkor och svagheter de har däri.Stridsvagnens förmåga att verka i djungeln analyseras utifrån tre av de grundläggande förmågorna: verkan, rörlighet samt skydd.Dessa behandlas först enskilt för att påvisa styrkor och svagheter som stridsvagnar och enskilda system har i tät skogsvegetation.Slutligen analyseras de tillsammans med händelser från tidigare konflikter, främst andra världskriget och Vietnamkriget, för att få ett resultat som behandlar moderna fordon.Resultatet som utmärkte sig under uppsatsen var att stridsvagnen som system fungerade, samt att resultatet som en stridsvagnsenhet endast är om högre chef kan nyttja den på rätt sätt..

Varför är Qatar inte en demokrati? En fallstudie med utgångspunkt i moderniseringsteorin

Qatar är ett ekonomiskt välmående land, med ett starkt auktoritärt politiskt system. Landet är därför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt välmående leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker från moderniseringsteorin, och fortsätter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bättre förklarar frånvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ämnesområden diskuteras: politisk kultur och civilt samhälle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan på Qatar. Två företeelser talar för demokratins frånvaro, islams starka närvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintäkter.

Val av redovisningsvaluta : en undersökning av svenska och danska börsnoterade företag

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnits sedan år 2001 respektive år 1999. En undersökning som gjordes år 1997 i Sverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hur många som idag gått över till annan valuta och varför finns det ingen undersökning på och vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagens val av redovisningsvaluta. Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag på Stockholmsoch Köpenhamnbörsen med säte i respektive land. Institutionell teori ligger till grund för de hypoteser som bildas. Den informella påtryckningen är från intressenter vilka påverkar företagen på olika vis och olika mycket.

Iglesia Maradoniana : en studie om fotboll, religion och identitet i Argentina

Denna studie är genomförd i Argentina, ?fotbollens land?. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå.

Endonymer och exonymer : Om bruket av svenska ortnamn i några moderna utländska källor

I den här uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra länder samt hur svenska ortnamn benämns i moderna icke-svenska källor. Om man använder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero på omskrivningar, uttalssvårigheter eller bara felskrivningar. Jag har vänt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att få deras syn på språkets användning av endonymer och exonymer. Materialet kommer från sju länder i Europa, både från mejlintervjuer och från Internetsidor.

Vegetationsutveckling och mänsklig aktivitet under äldre Stenålder vid Döudden, Arjeplog kommun :

The landscape in the interior of Norrland has undergone dramatic changes since the deglaciation as a consequence of faultings, earthquakes and tilting of the landscape westwards. Archaeological investigations along former shorelines by the use of models of isostatic land uplift, have revealed many Mesolitic settlements in northern Sweden. Döudden, in the county of Arjeplog, has been investigated by archaeologists that identified settlements from 5200 BC. The objective of this study was to analyse the history of the vegetation and if the vegetation showed traces of human activity during early Holocene, by pollen analysis. The results indicate that the area had an established vegetation c.

<- Föregående sida 39 Nästa sida ->