Sök:

Sökresultat:

1274 Uppsatser om Lagstiftning av ädellövskog - Sida 49 av 85

Svensk kod för bolagsstyrning : Har kodens införande pÄverkat revisorn?

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

Google Earth och Street View : En sÀkerhetsrisk för svenska företag och myndigheter?

PÄ senare Är har etableringen av 3D-applikationer pÄ internet, för att visualisera geografiska omrÄden och platser blivit allt vanligare. Exempel pÄ sÄdana applikationer Àr tjÀnsterna Google Earth och Street View, som levereras av företaget Google. Den snabba utvecklingen av 3D-tjÀnsterna har medfört bÀttre bildupplösning och mer detaljerade satellitbilder. Detta har i sin tur fört med sig att integritets- och sÀkerhetsrelaterade frÄgestÀllningar relaterade till 3D-applikationerna har aktualiserats. FrÄn flera hÄll i vÀrlden har Google stött pÄ ifrÄgasÀttanden och protester.

Biogödsel frÄn gÄrdsnÀra biogasproduktion : Klassificering och TillÄtlighet

Sedan 1996 stÄr biogas för över hÀlften av den anvÀnda fordonsgasen i Sverige. Det blir sÄledes allt mer angelÀget att framstÀlla biogas. Biogasprojektet Biogas i BrÄlanda har för avsikt att framstÀlla biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia frÄn en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen ÄterstÄr ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna. Uppsatsens huvudfrÄga Àr huruvida biogödseln frÄn projektet Biogas i BrÄlanda fÄr anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna.

Lekmannarevisorns ansvar : En studie kring lekmannarevisorns faktiska ansvar i en ideell förening

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

HundhÄllning i bil : situationen i Sverige och effekter av utetemperaturen. EnkÀtundersökning och experimentell studie

The aims of this project were to describe the circumstances around dogs being left alone in cars, to investigate owners? knowledge of the risks associated with leaving dogs in cars and the relevant legislation and, finally, to study how changes in the air temperature and air composition in the car affect the dog. The project consisted of a survey of the literature, a questionnaire part and an experimental part. An important conclusion is the importance of the level of knowledge of owners, since there are several ways in which an owner can prevent their dog from heat stroke and, in the case of an eventual accident, their action can have direct consequences in minimizing the long-term damage to the dog and even whether or not it survives. Fewer than half of the owners in the study knew that for a dog suffering heat stroke, the most important thing is to bring the body temperature down. Only a third of dog owners knew that if a dog is left in a warm car and showing signs of heat stress, then the police should be contacted and the dog quickly helped out of the car.

Psykologförbundet och regnbÄgsfamiljerna : en diskursanalytisk studie av konfliktpunkter mellan Sveriges Psykologförbund och homosexuellas familjebildningar

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning Àndrats vid tvÄ tillfÀllen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivförÀldrar och för lesbiska par att fÄ barn med hjÀlp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvÄrden. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien Àr att nÀrmare undersöka och skapa en fördjupad förstÄelse för Sveriges Psykologförbunds stÀllningstaganden i frÄgor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen bestÄr av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att homosexuella familjer framstÀlls som problematiska med hjÀlp av tvÄ diskurser, vilka i sin tur Àr relaterade till vilken frÄga som behandlas. En diskurs om svÄrigheter som tillförs familjen utifrÄn, i form av negativa samhÀllsattityder till homosexualitet, Àr retoriskt anvÀndbar i argumentation mot homoadoptioner.

Enskilt ansvar för anlÀggningar i detaljplan? : En undersökning av fem kommuner i Stockholms lÀn

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Riksintressen i den översiktliga planeringen

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som anvÀndes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkÀtundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkÀtundersökningen pÄvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillÀmpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgrÀnsade samtliga riksintressen enligt lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjÀnstemÀnnen angav att kvaliteten pÄ lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfÀllig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillÀmpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, lÀnsstyrelserna och kommunerna saknade tillrÀckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillÀmpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillÀmpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gÀllande lagstiftning..

Vilka specialpedagogiska insatser Àr lÀmpliga frÄn skolan för barn som lever i familjer dÀr relationsvÄld förekommer.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att fÄ vÀxa upp i vÄldets nÀrhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som Àr lÀmpliga frÄn skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhÄllanden och vilka effekter vÄldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhÄllande som rÄder dÀr. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvÄld i familjen, Àr upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning frÄn specialpedagog och rektors stöd behövs för att försÀkra barnet en sÄ fungerande tillvaro som möjligt.

Koncernavdrag- En analys av 35 a kap IL ur ett EU-rÀttsligt perspektiv

I ett alltmer internationaliserat samhÀlle Àr företagens betydelse sÄsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig dÀrför i koncerner med bolag verksamma i flera lÀnder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnÄ neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsÀttningar tillÄta resultatutjÀmning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkÀnns dock endast företag dÀr mottagaren av bidraget Àr skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige mÄste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rÀttens fördragsstadgade krav pÄ fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rÀttsfall underkÀnt medlemslÀndernas lagstiftning angÄende grÀnsöverskridande förlustutjÀmning sÄsom oförenlig med EU-rÀtten.

Morot och Piska : ? en komparativ studie om missbrukarvÄrd

Syftet med denna studie Ă€r att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvĂ„ngsvĂ„rd pĂ„verkar arbetet med missbrukare. Studien Ă€r komparativ och jĂ€mför arbetet med missbrukare pĂ„ Åland som tillĂ€mpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frĂ„gor.

FörvÀntningsgapet: En studie ur revisorernas perspektiv

Syftet med denna studie Àr att undersöka förvÀntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förvÀntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker ocksÄ om ettförvÀntningsgap existerar mellan revisionsbyrÄer och deras anstÀllda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie dÀr godkÀnda och auktoriserade revisorer pÄKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundlÀggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. DÀr presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförvÀntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.FörvÀntningsgapet Àger rum nÀr bestÀllare av revision har en annan uppfattning Àn revisornom vad revisionen innebÀr, dess rÀckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förvÀntningsgapet Àr kommunikation ett viktigt instrument.

Perspektiv pÄ skogen som resurs för hÄllbar landsbygdsutveckling : kommunal planering och unga vuxnas boendepreferenser i Vilhelmina

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt - en begrÀnsad frihet. Lagstiftningens pÄverkan.

Arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt Àr en allmÀn rÀttsgrundsats som kan hÀrledas till Decemberkompromissen Är 1906. DÄ kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rÀtt att fritt anstÀlla. Denna rÀtt har sedan begrÀnsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestÀmmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anstÀllning Àr det rÀtta sÀttet att tillmötesgÄ detta behov. Inför ett slutgiltigt bestÀmmande om anstÀllning mÄste dock arbetsgivaren beakta ett antal rÀttsfrÄgor.

Barfota pÄ jobbet? : -En uppsats om klÀder och klÀdkoder pÄ arbetsplatsen.

KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->