Sök:

Sökresultat:

1254 Uppsatser om Lagstiftning och - Sida 28 av 84

Kommunalt stöd inom näringslivet. En studie av individuella stöd till privata företag i ljuset av EU: s statsstödsregler

Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.

Hur förändras en organisation av en lagändring? : En undersökning av Prostitutionsgruppens organisation

The purpose of this essay is to examine Prostitutionsgruppens ("Prostitution group") concrete operation, its organisation and how the group have changed since sexköpslagens ("sexbuy law") incorporated.Prostitutionsgruppen was founded in 1981 and have been working against prostitution. Their main goal is to reduce the damage of prostitution. Their work consists of treatment and reaching out to help prostitutes. Another part of their work is to change the public attitude towards prostitution. They act as intermediary of the knowledge they have gained through meeting people in prostitution.I have interviewed one social worker in the group and researched earlier literature.

Fr?n kryph?l till skotth?l En motivanalys om undantag i svensk lagstiftning om vapenexport efter lag?ndringen 2018

This study aims to contribute to the existing research field of Swedish arms export by examining the motives behind how the Swedish government and ISP have warranted arms export to countries in or on the brink of armed conflict after the change in law in 2018. The current Swedish legislation from 2018 with its basis in international legislation does not allow arms export to countries in or on the brink of armed conflict, but it still occurs due to a law that allows for exceptions if the arms export aligns with Sweden's interest in security policy. Earlier research has been conducted in the field and stated that Sweden?s progressive brand makes it possible for Sweden to export arms and still come across as a peaceful country, and that the Swedish government is involved in the arms trade which is essentially a private market. The analysis uses the theory of militarization to establish possible motives and a theoretical framework.

Orientalismens vindar blåser ännu : En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsrapportering om Stockholm respektive Oslo- och Utøyadåden

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning.

?En framgångsrik skola är den skola som når de sociala målen och kunskapsmålen? : ? En kvalitativ studie om skolpersonals upplevelser av socialt arbete i skolan

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

Vårdnadsöverflyttning eller återförening? : Socialtjänstens arbete med en motsägelsefull lagstiftning

The purpose of this study was to examine how the social services are applying the sections of the law concerning custody transfer within foster care. More specifically the aim was to find out what circumstances are underlying the social services decision to go through with a custody transfer within the foster care, and to find out which difficulties and possibilities the law offers when it comes to this process. The study was based on interviews with six respondents, within the social services, who have great experiences working with these issues. The study concluded that there are several factors which affects the decision whether to implement at custody transfer or not, and some of these are the child?s attachment, the child?s fundamental needs and consent from the involving parties in the case.

"Jag visste inte alls vad som hände. En dag sa dom att jag skulle åka bort." : En fallstudie om tre ungdomars upplevelse av delaktighet kring en familjehemsplacering

SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras åsikt och vilja uppmärksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 år när utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom Jämtlands län. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rättigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.

En arbetslöshetskassas kommunikation med sina arbetande och arbetslösa medlemmar

I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken.Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur Lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller..

Styrdokument kring familjeliv och personlig integritet och deras betydelse för personalens hantering av sexualitet hos människor med utvecklingsstörning

Dagens lagstiftning anger att varje människa med funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv som är så likt andra människors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos människor med utvecklingsstörning. Vi har även undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet är integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjälp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal på ett gruppboende för människor med utvecklingsstörning.

Lagstifiningen om sexuella övergrepp på barn : har den nya lagstifningen fyllt sina syften

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit.

Jakttillsyningsmannens uppgift och verktyg

De senaste åren har jakten och dess utövare präglats av flera förändringar både beträffande vilka som jagar och den jaktlagstiftning man skall beakta. Vi har ett ständigt växande regelverk i vår lagstiftning som påverkar vår jaktutövning. Detta ställer också ökade krav på dem som har att kontrollera jakten, det vill säga främst polisen tillsammans med de särskilda jakttillsyningsmän som Länsstyrelsen förordnat. Att veta vad man får och inte får göra är en grundsten som tillsyningsmännen måste kunna för att göra det möjligt att utföra ett effektivt arbete. Denna skrift avser att ge en kortfattad översikt över några av de lagar och arbetsuppgifter jakttillsyningsmannen har att ta i beaktning.

Bedömda vårdnadshavare : ett könsperspektiv på lag och tillämpning av 2 § LVU

Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU.

F?renkla och f?rb?ttra ? Men f?r vem? En analys av SOU 2024:36

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri

Rattfylleri är ett stort problem i Sverige ca 14000 rattfyllerister beräknas köra på våra vägar varje dag. Under hela 1980-talet var fängelsestraff den vanligaste påföljden vid grovt rattfylleri och utgjorde hela 70 % av påföljderna. Den normala strafflängden var en månads fängelse. I början av 1990-talet sjönk andelen fängelsedomar kraftigt för att sedan öka och ligga på omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvården att låta de som fått fängelsestraff i mindre än 6 månader avtjäna sitt straff hemma med fotboja (IÖV).

"Det kärleksfulla tvånget". En studie av rättssäkerheten i mål om psykiatrisk tvångsvård

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken mån tillämpningen av lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård uppfyller de rättssäkerhetskrav som ställs på denna form av lagstiftning. Psykiatrisk tvångsvård innebär ett allvarligt ingrepp i patientens personliga integritet och det är därför av stor vikt att de i lagen fastställda rättssäkerhetsgarantierna är effektiva och verkar ändamåls-enligt.Som utgångspunkt för uppsatsen tjänar de 753 domar och slutgiltiga beslut i mål om psykiatrisk tvångsvård som meddelades vid dåvarande länsrätten i Göteborg under år 2009. Vid granskning av dessa domar framkommer vissa grund¬läggande rättssäkerhetsbrister, brister som snarare rör det sätt som lagen tillämpas på än på lagstiftningens utformning i sig. Det offentliga biträdet och den sakkunniga läkarens roll är två exempel på vad lagstiftaren ansett utgör garantier för den enskilde patientens rättssäkerhet men som enligt min mening i den faktiskt processen inte nödvändigtvis fyller denna funktion.Uppsatsen bidrar även med att ge en övergripande bild av det rättsfallsmaterial som presenteras, dels utifrån demografiska och medicinska aspekter och dels utifrån vilka sakfrågor som berörs och i vilken utsträckning rätten väljer att bifalla ansökningar och överklaganden..

<- Föregående sida 28 Nästa sida ->