En allt större del av Sveriges hästar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hästar har ofta relativt hög torrsubstanshalt och benämns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mängd mjölksyra än i våtare ensilage, och det i sin tur innebär att pH-sänkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jästsvampar, vilket kan leda till en kort aerob Lagringsstabilitet. Det är ett problem eftersom ungefär 75 % av Sveriges hästar inhyses i stall med bara 1 till 4 hästar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i många fall inte går åt snabbare än den aeroba förskämningen framskrider.

SammanfattningMajsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett branäringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätttidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp avtillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vidskörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och Lagringsstabilitet hosmajsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel,Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa,Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra,propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige),vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare etttillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterienLactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).Tillsatsmedlens doseringar är rekommenderade doser från tillverkarna.

Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett bra näringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätt tidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp av tillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vid skörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och Lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5 dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110 dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel, Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa, Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra, propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige), vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare ett tillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterien Lactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).

Oönskade mikroorganismer som jäst och mögel finns naturligt på grönmassan som körs in från åkern. Det är viktigt att minska antalet av dessa eftersom foderkvalitén kan påverkas negativt. Ett sätt att göra detta är att konservera grönmassan genom ensilering. Ett fenomen som kan uppkomma när silon öppnas är varmgång i ensilaget, och jäst anses vara den initierande faktorn till detta. Genom att jästen respirerar glukos och laktat och producerar koldioxid, vatten och värme sänks den näringsmässiga kvalitén på fodret, pH höjs och fodret blir varmt.

This study investigates the role of yeast in green crop and its impact on the aerobic stability of silage. Fresh crop was collected from 15 farms in southern and middle parts of Sweden during the summer 2014; samples from the primary harvest was collected from eight farms and samples from the first regrowth harvest was collected from seven farms. The grass was ensiled in 1.7 l glass silos. After three months of ensiling, silos were opened and silages were stored aerobically for 10 days. Samples from both harvests were ensiled in completely airtight silos, but samples from the second harvest were also ensiled in slightly ventilated silos. Chemical analyses and yeast counts were performed for fresh crop and silage.

Många stall för hästar har bara ett fåtal djur och är ofta inte mekaniserade i samma utsträckning som stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrågan från hästägare på ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskämningen, och dels för att mindre balar är lättare att hantera för hand. Pressningen av småbalar i fält är dock mer väderberoende och mer tidskrävande än att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istället väljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försäljning. Det är dock i dagsläget oklart hur fodrets sammansättning påverkas av ompressningen. Syftet med detta examensarbete var därför att studera vilken effekt ompressning hade på kemisk och mikrobiologisk sammansättning i hösilage, samt att undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade på konserveringsresultat och aerob Lagringsstabilitet. För att undersöka dessa frågeställningar producerades totalt 13 rundbalar från samma vallskörd från en gräsvall beståndende av huvudsakligen timotej och ängsvingel.