Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas.

Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig påverkan på revisionsbyråer och små aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pågår ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det här för att stärka deras konkurrenskraft och stimulera Europas välfärd. För att lyckas med den här uppgiften gör EU undantag bland annat från lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dåvarande svenska regeringen en särskild utredning som två år senare överlämnade ett betänkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för små företag. I betänkandet föreslogs att små företag i Sverige ska vara undantagna från revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyråerna kan påverkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förändringar som kan uppstå för revisionsbyråerna om de föreslagna högre gränsvärdena får genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnå kvalitet och genom det kan informationen säkerställas till företagets intressenter. I skrivandets stund pågår en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, då det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, så kallade K2, slippa krav om revisor och istället ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sämre kvalitet på den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn väljs bort krävs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

BakgrundDen första juli 2010 blev vårdgarantin lagstadgad i Sverige. För att hantera långa väntetider införs nya metoder för att effektivt styra, planera och utvärdera sjukvårdsverksamheter. Ansvaret för att utarbeta nya metoder för produktionsplaner tillfaller sjukhusen.ProblemdiskussionVäntetider finns inbyggt i sjukvårdssystemet på grund av ekonomiska begränsningar och fokus bör ligga på att hantera dem. För att hantera dem visar forskning på vikten av att matcha utbud och efterfrågan, inom svensk sjukvård har olika verktyg införts för att förbättra matchningen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har utvecklat en egen modell med målsättning om strukturell förändring för styrning mot efterfrågan.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Bakgrund: Rök- och kemdykande personal inom räddningstjänsten har ett extremt fysiskt och psykiskt påfrestande arbete. Arbetsgivaren har lagstadgad skyldighet att tillse att personalen årligen blir hälsoundersökt och får genomgå fysisk test, s.k. rullbandstest, samt arbets-EKG med maximal belastning enligt föreskrifter. Det finns anledning att förmoda ett samband mellan förhöjt BMI och en oförmåga att klara rullbandstestet.Syfte: Syftet med studien var att se om det finns samband mellan ökande BMI och minskad förmåga att klara rullbandstest, samt om viss typ av fysisk träning ökar möjligheten för brandmän att bibehålla normal BMI. Ett mer övergripande syfte var att ta reda på om FHV fokuserar på rätt sorts data vid hälsoundersökningarna.Undersökt grupp och metod: Databasen bestod av journaldata från hälsoundersökningar åren 2007 - 2010 för 158 brandmän anställda i Trelleborgs och Vellinge kommun.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och beskriva det faktiska arbete som revisorn från en mindre revisionsbyrå utför gentemot små aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhållandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna ämnar även att, med hjälp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rådgivningstjänsten kommer att se ut i framtiden. Vår förhoppning är att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterära referensramen för att med hjälp av denna försöka beskriva verkligheten.

Bakgrund och problem: Slopandet av revisionsplikten är ett väl diskuterat ämne just nu. Enutredning om revisionsplikten ska slopas har tillsats och skall vara klar den 1 september 2008.Åsikterna fokuserar ofta på hur de berörda företagen påverkas av ett slopande. Frågan om hurdetta påverkar revisorerna som yrkeskår får ej lika mycket plats i diskussionerna.1983 infördes lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige. Det främsta argumentetför att införa revisionsplikt för alla aktiebolag var för att stävja ekonomisk brottslighet. Vidaremenades att revision kunde vara till stor nytta för ägarna för att påvisa ekonomiska problem.Inga reflektioner om huruvida nyttan var större än kostnaden redovisades.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva hur revisorerna ställer sig till revisionspliktför mindre företag, samt hur ett slopande av revisionsplikt för dessa företag skulle påverkadem.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast revision av aktiebolag av extern kvalificeradrevisor.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslås en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.Avskaffad revisionsplikt innebär en förändring som berör hela näringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet är framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhället.Efterfrågan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan ägande och företagsledning. Tidigare studier visar även att faktorer som exempelvis krav från kreditgivare, val av revisionsbyrå och förbättrad kvalité på redovisningen påverkar valet av revision.Vi har utifrån ett deduktivt angreppssätt genomfört en enkätstudie bland företag i Umeå med 1-49 anställda.

Varje år går svenska staten miste om stora summor i skatteintäkter, intäkter som försvinner till följd av både medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika åtgärder länge arbetat för att på bästa sätt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen är däremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har länge diskuterats, likaså om den skall kodifieras.